Utrikes #27/2019

Krisberedskapen ifrågasätts efter Idai

Den tropiska stormen Idai slog bland annat till mot Beira i Moçambique den 14 och 15 mars och uppges ha förstört 90 procent av staden. Många människor bor nu i tillfälliga läger. Foto: Andre Catuera/IPS

Cyklonen Idai är en av de värsta som drabbat södra Afrika i modern tid. Fler än 750 människor beräknas ha dödats i katastrofen som slog mycket hårt mot delar av Moçambique, Zimbabwe och Malawi. Medan hjälparbetet fortfarande pågår har många börjat ifrågasätta krisberedskapen i de drabbade länderna.

Nästan två miljoner människor beräknas ha drabbats av cyklonen och de kraftiga regn och översvämningar den förde med sig, och fortfarande är många försvunna. Det har förblivit svårt att ta sig fram till vissa drabbade områden eftersom så många vägar och broar har förstörts.

Människor försöker nu bygga upp sina liv igen och organisationer från hela världen bedriver hjälparbete.

Moçambique drabbades hårdast, men cyklonen slog även hårt mot östra Zimbabwe – där många tidigare bostäder nu har ersatts av vattenmassor.

Claris Madhuku är ordförande för organisationen Youth Development Trust, som är baserad i de hårdast drabbade distrikten i Zimbabwe, Chipinge och Chimanimani.

Vi som organisation kunde bara nå ut med information om cyklonen genom att tala direkt med människor, eller genom mobilapplikationen Whatsapp, men information som sprids där tas sällan på allvar.
Claris Madhuku, ordförande för organisationen Youth Development Trust

Claris Madhuku säger att myndigheterna inte gick ut med tillräckliga varningar till befolkningen inför den annalkande katastrofen. Och dessutom hade få möjlighet att söka skydd när cyklonen väl slog till.

– Vi som organisation kunde bara nå ut med information om cyklonen genom att tala direkt med människor, eller genom mobilapplikationen Whatsapp, men information som sprids där tas sällan på allvar eftersom de flesta betraktar den som en plattform för skvaller, säger Claris Madhuku.

Myndigheterna försökte uppmana människor att söka sig till högre belägna platser. Men i dessa områden riskerade människor i stället i högre grad att drabbas av jordskred.

Klimatexperten Leonard Unganai säger att förra året var det varmaste som har uppmätts i regionen, vilket gjort att de senaste skördesäsongerna karakteriserats av torka och långa torra perioder – vilket i sin tur ökat förutsättningarna för att cykloner ska bildas.

– Klimatförändringarna har lett till stigande temperaturer i haven, vilket ökar förutsättningarna för extrema väderfenomen, säger han.

Klimatförändringarna har lett till stigande temperaturer i haven, vilket ökar förutsättningarna för extrema väderfenomen.
Leonard Unganai, klimatexpert på Oxfam i Zimbabwe

Leonard Unganai påpekar att cyklonerna dessutom riskerar att få en högre intensitet. Han menar att det krävs satsningar för att människor ska få bättre kunskaper om klimatförändringarna och dess effekter. När cyklonen slog till stod många oförberedda och människor underskattade faran och den mycket kraftiga nederbörden.

Även efter katastrofen blev räddningsarbetet ineffektivt då människor fick använda sig av enkla verktyg för att få bort stenar och träd.

Bristen på nödvändig utrustning blev mycket tydlig och i Zimbabwe tvingades man vända sig till omvärlden för att be om hjälp. Sydafrika har bland annat bidragit med spårhundar för att leta efter döda människor som begravts under rasmassorna.

– Det saknas tillförlitlig officiell statistik om hur många som saknas, vilket betyder att fler människor kan ha mist livet, säger Claris Madhuku.

Vi måste kartlägga vilka områden som är mest sårbara och öka beredskapen för hur framtida cykloner ska hanteras.
Leonard Unganai, klimatexpert på Oxfam i Zimbabwe

Kritiker menar att regionens länder måste höja krisberedskapen och se till att man står bättre förberedda inför katastrofer. Leonard Unganai påpekar att regionen kan komma att drabbas av nya cykloner.

– Därför måste vi kartlägga vilka områden som är mest sårbara och öka beredskapen för hur framtida cykloner ska hanteras, säger han.

En annan viktig del av krisberedskapen handlar om var människor som drabbas av naturkatastrofer ska kunna söka skydd. I vissa delar av Chimanimani och Chipinge har människor nu tvingats ta skydd på åkermarker.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga