Utrikes #97/2017

Kvinnliga aktivister möts av könsbaserat våld

Ett av många fall av våld mot och mord på kvinnliga aktivister som diskuterade på konferensen Eflac i Montevideo var mordet på den kända miljöaktivisten och feministen Berta Cáceres från Honduras 2016. Foto: Eduardo Verdugo/TT

Hot, våld och förtal är bara några av de olika former av könsbaserade övergrepp som drabbar kvinnliga människorättsförsvarare i Latinamerika. Det vittnade många deltagare om i samband med ett stort feministiskt möte som nyligen hölls i Montevideo.

En ny rapport som tagits fram i samarbete mellan UN Women och FN:s utvecklingsprogram UNDP lyfter fram att våld mot kvinnor, både från okända förövare och från närstående, är mycket vanligt förekommande i Latinamerika och Karibien.

Och det var just våldet mot kvinnliga aktivister som var ett av de stora ämnen som diskuterades vid den regionala konferensen Eflac, som hölls i slutet av november i Uruguays huvudstad och som samlade närmare 2000 deltagare.

Ett fall som diskuterades vid konferensen var mordet på den kända miljöaktivisten och feministen Berta Cáceres från Honduras 2016, ett våldsdåd som riktades mot ledaren för kampen mot en vattenkraftsdamm vid floden Zarca. Hittills har ingen åtalats för att ha beordrat mordet, men Berta Cáceres familj menar att mycket pekar mot det företag som står bakom bygget av dammen.

Enligt organisationen Global Witness årsrapport begicks närmare 200 mord på människorättsaktivister under 2016 – och hela 60 procent av dessa inträffade i Latinamerika.

Denisse Chávez är engagerad i en peruansk kvinnoorganisation som arbetar mot klimatförändringar. Enligt henne beror ofta det våld som riktas mot kvinnliga aktivister på att de är just kvinnor, samt att de ofta arbetar med att skydda sina hemtrakter och lokalsamhällen.

– Det är en roll som bidrar till att skydda naturen och de kulturer och världsåskådningar som bidrar till ett hållbart liv, säger Denisse Chávez.

Kvinnliga människorättsaktivister utmanar flera traditionella och kulturella könsnormer.
Denisse Chávez, peruansk miljöaktivist

Nilde Sousa, från den brasilianska kvinnoorganisationen Articulación de Mujeres Brasileñas, kritiserade vid konferensen den ”plundring av marker” som hon menar pågår i hemlandet, och tog som exempel upp utbyggnaden av ett vattenkraftverk vid floden Xingu i delstaten Pará i Amazonas.

Enligt Nilde Sousa har detta megaprojekt fört med sig att familjer tvingats bort från sina hem, att miljön förstörts samt att antalet fall av våld och sexuella övergrepp mot kvinnor ökat.

– Vi har slagits utan uppehåll. Och vi säger till kapitalismens övergrepp att våra kroppar och våra marker inte får kränkas, utan måste respekteras, säger hon.

Samtidigt underströk många av aktivisterna vikten av deras gemensamma kamp.

– Kvinnliga människorättsaktivister utmanar flera traditionella och kulturella könsnormer, och bryter med föreställningar om att kvinnor ska lägga all sin kraft på hemarbetet. De strider för dubbla målsättningar – att ha makten över sina kroppar och territorier, och friheten att kunna ta egna beslut, säger Denisse Chávez.

En av de kvinnor som utmanat traditionerna är Yanet Caruajulca som kommer från regionen Cajamarca i Peru och som i kamp mot flera olika gruvbolag strider för lokalbefolkningens rätt till vattentillgångar. Hon har vid flera tillfällen varit med i gatuprotester och står nu åtalad för skadegörelse.

– Jag har ingen tillgång till något juridiskt ombud, och förhandlingarna ska inte hållas i mitt hemdistrikt, utan i en stad som ligger två och en halv timme bort. Jag saknar pengarna som krävs för allt detta, säger Yanet Caruajulca.

Enligt Interamerikanska människorättskommissionen är felaktig tillämpning av lagar en av de metoder som används för att kriminalisera sociala protester och aktivism i delar av Latinamerika.

Yanet Caruajulca kommer att ställas inför rätta inom kort.

– För mig är detta ett stort orosmoment. Jag oroar mig för vad som kommer att hända med mina barn om jag blir dömd. Det här kan sända en signal till folket lokalt att de inte ska protestera eller kräva sina rättigheter, eftersom de då riskerar att drabbas av samma sak, säger hon.

Både FN-rapportörer och Interamerikanska människorättskommissionen har uppmanat berörda länder i regionen att se till att aktivisters rättigheter säkerställs.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga