Artikel 1 av 4

Jämställdhetsministern: ”Måste tas på allvar”

Arbetaren granskade förra veckan det ultrakonservativa kristna nätverket Agenda Europe som vill inskränka aborträtten i Sverige. Uppgifterna om nätverkets förgreningar i Sverige har fått jämställdhetsministern Åsa Lindhagen (MP) att reagera. ”Vi måste ta detta på största allvar”, säger hon till Arbetaren. Arbetaren träffade Åsa Lindhagen som ser en utveckling i Europa med högernationalistiska vindar som går hand i hand med att inskränka mänskliga rättigheter.

Inrikes
Jämställdhetsministern Åsa Lindhagen menar att det är viktigt att försvara mänskliga rättigheter.
Foto: Julia Lindblom

Förra veckan granskade Arbetaren det ultrakonservativa kristna nätverket Agenda Europe. Ett nätverk som genom riktade kampanjer och kontakter inom EU försöker tvinga politiken i en ultrakonservativ riktning. Genom att argumentera för mänskliga rättigheter koordinerar de strategin för att inskränka aborträtten och rättigheter för hbtq-personer.

De mest radikala i nätverket anser att de bedriver ett ”kulturellt krig” och strävar efter kriminalisering av både abort och homosexualitet. Nu kommenterar jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) uppgifterna:

”Det är tydligt att aborträtt och hbtq-rättigheter utmanas i Sverige. Vi måste ta detta på största allvar”, skriver hon i ett mejl till Arbetaren efter att ha tagit del av reportagen.

Arbetaren kunde också avslöja att flera svenskar stod med på nätverkets medlemslista som tidningen tagit del av. Däribland är chefsjuristen från Skandinaviska Människorättsjuristerna, Ruth Nordström, känd för sin juridiska kamp för ”samvetsfrihet” för barnmorskor att vägra medverka vid aborter.

Nätverkets förgreningar till Sverige ger skäl att inte ta redan vunna rättigheter för givna, menar ministern.

”Det handlar om att ständigt ta nya steg och försvara de rättigheter generationer före oss kämpat för att uppnå”, skriver Åsa Lindhagen.

Att aborträtten överhuvudtaget diskuteras i Sverige är oerhört oroande. Både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har motionerat om samvetsfrihet, vilket är en fråga som finns och ett steg i sig att vilja urholka aborträtten.
Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister

Redan innan Arbetarens publicering om nätverket sade Åsa Lindhagen i en intervju till tidningen att hon ser en skrämmande utveckling i Europa med högernationalistiska vindar som går hand i hand med att inskränka mänskliga rättigheter. Hon uttryckte redan då en oro över att abortfrågan blivit föremål för debatt i Sverige.

– Att aborträtten överhuvudtaget diskuteras i Sverige är oerhört oroande. Både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har motionerat om samvetsfrihet, vilket är en fråga som finns och ett steg i sig att vilja urholka aborträtten. De krafterna växer också globalt, säger Åsa Lindhagen i en intervju med Arbetaren, och fortsätter:

– Vi har också ett parti i riksdagen som öppnar upp för en sänkning av abortgränsen, och då är vi inne på att vilja driva jämställdheten tillbaka. För de yttersta konservativa krafterna handlar det om att en kvinna inte ska få göra abort ens om hennes liv är i fara. Det finns kvinnor i världen i dag som fängslas på grund av att de fått missfall.

Åsa Lindhagen berättar att hon möttes av högljudda abortmotståndarröster när hon deltog i ett seminarium på FN:s kvinnokommissionsmöte i våras.

– När jag var på seminariet i FN blev det tydligt att det finns organiserade krafter som är där, och bedömningen görs att jag ska gå ut från seminariet bakvägen på grund av säkerhetsrisken. Men jag tänker sitta kvar på det där seminariet. Vi har en viktig roll och Sverige behöver vara där som en röst internationellt. Jag känner att vi har ett ansvar att stå upp för kvinnor och mänskliga rättigheter. Jämställdheten ska framåt, inte bakåt.

– Det här är grundläggande rättigheter att kvinnan ska ha rätt till sin egen kropp. Det handlar tyvärr om att försvara det vi redan kämpat för de senaste århundraden; rösträtten, rätten till preventivmedel, förbud mot våldtäkt i äktenskapet, utbyggnaden av barnomsorgen, borttagning av sambeskattningen, sexköpslagen. Alla steg handlar om att driva jämställdheten framåt, och nu är vi i tider där vi måste försvara de framsteg som gjorts, säger Åsa Lindhagen.

Hon ser en oroande utveckling i Ungern, som forskningsinstitutet Freedom House numera inte längre betraktar som en demokrati.

– Det visar på var vi befinner oss i dag i EU 2019. I Ungern har man i dag förbjudit genusvetenskapen. När politiker ska gå in och styra hur universiteten ska bedriva forskning är vi farligt ute. Det är en grundläggande demokratisk utgångspunkt att forskningen ska vara fri.

Arbetaren har i veckan kunna avslöja flera nya uppgifter kring kristdemokraten Lars Adaktussons kopplingar till den internationella ultrakonservativa rörelsen.

