I den franska valkampanjens inledning var stämningen i Frankrike mer präglad av allmänt politiskt missnöje än passion för en särskild kandidat. I ett land som lidit svårt av den ekonomiska krisen har president Nicolas Sarkozy länge haft dåliga opinionssiffror, men Socialistpartiets François Hollande lyckades inte heller entusiasmera väljarkåren.
När Mohamed Merah mördade fyra personer, varav tre barn, på en judisk skola i Tolouse kastade han om förutsättningarna för hela den franska valrörelsen. Fokus i valkampanjen har flyttats från ekonomi och arbetslöshet till säkerhet, terrorism och brottslighet.
Det högerextrema partiet Front Nationals presidentkandidat Marine Le Pen har använt skjutningarna för att ge ny luft åt sitt främlingsfientliga kampanjbudskap.
– Det som hände berodde inte på en mans galenskap, det handlar om första steget på den gröna fascismens marsch över landet. Hur många Mohamed Merah finns i båtarna och planen som anländer till Frankrike, fulla med invandrare, varje dag? undrade Marine Le Pen några dagar efter dådet, när hon varnade för vilka planer ”radikal islam” har för Frankrike.
Marine Le Pen kräver nu omfattande övervakning av praktiserande muslimer i Frankrike, inklusive statlig dokumentation av imamers predikningar. Kritiker betraktar det som ett förslag i konflikt med de franska idealen om medborgerliga rättigheter.
Innan händelsen använde Sarkozy en nationalistisk retorik för att få fart på sin kampanj. Han blandade initiativ för hårdare gränskontroller med löften om stöd till inhemsk och europeisk industri i ett populistiskt potpurri som skulle locka över väljare från Le Pen. Men i skuggan av Front Nationals hårdföra retorik har det varit enkelt för Sarkozy att använda terrordådet för att ge legitimitet åt sin roll som mogen statsman. Presidenten betonar att det är hans uppgift att ena landet, inte att fördjupa klyftan mellan olika grupper.
Men många menar att det ligger en djup cynism bakom högerpresidentens återhållsamhet. Sarkozy har byggt sin politiska karriär på att vara hård mot kriminalitet och ”realistisk” i invandringsfrågor. Han har en djupt etablerad trovärdighet i sin islamskepticism och behöver inte spela på samma planhalva som den kontroversiella Le Pen.
Dessutom har Sarkozy redan trummat ut ett islamkritiskt budskap i den här valrörelsen. Redan innan terrordådet försökte han rädda sig ur det svåra opinionsläget genom att bland annat säga att fransmännens charkuteridiskar är fyllda av halalslaktat kött utan att de får veta att det är så. Samtidigt som Sarkozy utnyttjat tillfället till att iklä sig rollen som den eftertänksamme statsmannen har han också riktat in sig på mördarens aktiviteter på internet. Presidenten vill bekämpa den islamistiska miljön på nätet, därför föreslår han att det ska bli förbjudet att besöka sajter som förespråkar terrorism eller som uppmanar till hat och våld. Förslaget har kritiserats av bland annat Reportrar utan gränser.
Det verkar som om den som kandidat som haft mest att förlora politiskt på terrordådet är Socialistpartiets François Hollande. Om brottsbekämpning blir valets huvudfråga tvingas han agera inom ett politiskt område där vänstern traditionellt har mycket lågt förtroende.
I helgen samlades en koalition av europeiska nationalister och högerextremister i danska Århus för att bilda en samlingsrörelse mot islam. Att det var just ett antisemitiskt dåd som drabbade Frankrike spelar rakt i händerna på den här gruppen. Högerextrema partier i ett flertal länder har försökt att associera sig själva med de frågor som man tror är viktiga för dess judiska medborgare, samtidigt som man utmålat staten Israel som ett skydd mellan Europa och en hotfull muslimsk värld. Det är en strategi som fördömts av ett flertal företrädare för judiska institutioner, som inte vill associeras med hat mot muslimer.
