Litteratur #10/2017

51 inspiratörer från den ”andra” sidan

Harriet Tubman (ca 1822–1913) är en av de kvinnor vars levnadsöde och gärning beskrivs i boken En annan historia. Tubman skapade flyktrutterna för slavar på flykt från amerikanska södern och återvände gång på gång förklädd till barndomens slavtrakter för att hjälpa fler att fly. Foto: Mike Groll/TT

[Bok] En annan historia Redaktör: Lina Thomsgård Volante, 2017 Lina Thomsgård skulle lätt platsa i sin egen bok med exempel på kvinnor som varit uppfinnare, förebilder, modiga aktivister, och inspiratörer för så många. Hon är en person som ser ett problem som dörr till något nytt, intressant. Så sent som 2010 grundade hon den nu […]


[Bok] En annan historia
Redaktör: Lina Thomsgård
Volante, 2017

Lina Thomsgård skulle lätt platsa i sin egen bok med exempel på kvinnor som varit uppfinnare, förebilder, modiga aktivister, och inspiratörer för så många. Hon är en person som ser ett problem som dörr till något nytt, intressant.

Så sent som 2010 grundade hon den nu nationella Rättviseförmedlingen efter en förfrågan om att hitta kvinnliga dj:s. I dag har de enligt sin egen hemsida hjälpt uppdragsgivare genom att göra över 1200 efterlysningar och samlat in över 40 000 tips på personer till olika sammanhang.

Thomsgårds nya projekt En annan historia, med drygt 50 kvinnor ur olika tider och platser som får sina inspirerande liv och verk berättade av lika många skribenter, har en titel som anspelar på Det andra könet. Det lär inte vara en slump.

Det har runnit en del vatten under genusdebattbroarna sedan Simone de Beauvoirs banbrytande holmgång med hur flickan ”blir” kvinna, och därmed kvinnokönet har kunnat inordnas i mänskligheten som det ”andra”, utkom 1949. Ändå är det väl värt att mitt i hyllningskören påminna om att kvinnor fortfarande slår ur sin ”annan”-position, och alldeles särskilt förstås som historiska personer.

Här finns barnmorskor, matematiker, idrottskvinnor, konstnärer, författare, musiker och politiker, ”socialistiska råskinn” och promiskuösa fjortonbarnsmammor på 1300-talet.

Med detta sagt framträder här en rad imposanta hjältinnor, den äldsta av dem föddes för omkring 9000 år sedan. Eva Franchell skriver om Barumsfyndet från 1939 som beskrevs, på grund av pilspetsfynd i graven, av forskare och media som en ”mycket liten” manlig stenåldersjägare. När det på 1970-talet kunde konstateras att det var en kvinna fick hon rollen av offer och pilen man hittat blev ett mordvapen.

Barumskvinnans moderna historia hjälper oss att förstå inte bara hur människor levde under senare stenåldern utan också hur historietolkning grundar sig på sin tids ideologi.

Detta är en bok att bläddra i, slå upp på måfå eller läsa rakt igenom. Det är en uppslagsbok, en tidsresa och en politisk utvecklingshistoria. Flera av de kvinnor som beskrivs här har varit tuffa aktivister, som Harriet Tubman (ca 1822–1913, beskriven av Anneli Jordahl) som skapade flyktrutterna för slavar på flykt från amerikanska södern och gång på gång förklädd återvände till barndomens slavtrakter för att hjälpa fler att fly.

Andra har varit viktiga i att hävda rätten att få vara sig själv, som Lili Elbe (1882–1931) som Natalia Kazmierska berättar om, den första som gick igenom en könskorrigering.

Här finns barnmorskor, matematiker, idrottskvinnor, konstnärer, författare, musiker och politiker, ”socialistiska råskinn” och promiskuösa fjortonbarnsmammor på 1300-talet. Här finns mångas favoriter, och för de flesta tidigare okända. Jag gillar de obskyra hörnen och jag gillar den framrusande flodfåran som brutit fram över öknar av norm.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984