Att sitta med i sällskap där det finns personer som säger att homosexualitet är en sjukdom är väldigt anmärkningsvärt.
Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister

Jämställdhetsministern fördömer skarpt Lars Adaktussons agerande. Hon är förvånad över att det inte fått mer uppmärksamhet och att konsekvenserna inte blivit större.

– Vi har en riksdagsledamot som valt att lägga tid på att åka ända till Sydamerika för att delta i det här nätverket Political Network for Values möte, som handlar om att motarbeta aborträtten och hbtq-personers rättigheter. Att sitta med i sällskap där det finns personer som säger att homosexualitet är en sjukdom är väldigt anmärkningsvärt, säger hon.

Åsa Lindhagen berättar att upprättandet av en ny institution för mänskliga rättigheter i Sverige nu är ute på remiss. Hon menar att det blir viktigt att värna institutionens oberoende.

– Det handlar om att inte bara stå upp för dem i opinionen utan att driva själva politiken framåt, och då blir institutionen en viktig del i det arbetet.

Åsa Lindhagen menar att det stundande EU-valet har stor betydelse för framtiden.

– EU-valet är otroligt viktigt och mänsklighetens två stora utmaningar är klimathotet och hotet mot mänskliga rättigheter. Vi får inte vara naiva i det.

Artikel 2 av 4

Adaktusson har band till Agenda Europe-profiler

Lars Adaktussons (KD) tal i Colombia mötte stor kritik, men hans samröre med ultrakonservativa kristna miljöer började inte där. 2016 i Wien var han huvudtalare på en konferens vars arrangörer gör likhetstecken mellan mord på kristna och domar för diskriminering av hbtq-personer. Med på konferensen var flera centrala personer inom nätverket Agenda Europe.

Inrikes

I november 2016 deltar Lars Adaktusson, kristdemokraternas andra vice partiordförande, som huvudtalare på konferensen ”I strid: Kristna under press i Europa och utanför” i Wien. Medverkade gjorde bland annat en regeringsrepresentant från Ungern och den europeiska grenen av anti-abortorganisationen ADF.

– Man vet vad man gör när man skapar den här typen av berättelse. Känslan av att själv tillhöra en förföljd grupp på grund av övertygelse verkar som ett sammanlänkande kitt, säger Katarina Bergehed, sakkunnig på Amnesty International.

Lars Adaktusson tillsammans med Gudrun Kugler på en bild från hennes officiella Instagram.
Foto: Skärmdump Instagram/Arbetaren

Som arrangörer står det österrikiska Observatory on Intolerance and Discriminiation against Christians in Europe (OIDAC), grundat av Gudrun Kugler, en av initiativtagarna till nätverket Agenda Europe. Enligt organisationen är kristna i Europa utsatta för systematiska hatbrott, men även statlig repression.

– Våra undersökningar visar att 85 procent av alla hatbrott, där religion är den bakomliggande orsaken i Europa, riktas mot kristna. Det är hög tid att den offentliga debatten tar detta faktum på allvar, sade Gudrun Kugler i en intervju till den kristna tidningen Världen Idag 2012.

OIDAC ger med jämna mellanrum ut rapporter över hur kristna förföljs i Europa, men vid en genomgång visar det sig snart att definitionen av både förföljelse och diskriminering är vidlyftig. I rapporten listas terrorbrott utan åtskillnad tillsammans med kroatiska myndigheters löften om att varje sjukhus ska kunna utföra aborter (2015). En attack mot afganska konvertiter till kristendom listas tillsammans med uttalande från Stefan Löfven om att alla präster borde kunna förrätta samkönade äktenskap (2018).

Ett av flera liknande exempel, detta från 2011, involverar en dom för diskriminering mot en hotellägare som nekat ett homosexuellt par att hyra ett dubbelrum. Men enligt Amnesty International faller organisationens vida tolkning av religionsfriheten inte bara långt utanför den internationellt vedertagna, utan också i direkt konflikt med friheten för andra grupper.

Katarina Bergehed, sakkunnig på Amnesty International
Foto: Tova Jertfelt

– Alla stater är skyldiga att införa förbud mot diskriminering av exempelvis hbtqi-personer. Det går inte att acceptera att en hotellägare får diskriminera en homosexuell på grund av sin religiösa övertygelse. En dom mot en näringsidkare som diskriminerat kan inte vara en diskriminering av honom, säger Katarina Bergehed.

Enligt flera människorättsorganisationer, däribland Amnesty International, är detta ett exempel på de ultrakonservativa kristna organisationernas strategi i Europa. Genom att under ”människorättsförklädnad” verka för utökad religionsfrihet med målet att bakvägen kunna inskränka rättigheter för hbtq-personer och aborträtten.

– Det finns många strategier som ofta är kontexbundet för enskilda länder. Den typen av människorättsförklädnad tror jag med rätta att de bedömer vara verkningsfull, säger Katarina Bergehed.

Bland både besökare och talare på konferensen i Wien, samt inom organisationen självt återfinns flera på Agenda Europes medlemslista, som Arbetaren tagit del av, däribland OIDAC:s nuvarande vd, Ellen Kryger Fantini. I rapporterna tas också ofta upp motgångar för Agenda Europe-medlemmarnas egna kampanjer mot abort och mot hbtq-rättigheter, såsom svenska Skandinaviska Människorättsjuristerna och spanska HazteOir.

