Medieskugga över krigshärjat Jemen

Människorättsorganisationer slår nu larm om att det krigsdrabbade Jemen befinner sig på gränsen till en humanitär katastrof. Samtidigt fortsätter striderna och luftangreppen, ledda av Saudiarabien och med de shiaislamistiska Huthirebellerna som mål.

Utrikes
En pojke håller i en affisch med den förre presidenten Ali Abdullah Salehs bild i spillrorna av ett sönderbombat marknadskvarter där de boende röjer upp i rasmassorna i Jemens huvudstad Sana’a den 20 juli. Landet hotas av en humanitär katastrof till följd av det pågående kriget.
Foto: Hani Mohammed/TT

Angreppen avlöser varandra i krigets Jemen. I tisdags anföll stridsflygplan från den saudiskledda militärkoalition som invaderat landet rebellposteringar i hamnstaden Hodeida. Sammandrabbningar ägde också rum i Jemens tredje största stad Ta’iz.

Under de senaste månadernas strider har åtskilliga civila fått sätta livet till i det krigsdrabbade landet. Över 1 700 människor beräknades i slutet av juli ha dödats och fler än 3 800 skadats i flyganfall och stridigheter sedan invasionen i mars.

En ny rapport från Amnesty International sätter fokus på utvecklingen i just staden Ta’iz och i Aden i södra Jemin. Amnesty beskriver attackerna som både ”lagstridiga koalitionsledda flyganfall i tätbefolkade bostadsområden” och ”markattacker från väpnade grupper som stödjer, respektive är fientligt inställda till, Huthirebellerna”.

– Civilbefolkningen i södra Jemen har varit fångade i den dödliga korselden mellan Huthirebeller och deras motståndare samtidigt som de har fått utstå det ständiga hotet från flyganfall. Alla parter i konflikten har visat en skoningslös likgiltighet inför civilbefolkningens säkerhet, säger Donatella Rovera på Amnesty International i ett pressmeddelande.

Men utöver de direkta konsekvenserna av stridigheterna slår människorättsorganisationer larm om den långsiktiga påverkan på människors vardag. Unicef menar att de indirekta effekterna av kriget kan vara minst lika omfattande som de direkta.

6,5 miljoner människor i Jemen befinner sig nu på gränsen till svält. Varannan invånare, närmare 13 miljoner människor, måste enligt hjälporganisationen Oxfam kämpa för att få mat på bordet varje dag.

Krigssituationen i Jemen är komplex, och jämfört med andra väpnade konflikter i regionen, svagt rapporterad i svenska medier.

Sedan landets förre president Ali Abdullah Saleh tvingats bort från sin post 2012, i kölvattnet av arabiska våren och de omfattande folkliga protesterna i Jemen, kom han under de följande åren att bygga en allians med sin regims forna ärkefiender, den nordliga shiitiska rebellgruppen Ansar Allah, mer känd under beteckningen ”Huthirebellerna”.

I september förra året tog rebellerna kontroll över huvudstaden Sana’a, och i mars flydde Ali Abdullah Salehs efterträdare på pre­si­dentposten, Abd Rabbuh Mansur Hadi, landet. Det fick en koalition av länder, ledda av grannlandet Saudiarabien och understödda av USA, att invadera Jemen.

Bedömare betecknar det krig som följt som ett ”proxykrig”, det vill säga ett krig där mäktigare externa makter slåss om inflytandet. I det här fallet handlar det om shiamuslimska Iran, som stödjer Huthirebellerna, och det USA-stödda sunnimuslimska Saudiarabien, som stödjer president Hadi och som inte vill låta sig utmanas i ställningen som regional stormakt.

Hjälporganisationer beskriver hur den humanitära situationen i Jemen på kort tid nått katastrofala nivåer. Det torra ökenlandet importerar i vanliga fall 90 procent av de livsmedel som konsumeras och hade redan innan stridigheterna en av världens högsta undernäringssiffror. Oxfam beräknar att bara 20 procent av livsmedelsbehovet utifrån kunnat tillgodoses sedan i mars.

Unicefpersonal uppger att minst 365 barn har dödats i kriget sedan i mars.

– Men hur tragiska dödsfallen och skadorna bland barn än är kan de indirekta effekterna av våldet orsaka långt fler dödsfall bland barnen på sikt, och en hel generation kan komma att påverkas, säger Unicefs regionala verksamhetschef Peter Salama till den brittiska tidningen The Guardian.