”Med sådana hot vill väl ingen återvända”

Runtom i Sverige säger deltidsbrandmän upp sig i protest mot dumpade ersättningar. Arbetsköparorganisationen SKL kallar massuppsägningarna olovliga – och det hade stämt om det vore fackligt koordinerat. Men vad händer när facket inte är inblandat?

Inrikes
Civilrättsprofessorn Birgitta Nyström säger att om en brandman som sagt sig i protest skulle söka sig till jobbet igen och har återanställningsrätt kan denne inte nekas anställning. Men om denna löpt ut är det, även om hon ser det som väldigt otaktiskt i ett bristyrke, faktiskt inte olagligt att neka någon anställning.
Foto: Jack Mikrut/TT

Arbetsköparorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting har deklarerat att de betraktar massuppsägningar som de som nu utförs bland deltidsbrandmän runtom i landet som olovliga stridsåtgärder. Det är en hållning som en del arbetsköpare tagit fasta på. Som Arbetaren tidigare skrivit om har det också hänt att arbetsköpare hotat de som sagt upp sig med rättsliga åtgärder riktade mot dem personligen.

För att få pejl på det juridiska läget har Arbetaren ringt upp Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds universitet, med arbetsrätt som huvudsakligt område.

Kan man som SKL säga att brandmännens massuppsägningar är olagliga?

– Om de som säger upp sig deklarerar: ”Nej, den här arbetsmiljön är för dålig, här tänker jag inte arbeta”, då är det tveksamt om man kan kalla det stridsåtgärd. Men om man i stället säger: ”Höjer ni inte lönerna så slutar vi”, då finns det ett påtryckningssyfte och skulle kunna bedömas som en olovlig stridsåtgärd, säger Birgitta Nyström.

Bland de brandmän som sagt upp sig på olika håll i landet har det inte funnits någon gemensam formulering och exempel finns på båda motiveringarna. Men även om det skulle finnas ett tydligt påtryckningssyfte är det ännu inte helt klart.

Det har inte förekommit sedan 90-talet att man stämt arbetstagare för olovliga stridsåtgärder.
Birgitta Nyström, professor i civilrätt, Lunds universitet

I Medbestämmandelagen, som reglerar stridsåtgärder och fredsplikt, är inte begreppet stridsåtgärd tydligt definierat. Där finns bara några exempel såsom strejk och lockout, i stället avgörs det av praxis. Men stämningar mot privatpersoner för olovliga stridsåtgärder är enligt Birgitta Nyström extremt ovanligt och utgången oklar.

– Det har inte förekommit sedan 90-talet att man stämt arbetstagare för olovliga stridsåtgärder. Det vore möjligt, men om man sedan vinna en sådan process kan nog vara svårt. Det är många frågor som måste redas ut, säger hon.

Samtidigt har arbetsmarknadsexperter, däribland företagsekonomen Christer Törnqvist, lektor vid Högskolan i Skövde, pekat på att det inte finns något olagligt i att säga upp sig samtidigt.

– Det är nog väldigt långt till att det räknas som otillåtet, sade han till Dagens Medicin i somras, då gällande vårdanställda.

Det är en hållning som Birgitta Nyström håller med om även när det gäller brandmännen.

– Det finns inget arbetstvång. Det vore förfärligt och skulle strida mot internationella konventioner. Det är inte så att arbetsgivare äger dig när du är anställd.

Men på en del håll har ändå arbetsköparnas hot om stämning varit framgångsrika och uppsägningarna har dragits tillbaka. Brandmännens Riksförbund ställer sig inte bakom uppsägningarna, men ombudsmannen Magnus Sjöholm kan ändå förstå att hotet kan bita på enskilda.

– Man kan nog känna sig maktlös när överheten använder sig av sådana här verbala maktmedel. Det är säkert också beroende på hur mycket kunskap man har om vad som gäller och inte, säger Magnus Sjöholm.

Magnus Sjöholm.
Foto: Privat

Förra veckan skrev Arbetaren också om hur deltidsbrandmännen i Attunda brandkår blivit hotade med att om de inte omedelbart återtog uppsägningen kunde det hända att de aldrig mer fick återvända. Birgitta Nyström säger att om en brandman skulle söka sig till jobbet igen och har återanställningsrätt kan denne inte nekas anställning. Men om denna löpt ut är det, även om hon ser det som väldigt otaktiskt i ett bristyrke, faktiskt inte olagligt att neka någon anställning.

– Det råder fri anställningsrätt så länge det inte bryter mot diskrimineringslagen och återanställningsrätten. Jag kan säga jag inte anställer rödhåriga. Det är ett urlöjligt skäl men inte olagligt. Diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion är olagligt, men föreningsrätten skyddar inte arbetssökande. MBL gäller först när du är anställd, säger hon.

Men samtidigt spelar de arbetsköpare som hotar med repressalier ett högt spel. Branschen har länge varit i behov av fler anställda och att hota redan missnöjd personal lär inte öka viljan att stanna i branschen.

– Det är otaktiskt av en arbetsgivare att gå omkring och hota så. Jag förutsätter att dessa arbetsgivare egentligen vill ha tillbaka sin kompetenta personal. Med sådana hot vill väl ingen återvända i slutändan, säger Birgitta Nyström.

De här hoten är inte ett beteende man vill se av en seriös arbetsgivare.
Magnus Sjöholm, ombudsman, Brandmännens Riksförbund

Magnus Sjöholm håller med. Han vill framhålla att på många ställen har i stället arbetsköparna löst situationen genom att förhandla om ett lokalt avtal med kompensation för den sänkta ersättningen med brandfacket.

– De här hoten är inte ett beteende man vill se av en seriös arbetsgivare. Det är ett dåligt incitament för att ingjuta förtroende hos arbetstagarna. Men jag har suttit i förhandling med räddningschefer som nästan ursäktat sig också, säger han.