Grundaren av HazteOir, Ignacio Arsuaga, är en central person inom Agenda Europenätverket och lobbyorganisationen CitizenGo. En organisation som bedriver hatkampanjer mot hbtq-personer och därigenom förlorat tillstånd att söka statliga medel i Spanien, och som har starka kopplingar till det högerradikala partiet VOX. Den senare, var också en av sponsorerna av det omtalade ultrakonservativa mötet i Bogotá som Lars Adaktusson deltog i våras.

Enligt Dagens ETC:s avslöjande deltog han också i en paneldebatt med Luis Losada från organisationen. Men det är inte heller första gången Lars Adaktusson rör sig i CitizenGo:s och dess ledare Ignacio Arsuagas närhet.

I april 2016, ett drygt halvår innan konferensen i Wien, deltar Lars Adaktusson i ett FN-seminarium i New York organiserat av just CitizenGo, även då kring förföljelser av kristna. Efter arrangemangt skriver han om sitt deltagande på Facebook, och nämner att anförandet filmades. ”Titta gärna”, skriver han och länkar till CitizenGo:s officiella Youtube-kanal.

Lars Adaktusson länkade efter sitt deltagande i ett FN-seminarium 2016 till en video på ultrakonservativa CitizenGo:s officiella youtube-konto.
Foto: Montage/Arbetaren

Men som även Dagens ETC omskrivit har Adaktusson ett långvarigt samarbete med amerikanska ADF, som beskrivits som ”en av världens mäktigaste kristna lobbyorganisationer”. I en inlaga till amerikanska högsta domstolen har organisationen lobbat för att låta delstaten Texas pröva om ”samkönad sodomi är ett påtagligt hälsoproblem.” ADF, som har flera representanter i Agenda Europe-nätverket, har enligt ETC satsat hundratals miljoner på politisk påverkan i Europa mot abort- och hbtq-rättigheter.

Lars Adaktusson har, enligt avslöjandet, deltagit på flera av organisationens evenemang i Bryssel. Men han har också personligen bjudit in organisationen till EU-parlamentet vid minst två tillfällen. Som enda svensk undertecknade han också ADF:s ”deklaration för samvetsfrihet”.

Lars Adaktusson har bjudit in både Sophia Kuby, ADF och abortmotståndaren Ruth Nordström till EU-parlamentet. Tv. Lars Adaktusson i möte med Sophia Kuby. Th. 2015 mottog Lars Adaktusson The Scandinavian Human Rights award av Ruth Nordström (th).
Foto: montage skärmdump/Arbetaren

Lars Adaktusson har också av Skandinaviska människorättsjuristerna, kända för att ha drivit frågan om samvetsfrihet för två barnmorskor, mottagit ”The Scandinavian Human Dignity Award”.

Den äran delar han med Roger Kiska, från ADF och Agenda Europe-medlemmen Luca Volontè från CitizenGo. Som Arbetaren tidigare avslöjat står även Ruth Nordström, frispråkig abortmotståndare och Skandinaviska människorättsjuristernas chefsjurist, på Agenda Europes medlemslista tillsammans med två ytterligare medarbetare. Även Ruth Nordström har fått inbjudan av Lars Adaktusson till EU-parlamentet.

Den 22 maj publicerade DN en genomgång av Lars Adaktussons röstande i abortfrågan i EU. Granskningen visade att av 28 tillfällen mellan 2014 och 2019 röstade Adaktusson nej vid 22 omröstningar, lade ned sin röst i två och röstade ja i fyra omröstningar. Hans agerande i abortfrågan har sedan dess mottagit kritik av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centern och Vänsterpartiet. I Arbetaren riktar även jämställdhetsminister Åsa Lindhagen skarp kritik mot Lars Adaktusson. På tisdagen tog Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor, i Dagens Nyheter, avstånd från Lars Adaktussons agerande i omröstningarna.

–  Ta till exempel frågan om den lilla flickan i Paraguay som blev utsatt för en våldtäkt, där röstade ju Lars Adaktusson för ett annat fördömande som föll. Och då hade det varit rimligt att man då ändå hade röstat för det fördömandet som hade kunnat vinna i parlamentet eller åtminstone lagt ner sin röst. Så där tycker jag att Lars Adaktusson gjorde fel, sade Ebba Busch Thor till Dagens Nyheter.

Lars Adaktusson talar på OIDAC:s konferens i november 2016. Till höger om honom sitter Tamás Török, ungersk biträdande statssekreterare.
Foto: Skärmdump Facebook/Arbetaren

Arbetaren har sökt Lars Adaktusson, till en början genom Kristdemokraternas pressansvarige Per Gudmundsson. De frågor tidningen ville ställa gällde bland annat deltagandet i Wienkonferensen och om Adaktusson delar OIDAC:s vidlyftiga syn på förföljelser av kristna i Europa.

Per Gudmundsson upplyser dock om att riksdagsledamoten inte längre ställer upp på intervjuer eftersom det är möjligt att han ”vill hålla sig undan lite grann”. I stället råder han tidningen att skicka frågor per mejl. De skickas till två av Adaktussons adresser, men utan att denne återkommer med svar. Arbetaren får därför inte heller möjlighet att fråga honom om hans eventuella samröre med Agenda Europe-nätverket.

