Utrikes #8/2019

Jordbruket drabbat av klimatförändringar

En stig i ett reservat i orten Felipe Carrillo Puerto på Yucatánhalvön i Mexiko. Att skydda området är viktigt för att bidra till stabila temperaturer. Foto: Emilio Godoy/IPS

Klimatförändringarna slår hårt mot samhällen längs Mexikos Atlantkust. Lokala jordbrukare berättar att de inte längre kan försörja sig på sina grödor. "Det är inte längre möjligt för oss att livnära oss på jordbruket", säger Marcos Canté från ekoturism-kooperativet Xvaat.

– Jag kunde inte plantera majs i maj för regnen kom alldeles för tidigt. Jag förlorade allt, säger Marcos Canté, som tillhör landets ursprungsbefolkning och har ett eget jordbruk.

Klimatförändringarna innebär att ursprungsbefolkningen inte längre kan fortsätta på samma sätt med ett gammalt odlingssystem kallat ”milpa” som utformats efter regn- och torrperioderna och där pumpor, bönor, majs och chili växer tillsammans för att hjälpa och gynna varandra.

Det förändrade klimatet har också påverkat användningen av svedjebruk, som innebär att skog bränns innan den nyttjas för odling.

– Klimatförändringarna påverkar mycket. Klimatet förändras för mycket. Det är inte längre möjligt för oss att livnära oss på jordbruket, säger Marcos Canté som tillhör Xvaat, ett ekoturism-kooperativ.

Han håller på med förberedelser inför odlingssäsongen och hoppas att regnen kommer att falla och vattna fårorna.

Marcos Canté bor i orten Felipe Carrillo Puerto i Quintana Roo, den av Mexikos delstater som ligger längst österut. I området där han bor finns 450 ”ejidatarios”, medlemmar av en jordbrukssamfällighet som kännetecknas av kollektivt ägande och individuellt brukande.

Regnen är inte som förr och det är inte längre möjligt att livnära sig på vår ”milpa”.
María Eugenia Yam, boende i Felipe Carrillo Puerto

María Eugenia Yam, som också bor i orten Felipe Carrillo Puerto, som har 81 000 invånare, är också orolig över utvecklingen.

– Regnen är inte som förr och det är inte längre möjligt att livnära sig på vår ”milpa”.

María Eugenia Yam säger att jordbruksproduktionen minskar i området, till nackdel för jordbrukare i området som även odlar kassava och producerar honung.

– Vi måste verka för en hållbar utveckling och det måste göras lokala insatser. Om beslutsfattare hade bättre kunskap om detta skulle det vara möjligt, säger Marcos Canté.

María Eugenia Yam menar att det är viktigt att återplantera skog, minska mängden avfall, bevara den biologiska mångfalden och utbilda unga om vikten av att ta hänsyn till miljön.

– Att bevara skogen är ett bra sätt att göra en anpassning till ett förändrat klimat. Men kommunerna borde har klimatprogram och även tillsätta personer som har kunskap i frågan.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga