Det sluttande vårdplanet

Krönika
Jona Elings, läkare.

Det är alls ingen nyhet att privata vårdgivare gör stora vinster på de skattemedel de får av samhället. Men hur uppstår vinsterna? Hemligheten är att de privata vårdgivarna tar hand om friska patienter. Låter det bisarrt? Inte helt friska patienter förstås, de måste lida av ett enskilt mindre medicinskt problem som går att bota lätt och snabbt.

Lisa, 37 år, kissar på sig när hon joggar. Det har varit så sedan hon födde sitt andra barn. Lisa är frisk och äter inga läkemedel. Hon har en socialt ordnad tillvaro och svenska är hennes modersmål. Hon skulle kunna flexa en halvdag och bli opererad för sin inkontinens, säger hon. Det finns några datum hon tycker passar.

Fatima, 78 år, kissar också på sig. Vi vet inte sedan hur länge. När tolken översatt din fråga om när det började blir Fatima tyst en lång stund, sedan säger hon något och börjar gråta. Tolken översätter ”före kriget”. Fatima har diabetes. Den har nog behandlats sisådär för hon är nästan blind nu. Hon går med stöd av en käpp. Du tar ett blodtryck på henne som är jättehögt, men hon har inga blodtrycksmediciner inskrivna i journalen. ”Har du medicin mot högt blodtryck”, frågar du genom tolken. ”Är de små och rosa?”, undrar Fatima.

Lisa opereras i privat vård och går hem samma dag. Det måste hon för mottagningen är stängd på nätter och helger. Om hon får någon komplikation får hon söka till något landstingsdrivet sjukhus, som dock inte kan se vad Lisa genomgått för ingrepp på grund av de olika journalsystemen.

Fatima tas inte emot i den privata vården. Hon opereras på landstingets sjukhus, hon kommer in dagen före operationen för att se att blodsockret ligger okej. Narkosläkaren har extra koll på hennes blodtryck under ingreppet. Innan Fatima går hem hålls utskrivningssamtal med tolk. Hon behöver sjukresa hem. Om det uppstår problem kan hon ringa eller komma in igen, landstinget bemannar upp dygnet runt, året om.

Båda kvinnorna genomgår på papperet samma ingrepp och genererar samma pengar. Den privata vårdgivarens kostnader är självklart lägre. Mellanskillnaden tas ut i vinst, och används bland annat för att locka över personal. En läkare kan öka sin lön med 20 000 i månaden genom att byta anställning till den privata vården. De privata vårdgivarna väljer den bästa personal de kan hitta.

Vi är på ett sluttande plan. Där nere i botten ser framtiden ut som följer:

* Den bästa personalen vårdar friska patienter och får hög lön.
* Den sämsta eller den mest idealistiska personalen vårdar de mest sjuka och utsatta och får låg lön.

Ja, det är faktiskt bisarrt. Emellanåt inser också landstingen det och sänker ersättningen för enklare ingrepp. Då händer det inte sällan att privata vårdgivare hastigt och lustigt slutar utföra ingreppet. Men patienterna finns kvar och söker i stället den landstingsdrivna vården, som inte har rätt att neka vård. Men den nya lägre prislappen på ingreppet består. De offentliga sjukhusens fickor töms. Personalen flyr. De privata vårdgivarna satsar på andra, mer lukrativa, ingrepp.

Det börjar gå upp för folk att det är svårt att få vård och de med pengar göder en växande marknad av privata sjukförsäkringar. Så kan marknaden tjäna dubbelt på den privata vården i första hand och dess konsekvenser i andra hand.

Det är ingen nyhet att vården inte är jämlik. Men det är heller ingen naturlag.