Men Neil Datta, generalsekreterare på European Parliamentary Forum on Population and Development, EPF, en sammanslutning av arbetsgrupper inom bland annat EU-parlamentet som arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa inom parlament i Europa och som också författat en rapport om Agenda Europe, tror att Adaktusson är en av de parlamentsledamöter som nätverket och organisationerna runt omkring försökt vinna över att agera för sin sak.

– Jag tror att han är ett utsett mål och att han har bearbetats och blivit förförd. Han kan vara ovetande, eller privat dela dess värderingar. Den generösa tolkningen är att han är en nyttig idiot, är han inte det är han något värre, säger han.

Artikel 3 av 4

EPF varnar för ultrakonservativ agenda i EU-valet

Profilerade personer i nätverket Agenda Europe vill bland annat avskaffa Istanbulkonventionen om våld mot kvinnor i Europa, begränsa aborträtten, förbjuda provrörsbefruktning och inskränka rättigheter för hbtq-personer. När organisationen EPF, som jobbar för sexuell och reproduktiv hälsa, lanserade en rapport som satte ljuset på Agenda Europe utsattes EPF för en cyberattack. ”Det är ingen obskyr liten gruppering det handlar om, utan de har makt, pengar och inflytande”, säger EPF:s tidigare ordförande Ulrika Karlsson (M).

Utrikes

En rapport som publicerades förra våren har aktualiserats i och med att debatten kring abortfrågan och sociala rättigheter har eskalerat. Runt om i Europa och även i övriga världen växer de högerkonservativa krafter som nu inriktar sig på att omformulera skrivningarna kring mänskliga rättigheter. Nyligen beslutade FN:s säkerhetsråd, efter veto-hot från USA, att sexuell och reproduktiv hälsovård inte längre ska täckas i den nya resolutionen om sexuellt våld i krig och konflikter.

Neil Datta, rapportförfattare.
Foto: EPF

I rapporten Restoring the natural order. The religious extremists’ vision to mobilize European societies against human rights on sexuality and reproduction söker rapportförfattaren Neil Datta beskriva nätverken som agerar för att inskränka sexuella och reproduktiva rättigheter i Europa i dag.

Rapporten är skriven på uppdrag av European Parliamentary Forum on Population and Development, EPF, en sammanslutning av arbetsgrupper inom bland annat EU-parlamentet som arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa inom parlament i Europa. I den ingår grupper från ett trettiotal europeiska länder, men också representanter från länder som Ryssland, Azerbajdzjan och Turkiet deltar i arbetet.

EPF:s rapport kom till efter att många efterfrågat mer information. Neil Datta berättar att ledamöter i olika parlament kontaktade EPF angående ett växande abortmotstånd i många länder där det tidigare inte funnits en debatt. Länder som Frankrike, Litauen och Portugal.

– Vi började se samma namn figurera och dyka upp i olika sammanhang, och förstod att det fanns ett mönster och en närvaro av vissa bestämda aktörer inom det här området.

I EPF:s rapport beskrivs Agenda Europe som ett internationellt nätverk som arbetar för att inskränka kvinnors och hbtq-personers rättigheter. Det handlar om aborträttslagar, tillgången till preventivmedel och att förbjuda IVF, assisterad befruktning, sexualundervisning i skolan och försvåra möjligheten till skilsmässa.

Vi såg olika initiativ på samma tema som inträffade i flera länder vid samma tidpunkt.
Neil Datta, rapportförfattare och sekreterare för EPF

Det handlar också om att försvaga eller avskaffa internationella överenskommelser som Istanbulkonventionen, som är den första juridiskt bindande överenskommelsen om åtgärder mot våld mot kvinnor i Europa.

– Vi såg olika initiativ på samma tema som inträffade i flera länder vid samma tidpunkt. Vi observerade utvecklingen och i rapporten försöker vi att förklara strategin som ligger bakom; vilka är aktörerna som möts, vad talar de om och vilka är nyckelspelarna? Framför allt undersöker vi vilka som har möjlighet att påverka institutioner på en internationell nivå, säger Neil Datta.

EPF har fått ta del av dokument om Agenda Europe som läckt i samband med arbetet med en fransk dokumentär om abort för Arte Television. Bland mötesdagordningar och mejlutskick var ett dokument särskilt framträdande – nämligen den 132 sidor långa manifestliknande texten ”Restoring the natural order – an agenda for Europe” (”Återupprätta den naturliga ordningen – en agenda för Europa”).

Två av initiativtagarna till den första sammankomsten som ägde rum i London i januari 2013 till det som senare skulle komma att bli Agenda Europe var den österrikiska parlamentsledamoten Gudrun Kugler och Terrence McKeegan från USA, som arbetat som rättslig rådgivare för Vatikanen i FN.

Sedan uppstarten 2013 har Agenda Europes möten ägt rum årligen. I mötesprogrammen har deltagarna uppmanats att hålla informationen om nätverket och mötena hemlig.

