”Ylva Johansson gynnar näringslivets intressen”

Socialdemokraternas opinionssiffror är de sämsta någonsin sedan partiet bildades. Att under valår vilja driva igenom inskränkningar för arbetare att vidta stridsåtgärder lär knappast bättra på siffrorna. Det är heller inte förenligt med flera av de internationella konventioner om Sverige ratificerat. Det skriver arbetsrättsexperten Kurt Junesjö, före detta förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, i en debattartikel.

Debatt
"Ylva Johansson välkomnar parternas förslag. Hon gynnar därmed företagens intresse", skriver Kurt Junesjö.
Foto: Pontus Lundahl/TT

Ylva Johansson tillsatte i samarbete med  arbetsgivarna i juni 2017 en antistrejkutredning. Bakgrunden påstods vara att en av Sveriges minsta fackföreningar, Hamnarbetareförbundet, ansågs hota det multinationella transportföretaget Maersks ekonomiska intressen.

Utredningens förslag, som som skulle ha kommit den 20 juni men redan kom i tisdags, var enligt läckor så begränsande av fackens strejkrätt, att LO, TCO, Saco och Unionen nu gjort upp med Svenskt Näringsliv om egna begränsningar i den svenska strejkrätten.

Kurt Junesjö.
Foto: Privat

”Det är ett kirurgiskt ingrepp som inte inskränker löntagarnas demokratiska rätt att strejka”, påstår LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. Läser man texten i lagförslaget och hör på de uttalanden som gjordes av parternas vid deras gemensamma presskonferens den 5 juni kan man konstatera att Torbjörn Johansson antingen inte kan sin strejkrätt eller bluffar.

Lagförslaget innehåller fyra förbud mot stridsåtgärder för kollektivavtal mot arbetsgivare som redan har ett kollektivavtal för den aktuella personalen:

1.    Om stridsåtgärden har annat syfte än att teckna kollektivavtal med fredsplikt.
2.    Om facket inte har förhandlat om de krav som motiverar stridåtgärden.
3.    Om facket ställer andra krav än de man förhandlat om.
4.    Om facken ställer krav på hur kollektivavtalet skall tillämpas.

Dessutom förbjuds facket att ställa krav som avser en enskild tvist, till exempel om arbetsgivaren under strejken avskedar de fackliga företrädarna, får facket inte genom stridsåtgärder tvinga hen att återanställa dem.

För att belysa hur lagförslaget kan slå kan man ta ett mål i Arbetsdomstolen, AD, från 2005 som avgjordes med dagens lagstiftning och se vad som händer om det avgörs enligt parternas lagförslag.

ABB inkorporerade Figeholms pappersbruk, vilket gjorde Industriavtalet Metall tillämpligt. Bruket hade Pappers avtal sedan 1933. Metallavtalet var billigare med sämre villkor, alltså avtalsshopping. Men LO:s styrelse gav Pappers avtalsrätten.

Pappers varslade om stridsåtgärder. Stridsåtgärden syftade till att undantränga det redan gällande Metallavtalet sade arbetsgivaren i AD. Men AD  sade att Pappers hade alla medlemmar på bruket. Stridsåtgärden syftade till att få avtal för dem och var därför lovlig. Men om Pappers i stället ställt krav på att avtalets skulle tillämpas generellt skulle stridsåtgärden undantränga det andra avtalet och vara förbjuden.

LO kan därför säga farväl till sin rätt att bestämma över gränsdragning mellan facken. Den överlåter man genom detta förslag till arbetsgivaren.

Vid presskonferensen den 5 juni delades endast lagtexten ut. Enligt de uttalanden som gjordes kan man emellertid dra slutsatsen att lagförslaget, om det går igenom, skulle förbjuda en Figeholmsstrejk. Resultat: Arbetsgivaren väljer fritt avtal.

Det kan till exempel åstadkommas som i Figeholm genom köp av inkråmet i ett bolag eller genom överlåtelse av ett befintligt företag till ett nybildat bolag för att sedan ansluta detta till ett billigare kollektivavtal. Arbetsgivaren väljer då självfallet som i Figeholmsfallet ett billigare avtal.

LO kan därför säga farväl till sin rätt att bestämma över gränsdragning mellan facken. Den överlåter man genom detta förslag till arbetsgivaren.

Man förstår varför arbetsgivarna såg så glada ut vid presskonferensen.

Ett vanligt sätt i dag för arbetsgivaren att skjuta på en stridsåtgärd är att göra en så kallad Fredspliktstsinvändning och därigenom få upp tvist om strejken i AD. Punkterna 2 och 3 ovan gör möjligheterna till sådana formalinvändningar i princip oändliga. Man förstår varför arbetsgivarna såg så glada ut vid presskonferensen.

Förre avtalssekreteraren i LO, Erland Olauson, presenterade lagförslaget. Han sade då att om facket ställde orimliga krav skulle AD kunna förbjuda stridsåtgärden. Det finns det i och för sig inte stöd för i den presenterade lagtexten, vilket innebär att det kan finnas mycket skräp som ligger i de ej presenterade lagmotiveringarna.

Men effekten av detta är att LO går med på att införa den förhatliga så kallade proportionalitetsprincipen i svensk lag, där domstolar kan avgöra om ett avtalskrav är seriöst eller ej.

Enligt 26 § MBL gäller ett kollektivavtal bara medlemmar i det egna förbundet. Medlemmar i andra fack på arbetsplatsen är därför utan avtalsrättsligt skydd, till exempel när det gäller allmänt skadestånd vid felaktig lön, fördelning av central lönepott med mera.

Flertalet kollektivavtal är i dag minimilöneavtal. Om andraavtalet därför till exempel ger bättre löneförmåner än förstaavtalet och bättre villkor där förstaavtalet inte har normerande reglering, så gäller det. Rätten att vidta stridsåtgärder för att sluta andraavtal som avviker från förstaavtalet för sina medlemmar är därför betydelsefull.

Att ett valår försämra fackens möjligheter att genom stridsåtgärder tvinga fram bättre villkor för sina medlemmar verkar inte vara en bra politik för Socialdemokraterna, som redan har de sämsta opinionssiffrorna någonsin sedan partiet bildades.

Av uttalandena vid presskonferensen framgår att man sannolikt vill förbjuda stridsåtgärder för denna typ av konkurrerande avtal för till exempel Hamnarbetarförbundets och SAC Syndikalisternas medlemmar. Det är knappast förenligt med flera av Sverige ratificerade konventioner att på detta sätt genom lagstiftning gynna de egna organisationerna.

Ylva Johansson välkomnar parternas förslag. Hon gynnar därmed företagens intresse. Att ett valår försämra fackens möjligheter att genom stridsåtgärder tvinga fram bättre villkor för sina medlemmar verkar inte vara en bra politik för Socialdemokraterna, som redan har de sämsta opinionssiffrorna någonsin sedan partiet bildades.

Att förslaget därför stoppas där det hör hemma, i papperskorgen, skulle inte försämra opinionssiffrorna.