SOS Alarm har återigen hamnat i blåsväder efter att ett larmsamtal blivit känt där en 16-åring som blivit skjuten i huvudet ifrågasätts av SOS-operatören. Samma vecka dök nyheten om bolagets vinst på 30 miljoner kronor upp.
Arbetaren har granskat bolagets årsredovisningar och ser år efter år hur bolaget larmar om underfinansiering.
Verksamheten gick med stora underskott 2010, 2011 och 2012. Underfinansieringen tillsammans med ökningen av larmsamtal har lett till en kraftigt ökad arbetsbelastning för operatörerna. Det skriver bolaget i sin årsberättelse för 2014.
Ersättningen från staten via 112-avtalet har stått stilla sedan 2006. Samtidigt har antalet skarpa larmsamtal, där ambulans eller räddningstjänst behöver larmas ut, ökat med 22 procent sedan 2010.
Vinsten på 30 miljoner beror till stor del på att företaget hade ett större antal vakanser i början av året.
Claes Johansson är ordförande i Vårdförbundets riksklubb för SOS-sjuksköterskor och jobbar på SOS-centralen i Norrköping. Han tycker att det är problematiskt att ersättningen inte har höjts i takt med att de skarpa samtalen har ökat.
– Det beror nästan helt på att det fanns otillsatta tjänster. Bolaget hade nog hellre haft full bemanning än den vinsten. Vinstkravet kommer ju från staten, säger han angående bolagets vinst på 30 miljoner.
Claes Johansson tycker dock att bolaget börjar komma ifatt med bemanningen.
– Det tar tid att utbilda operatörer, men de börjar komma i kapp. Sedan behöver man jobba med handledare en tid och ha någon som tittar över axeln. Och det är ju de befintliga operatörerna som måste handleda. Man blir splittrad av det. Men personalen är ju väldigt stresstålig här. Alla stresstestas ju, säger han.
Bolaget har kritiserats för att bemanningen av sjuksköterskor är för låg. Vad gäller den kritiken menar Claes Johansson att SOS Alarm tampas med samma problem som landstingen, då det råder brist på sjuksköterskor. Bolaget har omkring 600 operatörer och ett 30-tal sjuksköterskor.
– Det som händer är att det kan bli kö för de lite svårare samtalen som brukar kopplas till sjuksköterskor och att det kan bli ett för stort ansvar på operatören, säger han.
Vinstkravet som staten har på bolaget är 8 procent på eget kapital över fem år. Men vinstkravet är uppdelat. 0 procent på 112-delen och 12 procent på den konkurrensutsatta delen som hanterar prioritering och dirigering av ambulanser.
Det berättar Lars-Erik Fredriksson. Han är ansvarig tjänsteman på näringsdepartementet för bolaget SOS Alarm och styrelseledamot i bolaget. Han är näringsminister Mikael Dambergs, S, förlängda arm in i bolaget.
– 112-delen har inte något vinstkrav på sig, där gäller att man får ersättning för de kostnader verksamheten har, säger Lars-Erik Fredriksson till Arbetaren.
Men avtalet har ju stått stilla i snart tio år, samtidigt som larmsamtalen har ökat. Och verksamheten har gått med underskott. Då kan ju bolaget inte ha fått ersättning för sina kostnader?
– Nej det stämmer. Det har man inte fått. Det är ju en budgetfråga, ersättningen är en post i statsbudgeten och regeringen har valt att inte höja den under flera år. Ur ett ägarperspektiv har jag ju uppmärksammat detta. I den bästa av världar så skulle ett flexiblare avtal med en ersättning krona för krona vara bättre.
Lars-Erik Fredriksson påpekar att den största utgiftsposten är personalkostnader och att lönerna går upp med några procent varje år, så att en uppräkning i anslutning till det vore lämpligt.