Inbjudna och huvudtalare på mötena har varit bland annat den amerikanske advokaten Brian Brown, som i dag leder två av USA:s mest inflytelserika hbtq- och kvinnofientliga organisationer, Sharon Slater från Family Watch och Ignacio Arsuaga från kampanjplattformen CitizenGO, en plattform som är känd för att bedriva hatkampanjer mot hbtq-personer.

De ville ställa oss inför rätta om vi inte drog tillbaka rapporten. Då kontaktade vi våra egna advokater och har inte hört något från dem sedan dess.
Neil Datta, rapportförfattare och sekreterare för EPF

I samband med att EPF:s rapport publicerades utsattes EPF för en cyberattack och bloggen med namnet Agenda Europe försvann spårlöst från internet samma dag. Den låg nere i omkring tre veckor och kom därefter upp igen med ett nytt inlägg fullt av sarkastiska kommentarer riktade mot EPF.

Några veckor senare kontaktades Neil Datta av advokater till personer involverade i Agenda Europe. En av dessa var advokaten till Ignacio Isagua från CitizenG0.

–  De anklagade oss för allt möjligt; upphovsrättsintrång, hacking och desinformation. De ville ställa oss inför rätta om vi inte drog tillbaka rapporten. Då kontaktade vi våra egna advokater och har inte hört något från dem sedan dess, säger Neil Datta.

Förutom hot om rättsliga åtgärder gick Sophia Kuby från den radikalkonservativa organisationen Alliance Defending Freedom ut med ett twitteruttalande där hon erkände att mötena äger rum och att nätverket existerar – men det inte bör kopplas till manifestet ”Restoring the natural order”.

– Samtidigt skriver man på bloggen att nätverket visst är en del av manifestet. Det finns interna motsättningar inom de här konservativa rörelserna, precis som det finns inom progressiva rörelser, säger Neil Datta.

Neil Datta ser en oroande utveckling i Europa, där allt fler partier går i en radikalkonservativ riktning.

– Nya partier har uppstått, som det ultrakonservativa Vox i  Spanien eller AfD i Tyskland. Ledande personer inom CitizenGo har också högt uppsatta positioner i  Vox.

Neil Datta menar att det är oroande att den etablerade högern och EPP-partierna nu antar en allt mer konservativ hållning.

– I Spanien säger EPP-partiet Partito Popular att de är öppet ”anti-gender” och emot ”genusideologi”. Det här är en utveckling vi också kommer att få se mer av i det kommande EU-valet.

Under den ultrakonservativa världskongressen "World Congress of Families XIII" som hölls i Verona sista helgen i mars anordnades en stor familjemarsch.
Foto: Julia Lindblom

Han menar att man måste inta ett historiskt perspektiv för att förstå på vilket sätt dessa rörelser länge arbetat i opposition. 1995 organiserades en stor FN-konferens i Peking som syftade till att erkänna kvinnors rättigheter som mänskliga rättigheter.

– För människorättsaktivister var detta en seger, men samtidigt var det ett misslyckande för andra. Vad hände då? Jo, många av dessa organisationer gick i opposition. De började fundera över nya strategier och narrativ.

I stället för att vara emot abort och attackera hbtq-personers rättigheter bestämde man sig för att vara ”för” någonting, som till exempel mänsklig värdighet.
Neil Datta, rapportförfattare och sekreterare för EPF

Neil Datta menar att det också varit viktigt för dessa rörelser att infoga språket i en kontext som ger en positiv vision av samhället. Samtidigt har den så kallade ”genusideologin” pekats ut som en klar fiende för dessa rörelser.

– I stället för att vara emot abort och attackera hbtq-personers rättigheter bestämde man sig för att vara ”för” någonting, som till exempel mänsklig värdighet. Några av pelarna i den här diskursen var just skyddet av livet, skyddet av den heterosexuella familjen och den religiösa friheten – och här kommer också samvetsfriheten i vården och abortfrågan in i bilden, säger han och fortsätter:

– De började omformulera sig. I stället för att ge uttryck för en religiös diskurs började man använda sig av sekulariserade argument. Man kan se det som att samma gamla idéer lades in i en tvättmaskin för att komma ut i ett människorättsspråk.

Människorättsorganisationer, institutioner och NGO:er har fått det allt svårare att bemöta och hantera nytillkomna organisationer som arbetar för att inskränka mänskliga rättigheter.

– I dag ser vi hur dessa rörelser, organisationer och partier underminerar och försvagar mänskliga rättigheter genom att annektera människorättsorganisationernas språkbruk, verktyg och taktiker. Samtidigt som institutioner ska bereda väg för olikheter inom det liberala ramverket är man inte förberedda på hur man ska hantera dessa organisationer som nu tar sig in i institutionerna, säger Neil Datta.

I år blev det tydligare än någonsin att många av de abortmotståndsgrupper som tidigare befunnit sig utanför FN-skrapan med bussar och plakat nu anordnar seminarier inne i byggnaden.
Hans Linde, ordförande för RFSU

Detta bekräftar också Hans Linde, ordförande för RFSU. När han deltog i FN:s årliga kvinnokommissionsmöte i början av mars, som var en uppföljning på kvinnokonventionstillägget Pekingplattformen, överraskades han av att många seminarier argumenterade för abortmotstånd ur ett människorättsligt perspektiv.

