Litteratur #50/2018

En flykting söker spår

Författaren Ahto Uisk, mångårig Arbetarenmedarbetare, kom själv till Sverige som flykting 1944, med mamma, pappa och storebror i en bräcklig farkost på stormigt hav från Estland. Foto: Arbetarens arkiv

[BOK] Ryssar på flykt Ahto Uisk Neeme förlag, 2018 Ahto Uisk är en nestor i Arbetarensammanhang. Han började som frilans i mitten av 1960-talet, fick en reportertjänst, blev några år senare chefredaktör, därpå kulturredaktör. Efter pensioneringen har han fått desto mer tid för favoritintressen, som bridge och historia. Efter memoarerna som kom för några år […]

[BOK] Ryssar på flykt
Ahto Uisk
Neeme förlag, 2018

Ahto Uisk är en nestor i Arbetarensammanhang. Han började som frilans i mitten av 1960-talet, fick en reportertjänst, blev några år senare chefredaktör, därpå kulturredaktör.

Efter pensioneringen har han fått desto mer tid för favoritintressen, som bridge och historia. Efter memoarerna som kom för några år sedan har han nu gett ut Ryssar på flykt, en vindlande resa i första hand från tidigt 1900-tal till 1970-talets tredje våg, då det ofta handlade om ofrivillig utvisning av dissidenter och obekväma intellektuella.

Uisk själv kom till Sverige som sexåring i mitten av perioden, i september 1944, med mamma, pappa och storebror i en bräcklig farkost på stormigt hav från Estland, som just invaderats av Sovjetunionen, en färd som tog 24 timmar. Han vet vad det innebär att vara flykting och det märks i varje mening av boken.

Han vet vad det innebär att vara flykting och det märks i varje mening av boken.

Här finns skräcken, hemlösheten och fattigdomen, men också barnets förmåga att hitta en ny framtid i en mer skyddad miljö.

Boken kan beställas från:
Ahto Uisk
Neeme förlag
Portalgatan 55
754 32 Uppsala

Ryssarna i Berlin och Paris på 1920-talet skapade en stark gemenskap som Uisk vågar se flera sidor av; landsmännen utgjorde en viktig trygghet men förhindrade också möjligheten att utveckla tillhörighet i det land som skulle bli det nya hemlandet.

Med bakgrund i den ryska revolutionens turer och processer tecknar han de olika grupperna. Här fanns excentriska storfurstar och -furstinnor, släktingar till den mördade tsarfamiljen, med märkliga idéer om överhöghet i exilen och aldrig övergivna planer på ett återupprättat kejsardöme. Här fanns sidsteppade mensjeviker, soldater och befäl från tsarens armé, och intellektuell medelklass.

Och här fanns de många fattiga judarna, del av en ström som startat i samband med 1800-talets brutala pogromer, den sinade inte efter revolutionen.

Många exilryssar var med och startade motståndsrörelser mot nazismen i Tyskland och Frankrike. Författaren ger levande miniporträtt av flera, bland dem Wera Obolenskaja, som var generalsekreterare i motståndsrörelsen i Frankrike. Hon halshöggs i straffängelset Plötzensee i augusti 1944 efter att ha vägrat samarbete med Gestapo i utbyte mot sitt liv.

Här finns också några lite längre porträtt av särskilda karaktärers öden insprängda, Aleksandr Kerenskij, julirevolutionens regeringschef som gjorde så fatala felbedömningar och fick fly ur landet när Lenins bolsjeviker tog makten, Svetlana Allilujeva (Stalins dotter) och författaren Nina Berberova.

Uisk har tecknat de stora dragen i 1900-talets europeiska exilhistoria västerut, i en djupt personlig historia.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga