Utrikes #28/2017

Oppositionella medier i svårigheter i Nicaragua

Nicaraguas president Daniel Ortega (mitten) tillhör regeringspartiet FSLN, som enligt människorättsadvokaten Juan Carlos Arce kontrollerar mer än 80 procent av landets radiostationer, tv-kanaler och tryckt press. Foto: Esteban Felix/TT

Journalister i Nicaragua vittnar om att medier som rapporterar kritiskt om de styrande sätts under allt hårdare press. Människorättsadvokaten Juan Carlos Arce säger att regeringens kontroll över medierna strider mot skyldigheten att "främja mångfald och oberoende bland medier".

I Nicaragua är internetanvändningen ännu inte reglerad och som ett resultat har sociala nätverk blivit de viktigaste nya offentliga rum där medborgare kan utöva sin rätt att fritt uttrycka sina åsikter.

Det säger Adrián Uriarte, chef för avdelningen för samhällsvetenskap vid Universidad de Ciencias Comerciales i huvudstaden Managua.

– Men journalister och medier är ironiskt nog de som har minst möjligheter att utöva sin yttrandefrihet, säger han.

Journalister och medier är ironiskt nog de som har minst möjligheter att utöva sin yttrandefrihet.
Adrián Uriarte, Universidad de Ciencias Comerciales, Managua

Han menar att det är bland journalister och medier som självcensuren är som störst och att det är privatägda medier som drabbas värst.

– Detta kan mätas genom brist på tillgång till information och genom att inga intervjuer ges, säger Adrián Uriarte.

Privatägda medier är beroende av subventioner och intäkter från reklam från staten, men får inga sådana intäkter. Regeringen har kontroll över samhälleliga institutioner och utövar påtryckningar på ägare till medieföretag.

Det är allt svårare för privata medier med lokala nyhetssändningar. Teknisk utrustning har plockats bort från radiostationer vilket har gjort att många privata stationer har lagt ned, enligt Adrián Uriarte.

– Jag var kommunikations- och pressansvarig för Sekretariatet för det nationella systemet för katastrofförebyggande arbete när sandinisterna kom till makten 2007. Jag avskedades eftersom de misstänkte att jag tillhörde de högerinriktade medierna, säger Juan Rodríguez.

Sedan dess gör han radioprogram, men uppger att han utsätts för trakasserier eftersom han varit ordförande för det oberoende journalistförbundet i landet.

Även andra journalister känner osäkerhet inför framtiden.

– Jag vet inte om regeringen helt plötsligt skulle bli upprörd av något jag sagt eller något som hänt i mitt program och begära att vi lägger ned, eller om de kommer att pressa dem som stöttar oss. Jag lever i ständig oro över om jag kommer att kunna fortsätta sända, säger journalisten Luis Galeano, som leder det lokala radio och tv-programmet Café con Voz.

Nicaragua placerar sig vanligen högt på listor över jämställdhet och jämlikhet i Latinamerika, som på många håll karaktäriseras av politisk instabilitet, extrem ojämlikhet och höga våldssiffror.

Men det regerande vänsterpartiet Sandinistiska nationella befrielsefronten, FSLN, och inte minst presidenten, Daniel Ortega, som kompromissat med ett flertal traditionella vänsterståndpunkter för att befästa sin position, anklagas också allt oftare för att försöka styra landet i auktoritär riktning.

Dussintals journalister klagar över samma osäkerhet som Luis Galeano, uppger människorättsadvokaten Juan Carlos Arce vid Nicaraguas människorättscenter.

Han påpekar att en lag som kom 2007 förhindrar offentliganställda att uttala sig.  Enligt honom kontrolleras mer än 80 procent av landets radiostationer, tv-kanaler och tryckt press av det styrande FSLN, även om vissa medier kallar sig oberoende.

– Det största problemet är svårigheter att få ut information från de offentliga institutionerna och det faktum att så många inte vågar uttala sig av rädsla för repressalier, säger han.

Det största problemet är svårigheter att få ut information från de offentliga institutionerna och det faktum att så många inte vågar uttala sig av rädsla för repressalier.
Juan Carlos Arce, Nicaraguas människorättscenter

Att Nicaragua inte deltog vid det senaste mötet för Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, IACHR, är enligt honom ett tecken på regeringens likgiltiga inställning till yttrandefrihet, medier och journalister.

Han framhåller att flera internationella organisationer som Human Rights Watch, Reportrar utan gränser och Amnesty International dokumenterat kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984