– I år blev det tydligare än någonsin att många av de abortmotståndsgrupper som tidigare befunnit sig utanför FN-skrapan med bussar och plakat nu anordnar seminarier inne i byggnaden.

De senaste åren har vi sett hur Sverigedemokraterna återkommande, både genom motioner i riksdagen och på kommunal nivå, ifrågasätter sexualundervisning.
Hans Linde, ordförande för RFSU

Hans Linde menar att diskussionen om vårdvägran och samvetsfrihet i Sverige är ett av de tydligaste exemplen på abortmotståndares argumentation om kränkta mänskliga rättigheter. De senaste åren har RFSU också märkt av ett ökat motstånd mot sexualundervisning i skolorna.

– De senaste åren har vi sett hur Sverigedemokraterna återkommande, både genom motioner i riksdagen och på kommunal nivå, ifrågasätter sexualundervisning. Detta har varit fallet både i Uppsala län, Örebro och Lund.

Neil Datta menar att många av dessa organisationer är specialiserade på att använda sig av demokratiska verktyg, såsom medborgarlistor och petitioner. Med hjälp av dessa kan de sätta tryck på statliga institutioner och samtidigt underminera kvinnors och hbtq-personers rättigheter. Detta var också fallet när Bulgarien efter påtryckningar vägrade att ratificera Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

– I Spanien arbetar för tillfället det nya högerpopulistiska partiet Vox för att avskaffa lagen om mäns våld mot kvinnor. Samtidigt ser vi hur institutioner nu börjar att agera. Organisationen Alliance Defending Freedom, ADF, sökte deltagarstatus som NGO i EU, men fick avslag i januari just på grund av deras position i frågan om Istanbulkonventionen.

Ulrika Karlsson, tidigare EPF-ordförande.
Foto: Riksdagen

Ulrika Karlsson, tidigare riksdagsledamot för Moderaterna, menar att det skulle få förödande konsekvenser om exempelvis biståndet från EU i dag inte fick gå till sexuella och reproduktiva rättigheter. Hon har tidigare varit ordförande för EPF och är en av initiativtagarna till EPF:s rapport.

– Man får inte vara naiv, för det här handlar inte endast om abort. Vi blev ju lite chockade på EPF när vi påbörjade arbetet med rapporten, vi trodde inte att man skulle ge sig på Istanbulkonventionen och tillåta mäns våld mot kvinnor, säger Ulrika Karlsson och fortsätter:

– Vi får inte stå oberedda inför dessa krafter och därför valde vi på EPF att släppa rapporten offentligt för att nå ut brett och till många. Det är ingen obskyr liten gruppering det handlar om, utan den har makt, pengar och inflytande.

Ulrika Karlsson instämmer i att nätverket Agenda Europe antagit ett medvetet språkbruk där man valt att tala om mänskliga rättigheter snarare än att hålla sig inom en religiös diskurs.

– I stället för en konfrontativ argumentation med till exempel foster på stora affischer antar man i dag en offer- och utsatthetsposition, säger Ulrika Karlsson.

Man ska också vara medveten om att det står i deras strategi att rikta in sig på just progressiva länder som Sverige.
Ulrika Karlsson, tidigare riksdagsledamot för Moderaterna

Samtidigt menar hon att samtalet om abort förskjutits i Sverige och att allt fler artiklar som föreslår en restriktiv abortlagstiftning förekommer i debatten.

– Man ska också vara medveten om att det står i deras strategi att rikta in sig på just progressiva länder som Sverige. Det vore en fjäder i hatten för dem att vrida tillbaka abortlagstiftningen här i en mer restriktiv inriktning.

EPF:s rapport har ett år efter publiceringen åter hamnat i fokus och fått förnyad uppmärksamhet i många länder.

– Jag tror att det beror på flera sammanfallande faktorer, valet till Europaparlamentet och världskongressen för familjer som hölls i Verona i slutet av mars liksom den attack på sexuella och reproduktiva rättigheter som vi ser i världen just nu, säger Neil Datta.

Den 24 april skrev Sophia Kuby, ordförande för ultrakonservativa ADF, en debattartikel i den tyskspråkiga katolska dagstidningen Die Tagespost i vilken hon försvarade nätverket Agenda Europe. Hon anklagar EPF för att vara en lobbyorganisation för aborträtt finansierad av George Soros.

Sophia Kuby är inte ensam om att peka ut George Soros; i åratal har högerradikaler runt om i Europa attackerat Soros som ledare för en vänsterliberal konspiration.

För fyra och ett halvt år sedan höll samma Sophia Kuby en presentation om nätverket Agenda Europe på mötet Political Network of Values Transatlantic Summit i New York. Ett återkommande möte som detta år hölls i Bogotá och som Kristdemokraternas vice ordförande Lars Adaktusson aktivt deltagit i.

Rapportens kartläggning visar att det som kan framstå som spridda tendenser i olika länder på en högerpopulistisk utveckling i själva verket är välkoordinerade samarbeten mellan ultrakonservativa krafter i Europa och världen. Neil Detta menar att detta också kommer att ge utslag i det kommande EU-valet.

