Tunga instanser om begränsad strejkrätt: ”Inte redo att bli lag”

Regeringen vill ha inskränkt strejkrätt redan i sommar, men tunga instanser varnar nu för att genomföra planerna. Skarp kritik riktas från Arbetsdomstolen såväl som från Lunds och Umeå universitet. Lagförslaget kallas ”omotiverat”, ”ogenomtänkt” och ”lättvindigt”.

Inrikes
I augusti arrangerades manifestationen "Strike back" i Stockholm som en protest mot inskränkning av strejkrätten. Nu protesterar tunga remissinstanser mot liggande lagförslag.
Foto: Anna Morin

”Onödigt”, ”ogenomtänkt” och med ”tveksamma följder för föreningsrätten”, så beskrivs regeringens lagförslag om strejkrätten av Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid Umeå universitet. Han är huvudförfattare bakom universitetets remissvar på det nya lagförslaget och avråder bestämt från att införa den nya lagen redan i sommar. Men han är långt ifrån ensam om att betrakta regeringens förslag som ett hafsverk.

– Detta är inte klart att bli till någon lagstiftning, säger Birgitta Nyström, professor vid juridiska institutionen vid Lunds universitet som författat lärosätets remissvar.

När man tangerar föreningsrätten så kan man inte köra på så här lättvindigt.
Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid Umeå universitet

Flera remissinstanser har riktat skarp kritik mot regeringens lagförslag om inskränkt strejkrätt, men bland de tyngsta är Arbetsdomstolen samt Lunds och Umeås universitet. Trots kritiken meddelade Ylva Johansson i förra veckan att regeringen planerar att införa lagen redan till den 1 augusti.

– När man tangerar föreningsrätten så kan man inte köra på så här lättvindigt, säger Örjan Edström vid Umeå universitet.

Birgitta Nyström.
Foto: Lunds universitet

I Lunds universitets remissvar skriver Birgitta Nyström att det är ”anmärkningsvärt” att det inte reflekteras över att de etablerade organisationerna kan begränsa andra organisationernas möjligheter att verka. Hon skriver att förslaget kommer göra det svårare för organisationer utanför LO, TCO och Saco att ”etablera sig och reglera sina medlemmars anställningsvillkor i kollektivavtal”. Men framförallt betonas att inskränkningar i den grundlagsstadgade rätten till stridsåtgärder bör undvikas och enbart göras som ”den yttersta åtgärden”.

– Bara det att stridsrätten är skyddad i alla möjlig internationella sammanhang som två ILO-konventioner och hela EU-rätten gör att man verkligen måste ha mycket goda juridiska och samhälleliga skäl, säger hon.

Räcker skälen tycker du?

– Juridisk sett gör de inte det för man borde tänkt till lite mer.

Örjan Edström delar kritiken. Han kallar förslaget för ”föreningsrättsligt tveksamt” och förutser en ström av kritik från internationella instanser om förslaget blir verklighet. I remissvaret från Umeå universitet ifrågasätter författarna hela grunden för förslaget. För Arbetaren förklarar Örjan Edström att han önskar att remissvaret vore ännu skarpare formulerat. Han anser att förslagets uteblivna motivering till varför det är nödvändigt att genomföra inskränkningen är anmärkningsvärd.

Det är ytterst anmärkningsvärt att man inte motiverar förslaget på ett bättre sätt.
Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid Umeå universitet

Universitetet drar slutsatsen att eventuella problem är så pass små att det inte motiverar ingreppet.

– För det första tycker vi att det är onödigt. Sedan utreder man knappt följderna och har inget motiv för förändringen i utredningen. Det är ytterst anmärkningsvärt att man inte motiverar förslaget på ett bättre sätt. Det är uppenbart att det är hamnkonflikten som man haft för ögonen när man lagt förslaget.

Lagändringen riskerar att få följder för hela arbetsmarknaden, menar Örjan Edström.

– På sikt kan det dyka upp konsekvenser man inte tänkt på. Ta politiska strejker eller möjligheten att man får kollektivavtal med gula fackföreningar, eller minoritetsfack som har andra utgångspunkter. Då slår det tillbaka på LO-facken. Det funkar väl för dem så länge de har en dominerande ställning, men organisationsgraden stiger ju inte och det kan rasa fort, säger han.

Arbetaren har tidigare rapporterat att Arbetsdomstolen i sitt remissvar varnar för att förslaget kan förbjuda även politiska strejker. Även domstolen anser att förslaget måste omarbetas.

– Vi har granskat lagförslaget och kommit med 12, 13 sidor av synpunkter, sade Arbetsdomstolens ordförande Jonas Malmberg till Arbetaren förra veckan.