Hur ska vi vaccinera oss mot fejkade mord?

Efter den totalt häpnadsväckande vändningen där författaren och journalisten Arkadij Babtjenko återuppstod från det döda är vi många som sitter med hakan i golvet. Nu behövs det mer granskande journalistik och uppgifter om händelsen. Och lika viktigt som pålästa journalister är mediekritik och kunskap om källkritik hos dem som tar del av nyheterna.

Signerat
Anna Morin, nyhetsredaktör på Arbetaren.
Foto: Axel Green

Den här veckan återuppstod den ryska författaren och journalisten Arkadij Babtjenko från de döda. Media rapporterade först att han var mördad, för att sedan meddela att det hela var iscensatt och att han lever.

Förutom att det är en totalt häpnadsväckande vändning, så kvarstår suget efter mer information om vad som egentligen hänt. Vi är många som vill ha mer granskande journalistik och fler uppgifter om händelsen.

Under onsdagen läser vi alltså nyheten om att Arkadij Babtjenko mördats.

Journalistik är språkhantering och pedagogik, bevakning, granskning och källkritik. När det gäller sanningshalten strävar en redaktion med journalistiska ambitioner efter att vara saklig och att redovisa sina källor; var kommer informationen ifrån? Vem är avsändaren?

I Arbetarens artiklar anger vi vem som lämnat uppgiften, eller skyddar källan och beskriver hur vi fått reda på fakta. Vi utkommer onsdag morgon och fredag eftermiddag på webben.

Under onsdagen läser vi alltså nyheten om att Arkadij Babtjenko mördats. Han har besökt Littfest i Umeå 2016 och har fått pris av Svenska Pen 2015. I sociala medier sprids nyheten snabbt. I kanalerna beklagas sorgen och uttrycks ilska av hans vänner, kollegor och de som läst honom eller hört honom tala.

BBC, AFP och inlägg på Facebook är några av källorna i de svenska medierna. Några av de personer och funktioner som vittnar om mordet är:

  • Yaroslav Tarkalo, ukrainska polisens talesperson till AFP
  • Osman Pashayev, journalistkollega på Facebook
  • Ukrainas inrikesministerium, som släpper en fantombild på gärningsmannen

På Arbetarens redaktion kommenteras likheten med mordet på Anna Politkovskaja 2006. Vi pratar om att ha med en artikel om händelsen i fredagsnumret. Det skulle bli utrymme för fördjupning och analys av dådet och situationen.

Men innan dess hinner Arkadij Babtjenko återuppstå. Han gjorde det tankeexperiment som skildrats i äldre tiders noveller; att komma till sin egen begravning.

I en tid av snabba nyheter kommer journalisten till presskonferensen om sin egen död. Vännerna jublar. Vi är många som sitter med hakan i golvet. Vad händer? Ett helt obegripligt agerande från statsledningen i Ukraina. En upprördhet hos alla nyhetsbyråer som bidragit till viskleken, lagt till sin fakta till ett påhittat mord och spridit över världen.

Fler pålästa journalister och skickliga korrespondenter, mer tid för mediearbetare att finnas på plats, och större nätverk i världen kan delvis säkra sanningshalten i nyheterna.

Källkritik är avgörande för journalistiken, för de som producerar nyheter och de som använder medier. Det vet unga människor. 75 procent av de mellan 16 och 25 år uppger att de har utbildning i källkritik. Enligt samma rapport, ”Svenskarna och internet 2017”, värderar yngre personer information på internet mer skeptiskt än äldre personer.

Helt klart har samhällsklimat och teknisk utveckling stor påverkan på en generations mediekonsumtion.

Andra studier visar att klasstillhörighet också påverkar medieval för personer och hushåll. På grund av klass blir mediesituationen olika även inom en generation; om man har en prenumeration på en morgontidning hemma eller läser kvällspressen, om man främst läser gratis papperstidningar eller lyssnar på P1. Det blir tillgång till helt skilda medier med olika resurser att utveckla sina metoder, bedriva journalistik och själva kontrollera sina uppgifter.

Men lika viktig som granskande artiklar och inslag är, är mediekritiken och skepticismen hos de som tar del av journalistiken. För avsändaren är såklart avgörande.

När jag studerade journalistik undersökte jag hur moderata Barometern och socialdemokratiska Östra Småland skrev om samma lokalnyheter. Och det var en stor skillnad, situationen för förskolorna och händelser i kommunfullmäktige rapporterades sakligt i båda dagstidningarna, men nyanserna fanns där. I ordvalen.Vem i hierarkin som fick vilken typ av frågor, vem som intervjuades. Och i vilket utsnitt som just den reportern, fotografen och redaktionen gjorde.

Vad är vaccinet mot falska nyheter om fejkade mord? Just denna veckas unika och märkliga förlopp kan vara svårt att förebygga.

Men fler pålästa journalister och skickliga korrespondenter, mer tid för mediearbetare att finnas på plats, och större nätverk i världen kan delvis säkra sanningshalten i nyheterna. Det är sådant som kräver tid och resurser, vilket är något få redaktioner stoltserar med.

Tidningen Arbetaren hann intressera sig för nyheten om det påstådda mordet på Arkadij Babtjenko, men vårt publiceringsschema gjorde att vi aldrig spred den vidare. I listan över medveten källkritik och intuitiv lyhördhet lägger vi till beredskap för att nyheten om en död författare och journalist kan vara en aktion av ukrainska underrättelsetjänsten.