Kultur

Nelly i underlandet

Nelly Sachs levde ett ofta ensamt och isolerat liv i sin blå och rosa lägenhet. Foto: Karl-Johan Rahm

Vad gör nobelpristagaren Nelly Sachs lägenhet ­­under jord i Humlegården? Efter hennes död 1970 donerades hemmet till Kungliga biblioteket i Stockholm. Året därpå invigde Olof Palme rummen, som ­ är öppna endast för forskare.

En lång korridor tre våningar under jord slutar vid en glasdörr. Bakom den ett helt hem. Två rum med möbler, mattor, gardiner, snäckor, papper, solglasögon, gem, pennstumpar, böcker, tallkottar, väckarklockan. Allt utom mat och kläder. Jag drar ut en låda. Då glittrar det till i månstenshalsbandet hon bar under Nobelfestligheterna. 

I levande livet bodde Nelly Sachs i en etta med ett litet kök, som hon kallade för Kajutan. Där åt och sov hon samt knackade ned sina dikter och dramer på en skrivmaskin av märket Mercedes Prima. Alltmedan Liljeholmsviken speglade sig i Kajutans fönster på Bergsunds Strand 23 på Södermalm i Stockholm 

På nattduksbordet i Kajutan ligger allt hon fick med sig i flykten från Berlin: några familjefoton, farmoderns bok­märkessamling och barndomens poesialbum där vännerna fick dikta fritt ur hjärtat. 

Det var ett ofta ensamt och isolerat liv i den blå och rosa lägenheten. Romantikens blomma var aldrig röd. Den var blå. Kanske drömmarna var rosa? Det sägs att hon skrev av saknad. Och att hon betraktade böckerna som sina barn. 

Nelly Sachs föddes i ett högborgerligt hem i Berlin 1891. Familjen hade judiska rötter, men var sekulariserad och betraktade sig i första hand som tyskar. Judar blev de först i och med nazisternas förföljelser. Hennes livs stora kärlek var en tysk man i motståndsrörelsen. Han greps och avrättades. I hennes diktning gestaltas den döde brudgummen och den väntande bruden.  

Redan 1939 fick hon en inkallelseorder till arbetsläger, ­vilket inte påskyndade de svenska myndigheternas behandling av hennes ansökan om uppehållstillstånd. Först efter påtryckningar från Selma Lagerlöf och Prins Eugen kunde Nelly Sachs med sin mor till slut landa i Stockholm i maj 1940. Sachs och Lagerlöf hade blivit brevvänner efter att Sachs 1921 skickat sin debutbok med sagor till Lagerlöf, som tyckte att hon ”inte hade kunnat göra det bättre själv”.  

I Stockholm väntade fattigdom på understöd, stenar som kastades på damerna Sachs fönster, och stockholmare som ropade judesvin efter dem. Men hon fick snabbt goda vänner i den svenska författarkåren, lärde sig svenska och började med stor framgång tolka svensk och finlandssvensk lyrik till tyska: Gunnar Ekelöf, Karin Boye, Edith Södergran med flera. Samtidigt tog det egna författarskapet ny fart med dikter och dramer, som hämtade sin näring från krigets fasor.
 

Lidandets krumma linje

trevar efter universums

gudsantända geometri

alltid på ljusspåret till dig

och mörklägger åter med 

fallandesjukan

denna otålighet att komma till slutet  
 

Och här mellan de fyra väggarna intet

annat tidens målande hand 

evighetens embryo

med urljuset ovanför huvudet

och den fångna flyktingens hjärta

sprängs av sin kallelse: att vara sår     

(Nelly Sachs i tolkning av Rolf Moberg, 2001)


Den fångna flyktingen
kan ses som författaren själv, och dikterna som öppna sår av kött och blod. Förintelsen är ett återkommande tema. Kroppar och kroppsdelar figurerar ofta. Vid flera tillfällen sa Nelly Sachs att ”döden var min ­läromästare, metaforerna är mina sår”.  

Men längst in i mörkret finner hon i slutet av livet en uppståndelse ur döden, en livets begynnelse i en stark och religiös livskänsla. Nelly Sachs kan beskrivas som en odog­matisk mystiker inspirerad av chassidismen, judisk språk­-
mystik och Franciscus av Assisi. Han finns på en ikon i ­hennes bokhylla. 

Nelly Sachs visade att det trots allt var möjligt att dikta om Förintelsen på tyska, och för Tyskland. Hon skrev både sår och salva. Det sved och bultade. För varje ny bok rönte hon allt större uppmärksamhet. 1966, på sin 75-årsdag, till­delades hon Nobelpriset i litteratur. 

Kungliga biblioteket samlar 15 miljoner objekt, 7 miljoner timmar ljud och rörlig bild på 140 hyllkilometer. Många författares papper finns arkiverade, men endast Nelly Sachs har även hela sitt hem här.  

– Biblioteket är trångbott, säger Jan-Eric Ericsson, bibliotekarie på Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning. 

Några fler författarhem tror han knappast att biblioteket kan ta emot. Samlingarna växer med flera hyllkilo­meter om året. Tryck, film och ljud har prioritet framför bohag. 

Nelly Sachs fick efter flera avslag svenskt medborgarskap 1952. Hon ligger begravd på Norra kyrkogården i Stockholm. Men sitt hemland ansåg hon sig ha ingen annanstans än i det tyska språket. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Prenumerera på nyhetsbrevet och få vår samlade rapportering om kurdisk frihetskamp i inkorgen.

Klicka här för att stänga