Inrikes #61/2018

Chefer kollar upp jobbsökande på nätet

Det är allt vanligare att chefer kontrollerar arbetssökande både på webben och i sociala medier. Foto: Christine Olsson/TT

En majoritet chefer kollar upp dig på internet efter att du lämnat jobbintervjun. Är du för lättklädd, festar för mycket eller varit för kritisk mot tidigare arbetsköpare kan det kosta dig platsen, visar en intervjustudie från Göteborgs universitet.

Har du skrivit något som kan tolkas som illojalitet mot en tidigare arbetsköpare i sociala medier? Tyder något på att du inte varit så engagerad i ditt jobb? Har du varit för lättklädd, för berusad eller för engagerad i ett fritidsintresse? Då kan det ligga dig i fatet när du söker jobb. Det förklarar i alla fall 36 chefer som intervjuats i en studie utförd av forskare på Göteborgs Universitet.

– Det mest slående är nog med vilken självklarhet metoden används och att det sker så osystematiskt och slumpmässigt. Det googlas från tv-soffan eller bussen, säger Anna Hedinius, lektor i sociologi vid Göteborgs universitet, och en av två forskare bakom studien.

Anna Hedenus.
Anna Hedenus. Foto: Privat

Det är allt vanligare att chefer trålar internet efter information om dig när du sökt ett jobb. I en undersökning 2016 genomförd av Stockholms handelskammare uppgav 7 av 10 chefer att de googlar sökande. Enligt den senaste årliga undersökningen svarar närmare två av fem chefer att de också kontrollerar den sökandes aktivitet i sociala medier.

Men i en snart slutförd närstudie av 37 chefer på 26 företag har internettrålande chefer fått svara på hur och vad de letar efter när de kollar av dig efter intervjun. Studien har pågått sedan 2014, men kommer att slutföras i år.

– Exempel på saker som uppfattas som negativt är om man uttryckt sig illojalt mot tidigare arbetsgivare eller visat att man inte är så engagerad i jobbet, säger Anna Hedenus.

Hon beskriver att när det gäller sökande till okvalificerade tjänster har just kritik mot tidigare arbetsköpare visat sig vara ett sätt att sortera bort och få ned antalet aktuella kandidater. Enligt henne tyder resultaten på att det till och med finns en risk att ett aktivt fackligt engagemang som lämnat spår på internet kan väga över i den negativa vågskålen.

– Kritik har kommit upp i intervjuerna och det är absolut något man kan falla på, på ganska lösa grunder. I det läget kan ett fackligt engagemang få den typen av konsekvenser, säger Anna Hedenus.

Cheferna som intervjuas uppger att de i första hand söker efter information som är relevant för tjänsten. Men Anna Hedenus konstaterar att gränsen för vad som är ”relevant” är mycket flytande.

Till exempel berättade flera chefer att de söker efter saker som kan tyda på ett dåligt omdöme hos den sökande, såsom till exempel lättkläddhet eller bilder där den sökande framstår som berusad.

– Det här är en helt osystematisk praktik utan kriterier kring vad man tittar på och vad som anses relevant. Man gör sökningarna därför att man fått en känsla att någonting känns skumt. Tar man in mycket mer av känsloaspekter i rekryteringen då ökar man risken för diskriminering, säger hon.

De som söker på nätet, söker för att bli trygga i sitt beslut. De vill inte hitta något konstigt.

Anna Hedenus, lektor i sociologi vid Göteborgs universitet

Men paradoxalt nog kan det även vara negativt om den trålande chefen inte hittar någonting.

– Det behöver inte ligga i fatet i direkt mening, men indirekt. De som söker på nätet, söker för att bli trygga i sitt beslut. De vill inte hitta något konstigt. Hittar man inte något får man inte kvittot på att allt är ok. Jämför man med en likadan kandidat där kvittot kan hittas kan man förlora, säger Anna Hedenus.

Samuel Engblom.
Samuel Engblom. Foto: TCO

Samuel Engblom är samhällspolitisk chef på TCO och klara risker att arbetsköparna samlar på sig uppgifter om de sökande som gör att de, oavsett uppsåt, gör sig skyldiga till diskriminering.

– Det är förståeligt att man är noggrann när man anställer, men problemet att tråla på nätet är att du får upp en massa information. Det ökar risken att anställningsbeslutet inte grundas på vad du får grunda det på eller saker som egentligen inte är relevant för jobbet, säger han.

Samtidigt konstaterar han att privata arbetsköpare har fri rätt att söka vilken information de vill och använda den så länge det just inte bryter mot diskrimineringslagen. Men när det gäller just fackligt engagemang är det en sådan grund, samtidigt tror Samuel Engblom inte att det är en vanlig praxis att välja bort fackligt aktiva i dagens Sverige.

– Det är klart att det finns en risk om människor som upplevs som stridbara har svårare att få jobb, men den risken har alltid funnits. Internet innebär en dock en förändring i hur lätt det är att få tag på. Men mitt råd till arbetsgivarna är att se på det fackliga engagemanget som ett tecken på att personen faktiskt är engagerad i sitt jobb, säger Samuel Engblom.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp