Arbetsmiljöverket har under fyra år granskat kvinnors arbetsmiljö i ett projekt med syfte att motverka kvinnors utslagning från arbetsmarknaden.
Orsakerna till kvinnors höga arbetsrelaterade sjukfrånvaro visade sig vara fler och andra än vad man tidigare trott.
Boel Callermo är projektledare för Arbetsmiljöverkets projekt om kvinnors arbetsmiljö. Hon
säger att delar av resultatet förvånade.
– Det finns flera nivåer i detta. Dels befinner sig kvinnor och män i viss utsträckning inom olika sektorer och de kvinnodominerade sektorerna har en hög fysisk och psykosocial belastning. Det är känt sedan tidigare, säger Boel Callermo till Arbetaren.
– Det vi därefter upptäckte var att även när kvinnor och män arbetar inom samma sektor eller på samma arbetsplatser så har de olika arbetsuppgifter.
Boel Callermo säger att kvinnor i högre grad utför monotona och ensidiga arbetsuppgifter en stor del av arbetsdagen och en stor del av sitt arbetsliv.
– Tar man det ytterligare ett steg och tittar på män och kvinnor som utför precis samma arbetsuppgifter ser vi att arbetsredskap i stor utsträckning är anpassade efter män. Det gör att man får fel grepp i handhållna verktyg och fel arbetsställning, vilket gör att man lättare skadar sig.
Utredningen visar att de genusmönster som råder i samhället – att mannen är norm – går igen även inom arbetslivet.
Kvinnors arbeten värderas lägre och det leder till att deras arbetsmiljörisker inte uppmärksammas och åtgärdas i lika hög grad som mäns.
Den könssegregerade arbetsmarknaden bidrar också, då kvinnodominerade yrken har en högre psykosocial belastning.
En orsak till att kvinnors arbetsmiljörisker uppmärksammats mindre är att de inte är lika tydliga och alarmerande som svåra arbetsolyckor, som oftare drabbar män.
– Det tar längre tid att utveckla belastningsskador och orsakssambanden är mer komplexa i arbetsskador som utvecklas över tid, vilket kvinnors arbetsskador ofta gör. Det bidrar till att skadorna osynliggörs, säger Boel Callermo.
Arbetsmiljöverket gjorde även jämförande inspektioner på tekniska förvaltningen respektive inom hemtjänsten i 59 kommuner, alltså en kvinnodominerad respektive mansdominerad enhet hos samma arbetsköpare.
Resultatet visade att stress och arbetsmängd var högre inom den kvinnodominerade hemtjänsten. Dessutom upplevdes kontrollen över det egna arbetet som lägre.
Förra årets arbetsmiljöundersökning visade också att unga kvinnors arbetsmiljö har försämrats. Arbetssjukdomarna, där kvinnor är överrepresenterade, har tilltagit.
– Den trend vi har sett på senare år är att arbetssjukdomarna ökar, både till följd av psykosociala och fysiska belastningsbesvär. Tidigare har trenden varit sjunkande i många år, men nu ser det ut att ha vänt uppåt igen, säger Boel Callermo.
– Vi ser ett hårt tryck i kvinnodominerade sektorer, vården och skolan. Det är en oroväckande utveckling. Det man kan slå fast är att det finns mycket kvar att göra på området.
