En ny rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visar att äldre samt de som saknar högskoleutbildning drabbas hårdast av inkomstförluster vid plötslig sjukdom. Majoriteten av alla som blir så sjuka att de behöver sjukhusvård drabbas de efterföljande åren av inkomstförluster. Men hur stora inkomstförluster är fördelat längs klasslinjer.
Rapportförfattarna beskriver det som en hälsochock som drabbar personer med låg socioekonomisk status. Vid plötsligt försämrad hälsa drabbas lågutbildade dubbelt så hårt som högutbildade, vad gäller utebliven inkomst. Personer utan högskoleutbildning är också redan från början mer drabbade av ohälsa än personer med högskoleutbildning.
– Den här gruppen blir dubbelt drabbad med både sämre hälsa och mycket sämre arbetsinkomster. Vi har undersökt flera tänkbara förklaringar till resultaten som till exempel tillgången till sjukvården, utformningen av försäkringssystemen och att hög- och lågutbildade arbetar inom olika sektorer. Vår slutsats är att det inte verkar finnas någon enkel förklaring till att lågutbildade drabbas hårdare, säger Martin Nilsson som är en av forskarna bakom rapporten.
Sedan tidigare är sambandet mellan klass och ohälsa belagt. Låginkomsttagare har sämre hälsa än höginkomsttagare och skillnaderna ökar ju äldre personerna blir ända fram till pensionen när grupperna åter närmar sig varandra.
FAKTA: Inkomstförluster
• Det första året efter en sjukhusvistelse drabbas lågutbildade av en inkomstförlust på 9–12 procent. Motsvarande siffra för högutbildade är bara 5–6 procent.
• På längre sikt varierar skillnaderna mellan låg- och högutbildade efter ålder. Bland 30–39-åringar fanns inga skillnader i inkomstförlust kvar fem år efter sjukdomen. Bland 50–59-åringar ökade däremot skillnaderna med åren.