– Agenda Europes huvudsakliga mål är att på ett strategiskt maner verka på en internationell politisk nivå. Det vill säga att säkra att delar av världens befolkning – såsom kvinnor och hbtq-personer – ska ha färre rättigheter eftersom de inte lever upp till Agenda Europes religiösa syn på världen. Det är därför Agenda Europe håller sina möten slutna och privata.

Artikel 4 av 4

Agenda Europe vill inskränka mänskliga rättigheter

Det högerkristna nätverket Agenda Europe föddes ur idén om en kristen tankesmedja för anti-abortrörelsen i Europa. Liknelser om ”ett kulturellt krig” används återkommande av tongivande personer i nätverket, och budskapen sprids av högerpopulister i hela EU. Arbetaren presenterar unikt material som ger en inblick i hur Agenda Europe bildades och verkar sedan sex år tillbaka.

Utrikes

Ett medborgarinitiativ i Polen om fängelsestraff för medhjälp till abort. I Kroatien förbjuds samkönade äktenskap. I Sverige blir plötsligt barnmorskors rätt att vägra utföra aborter ett debattämne.

Till synes enskilda händelser i ett Europa där politiken går i en högerpopulistisk riktning. Men nu kan Arbetaren ge en inblick i hur det högerkristna nätverket Agenda Europe ”koordinerar strategin” för att genomdriva gemensam politik och agera inom nationella och internationella institutioner, som till exempel EU och FN.

– Det är väldigt oroväckande att det finns organiserade nätverk som arbetar för att inskränka andra personers mänskliga rättigheter, säger Katarina Bergenhed, sakkunnig på Amnesty International Sverige.

Agenda Europes huvudsakliga mål är att på ett strategiskt sätt verka på en internationell politisk nivå. Det vill säga att säkra att delar av världens befolkning – såsom kvinnor och hbtq-personer – ska ha färre rättigheter eftersom de inte lever upp till Agenda Europes religiösa syn på världen.
Neil Datta, sekreterare på European Parliamentary Forum on Population and Development

På Agenda Europes årliga konferenser, som inleds med högmässa, tillhandahåller nätverkets ”experter” workshops i strategier för massmobilisering och insamling av pengar, men också enskild konsultation. Konferensernas huvudsakliga mål är utarbetandet och utvecklandet av en ”koordinerad strategisk agenda för att föra fram våra gemensamma mål”.

– Agenda Europes huvudsakliga mål är att på ett strategiskt sätt verka på en internationell politisk nivå. Det vill säga att säkra att delar av världens befolkning – såsom kvinnor och hbtq-personer – ska ha färre rättigheter eftersom de inte lever upp till Agenda Europes religiösa syn på världen, säger Neil Datta, sekreterare på European Parliamentary Forum on Population and Development, EPF, till Arbetaren.

Arbetaren har tagit del av de officiella programmen från de årliga konferenserna 2014-2018. Programpunkterna har titlar som: ”Hur intresseorganisationer kan ta sig in i internationella och överstatliga institutioner” och ”Nya hot genom anti-diskrimineringslagstiftning i Europa”. Här hålls föredrag som ifrågasätter Istanbulkonventionen och hur effektiva kampanjer kan bedrivas mot ”jämlikhetslagstiftning”.

Den 16 januari 2013 i London samlas 21 ledande personer inom kristna och konservativa organisationer främst i Europa och USA. Mötet är ”strikt konfidentiellt” och det är även deltagarlistan. Journalister får inte tillträde till mötet.

Med på mötet är kända personer inom abort- och hbtqfientliga rörelser såsom Sophia Kuby från Alliance Defending Freedom, Ignacio Arsuaga från CitizenGO som bedrivit kampanjer i syfte att inskränka hbtq-personers rättigheter, den österrikiske parlamentsledamoten Gudrun Kugler och amerikanska Terrence McKeegan, som arbetat som rättslig rådgivare åt Vatikanen.

I London 2013 hålls ett två dagar långt uppstartsmöte för det som ska komma att bli nätverket Agenda Europe. Mötet är strikt konfidentiellt.
Foto: Arbetaren

Syftet med mötet är enligt programmet att upprätta en ”kristen tankesmedja” som kan ”forma språket” och ”utarbeta strategier” för anti-abortrörelsen i Europa.

Resultatet av mötet blir nätverket Agenda Europe. På den årliga internationella konferensen Political Network for Values i New York 2014 presenterar Sophia Kuby nätverket som ett ”säkert, stängt nätverk för pro-family, pro-life och pro-freedom-allierade”, det vill säga ett av nätverk av aktörer som vill genomdriva en abortfientlig agenda såväl som utökade kristna religiösa rättigheter.

Pro-family rörelser inkluderar ofta homofobi, motståndet mot samkönade partnerskap och äktenskap, möjligheten för samkönade par att adoptera eller på andra sätt skaffa barn, och andra former av motstånd mot jämställdhetssträvanden.
Katarina Bergenhed, sakkunnig på Amnesty International Sverige

Katarina Bergenhed säger att ”pro-family”-rörelser utgår från den heterosexuella kärnfamiljen.

