Inrikes #28/2017

”Materialkunskapen i dag har blivit sämre”

Foto: Tomas Oneborg/TT

Maria Albin är läkare och professor vid Centrum för arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet i Stockholm. Hon kommer dagligen i kontakt med personer som exponerats för asbest och hon menar att det slarvas för mycket med säkerhet och kunskapsöverföring från arbetsköparhåll.

Hur ser du på Byggnads påstående att det är vanligare med asbest än vad många tror?

Maria Albin. Foto: Mikael Risedal

– Det är nog så. Vi höll ju på att stoppa in asbest i en massa hus långt in på 1970-talet. Och i den uträckning som dessa hus finns kvar, med miljonprogrammen framför allt, är det så klart ett problem. Särskilt om fastighetsägarna inte informerar om det vid upphandlingar av renovering, då informeras ju inte byggarbetarna heller.

Jag tror nog att man uppfattat det här problemen som lösta i och med förbudet 1982. Därför måste man vara noggrann med dokumentation.

Hur kan det vara så?

FAKTA Asbest
Asbest är en samlingsbeteckning på fiberartade kristalliserade silikater och har under lång tid använts inom byggbranschen – bland annat på grund av den goda isoleringsförmågan och den höga hållfastheten.
Dammet som bildas vid asbestbearbetning är livsfarligt vid inandning och kan tränga djupt ned i människors luft­vägar. Asbestexponering är bland annat en vanlig orsak till cancer för många inom speciellt bygg­branschen och ämnet förbjöds i Sverige 1982.
Ändå exponeras fortfarande byggarbetare för ämnet vid exempelvis rivningar och renoveringar. Inkubationstiden är dock lång och det dröjer i regel länge innan den som exponerats märker av sina skador. Varje år dör dock omkring 100 personer i Sverige i cancer orsakad av asbest.
Vid rivningar där asbest förekommer krävs ett tillstånd från Arbetsmiljöverket.

– Fastigheter byggda på 60- och 70-talet kan ha bytt ägare. Sedan tror jag att materialkunskapen i dag har blivit sämre. Och den sortens kunskap måste verkligen återerövras igen.

– Jag tror nog att man uppfattat det här problemen som lösta i och med förbudet 1982. Därför måste man vara noggrann med dokumentation. Och naturligtvis måste upphandlingarna göras seriöst. Men det är klart – det är dyrare att göra saker rätt i det korta perspektivet och där slarvar nog vissa. Man måste ha människor med skyddsutrustning, som är rätt utbildade, och avspärrningar av vissa områden, och sådant kostar mer pengar.

Vilket ansvar har arbetsköparen där?

– De har naturligtvis ansvar för arbetsmiljön och de får inte fuska.

Tycker du att det slarvas för mycket?

– Det är svårt att överblicka. Men många problem ligger ju i att man inte upplyser om vilket material som finns i husen. Arbetarna sänds in för att göra ett jobb och upptäcker att det är asbestinnehållande material först när de redan blivit exponerade för det. Och det finns också, framför allt vad gäller enskilda fastigheter, beställare som inte är seriösa. Och det innebär i princip en ökad risk för cancer hos de grupper som utsätts.

Hur pass stor är risken att drabbas?

– Det handlar om hur mycket man andas in och hur pass återkommande man kommer i kontakt med materialet. Risken att drabbas av sjukdomar om det är återkommande är inte försumbar. Det är ju därför som asbest är förbjudet.

Vilket ansvar tycker du byggutbildningarna har?

– Det är ju uppenbart att sådana här saker borde ingå. Med obligatoriska arbetsmiljökurser som det var förr. Kunskapen hos många yngre i dag är otillräcklig och vi är flera som menar att det här är väldigt viktigt att återinföra. Att till exempel lärarna på yrkesprogrammen ska få en utbildning som gör att de kan lära ut när och hur man skyddar sig. Och det gäller naturligtvis inte bara asbest utan damm rent generellt.

Vad säger de som du kommit i kontakt med som exponerats för asbest?

– Många är rädda och väldigt upprörda. Till exempel kan det ju vara så att de är oroliga för att få med dammet hem så att även barnen exponeras och blir sjuka. Sedan är de naturligtvis upprörda över att de inte fått information om de här sakerna innan de påbörjade jobbet.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984