De perfekta slit-och-släng-arbetarna

Företaget Samhall, för personer med nedsatt arbetsförmåga, har de senaste åren förändrats kraftigt. Resultatet är ett bolag som beter sig lika kostnadsminimerande som alla andra. Så har vi fått ett Samhall som på många sätt är den diametrala motsatsen till hur det var tänkt.

Ledare
I stället för ett företag där personer med funktionsnedsättningar kan bidra till samhället utifrån sina förutsättningar – med trygga villkor och skäligt betalt – har staten skapat en bemanningskoloss av flexibel arbetskraft utan större förutsättningar att ställa krav.
Foto: TT

Anställda på Samhall i Nyköping fick i uppgift att montera isär kasserade militära övningsgranater. De fick ingen skyddsutrustning – men när granaterna öppnades och ett orange färgpulver yrde ut fick personalen hosta, andningsbesvär och utslag på kroppen. De anställda uppges ha protesterat flera gånger, men arbetet upphörde först efter att skyddsombudet kontaktats och de anställda själva avbrutit jobbet.

Det handlar alltså i praktiken om arbetare som har en svagare position att opponera sig och stå upp för sina rättigheter än de flesta.

Dagens Arbetes avslöjande, som även Arbetaren rapporterade om i onsdags, rör bara en av alla skandaler som kantat Samhall, ett av Sveriges största företag sett till antalet anställda, de senaste åren.

Problemet – utöver att ingen anställd, någonstans, ska behöva utstå sådana här händelser – är att Samhalls uppdrag är att ge trygg sysselsättning till de som annars har det svårt på arbetsmarknaden. ”[S]kapa meningsfulla och utvecklande arbeten till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga där behoven finns”, som regeringen uttrycker saken.

Det handlar alltså i praktiken om arbetare som har en svagare position att opponera sig och stå upp för sina rättigheter än de flesta.

Samhall har de senaste åren förändrats kraftigt. Företaget har gått från att främst ägna sig åt tillverkning i egna verkstäder till att i allt högre utsträckning fungera som en sorts statsägt bemanningsföretag som levererar efterfrågade tjänster till ett facilt pris. Samtidigt har kraven på de anställdas arbets- och rörelseförmåga ökat och ersättningen från staten minskat – Samhall måste dra in alltmer pengar själva.

Resultatet är ett företag som beter sig lika kostnadsminimerande som alla andra. Deras främsta konkurrensfördel är de anställdas låga löner – vilket visat sig inte minst i avtalsrörelsen – men det tar inte bort kravet på att själva arbetet ska genomföras snabbt och effektivt.

Så har vi fått ett Samhall som på många sätt är den diametrala motsatsen till hur det var tänkt. I stället för ett företag där personer med funktionsnedsättningar kan bidra till samhället utifrån sina förutsättningar – med trygga villkor och skäligt betalt – har staten skapat en bemanningskoloss av flexibel arbetskraft utan större förutsättningar att ställa krav. De perfekta slit-och-släng-arbetarna när det behöver göras grovjobb.

…en retorik där utvecklingen av Samhall till ett ”normalt”, kostnadsmedvetet företag närmast framställs som en uppvärdering av funktionsnedsattas ställning.

”Våra medarbetare har funktionsnedsättningar, det gör inte att man inte kan göra arbete som andra kan göra”, svarade Samhalls kommunikationschef när Arbetaren ställde frågan om Samhallanställda verkligen skulle sättas att hantera militärt material. Svaret återspeglar en retorik där utvecklingen av Samhall till ett ”normalt”, kostnadsmedvetet företag närmast framställs som en uppvärdering av funktionsnedsattas ställning.

I verkligheten är det precis tvärtom – ett gravt utnyttjande av människor som har svårt att stå upp för sin rätt.