– Pro-familyrörelser inkluderar ofta homofobi, motståndet mot samkönade partnerskap och äktenskap, möjligheten för samkönade par att adoptera eller på andra sätt skaffa barn, och andra former av motstånd mot jämställdhetssträvanden, säger Katarina Bergenhed, sakkunnig på Amnesty International Sverige.

Enligt Sophie Kubys presentation består nätverket Agenda Europe av en Googlegrupp där europeiska kyrkorepresentanter, experter och politiska aktörer ingår samt årliga ”strategikonferenser”. Arbetaren har tagit del av nätverkets egen lista över medlemmar i Googlegruppen från 2016. De var totalt 325 stycken.

På listan återfinns förutom kontroversiella namn som Brian Brown och Sharon Slater, Vatikanens dåvarande utrikesminister och dess statssekreterare, europeiska akademiker, EU-parlamentariker från en rad olika länder samt hundratals representanter för intresseorganisationer, varav flera är svenska.

Sedan 2014 har konferenserna samlat allt från tongivande representanter för konservativa och kristna organisationer, såväl som ministrar i europeiska regeringar och ledamöter i Europaparlamentet. De årliga mötena har ägt rum i München (2014), Dublin (2015), Warszawa (2016), Zagreb (2017) och Wien (2018).

Den första större sammankomsten hölls i oktober 2014 på slottet Fürstenried utanför München i Tyskland. En av programpunkterna hette ”lektioner vi lärt oss efter lyckade projekt”. I panelen satt bland annat CitizenGO:s ledare Ignacio Arsuaga och Alexej Komov från Ryssland. Han är en nyckelfigur i organiseringen av den ultrakonservativa världskongressen för familjer, som senast hölls i Verona. Senare under eftermiddagen talade Brian Brown, ordförande för en organisation som arbetar för att kriminalisera samkönade äktenskap i USA, om vikten av att försvara äktenskapet som institution.

Den första större sammankomsten hölls i oktober 2014 på slottet Fürstenried utanför München i Tyskland.
Foto: Wikimedia Commons

Organisationen Ordo Luris låg bakom det medborgarinitiativ som ledde till lagförslaget om att totalförbjuda abort och sexualundervisning i skolorna i Polen. Ordo Luris är en av flera tongivande aktörer i nätverket som upprepade gånger fördömt homosexualitet.

Under den ultrakonservativa världskongressen för familjer i Verona tidigare i år höll Ignacio Arsuaga, ledare för plattformen CitizenGO, ett sju minuter långt tal i vilket han uppmanade rörelser och partier att konfrontera ”familjens fiender”, i det han beskrev som ett ”kulturellt krig”.

– Fienderna till den naturliga familjen agerar i alla länder. De har infiltrerat nästan alla institutioner och maktstrukturer. De kontrollerar merparten av etablerad media, de kontrollerar partierna till vänster men också till höger och de är finansierade av liberala stiftelser som George Soros Open Societies, sade Ignacio Arsuaga i talet.

Liknelsen om det ”kulturella kriget” används återkommande av aktörer inom nätverket, såsom av författaren Gabriele Kuby som har hållit i föreläsningar på möten.

I programmet diskuteras kommande strategier och journalister är inte välkomna.
Foto: Arbetaren

Under den sista mötesdagen år 2014 diskuteras nätverkets kommande strategier och möten. I diskussionen lyfts också arbetet med en blogg. Endast en månad efter konferensen i Fürsteinreid, i november 2014, publiceras de första inläggen på en blogg vid namn Agenda Europe. Bloggen är öppen och tillgänglig för läsare och uppdateras regelbundet i flera års tid, men stängs ned i samband med att organisationen EPF som arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa släpper sin kartläggning om nätverket.

På bloggen som har kopplingar till nätverket benämns återkommande äktenskap mellan hbtq-personer som "sodomi-äktenskap".
Foto: Arbetaren

Tre veckor senare återuppstår bloggen med ett inlägg fullt med sarkastiska kommentarer riktade mot EPF. För endast några veckor sedan lades lösenord på bloggen, men merparten av bloggposterna går fortfarande att läsa på bloggens Facebooksida och hitta genom internetarkiveringsverktyg. På bloggen går det också att ladda ned den 132 sidor långa manifestliknande texten ”Restoring the natural ordet – an agenda for Europe” (”Återupprätta den naturliga ordningen – en agenda för Europa”).

På en Facebook-sida vid namn Agenda Europe postas länkar till blogginlägg.
Foto: Arbetaren

I samband med publiceringen av EPF:s rapport skapade nätverket en hemsida där de tar avstånd från bloggen och manifestet. De skriver på hemsidan att nätverket Agenda Europe inte har några länkar eller kontroll över Agenda Europes blogg och att ”manifestet” inte hör samman med nätverket och att ”det är författat av en individuell person utan något engagemang i Agenda Europe”.

Men Agenda Europes oberoende från både bloggen och ”manifestet” är inte fullt så tydlig som det framställs.

Källor både inifrån EPF och Agenda Europe-nätverket i Sverige som Arbetaren talat med säger att en person som varit medlem i nätverket står bakom bloggen, liksom den manifestliknande texten ”Restoring the natural order”. Texten har också i olika former tillhandahållits genom bloggen. Personen ska också ha hållit i den första föreläsningen på den första officiella Agenda Europe-konferensen 2014.