Regeringen ger Migrationsverket i uppdrag att förbättra sin rapportering om arbetstillstånd för att motverka skenanställningar. En åtgärd som döljer de verkliga problemen, menar LO.
I år måste Migrationsverket börja motverka skenanställningar och missbruk i samband med arbetskraftsinvandring.
Det framgår av regeringens årliga regleringsbrev till myndigheten. Regeringen kräver att verket ska återrapportera hur det systematiskt arbetar för att motverka att arbetsköpare lämnar in falska anställningshandlingar.
– Vi ställer krav på Migrationsverket att de ska motverka förekomsten av skenanställningar och missbruk av reglerna, säger migrationsminister Tobias Billström (M) till Arbetaren
– Migrationsverket har redan i dag möjlighet att ta reda på hur det ligger till och myndigheten har också möjlighet att vidta utredning i det enskilda fallet, fortsätter han.
I återrapporteringen ska Migrationsverket deklarera hur arbetsköparnas behov möts, men också på individnivå granska arbetstillstånden.
Enligt de nya riktlinjerna ska verket speciellt analysera den invandrandes yrkesval, ursprungsland samt längd på arbetstillståndet.
I november förra året avslöjade Svt en omfattande handel med arbetstillstånd där arbetsköpare erbjöd sig registrera personer som anställda hos Migrationsverket mot betalning.
Med de nya reglerna för arbetskraftsinvandring som trädde i kraft 2008 ska varje ansökan om arbetstillstånd granskas av en facklig organisation, men i samband med Svt:s avslöjande meddelade LO-facken att de inte hade möjlighet att motverka fusket (se Arbetaren nr 46/2010).
Då krävde LO ökad myndighetskontroll och återinförande av den gamla arbetsmarknadsprövningen. Med de nya reglerna anser regeringen att det ökade problemet med skenanställningar kan lösas, men LO är kritiska.
– Det är en skenåtgärd. Migrationsverket har tidigare påpekat att rättsläget är oklart kring vad som är en skenanställning. Att regeringen skriver ett brev förändrar ju inte det rättsliga läget, säger Thord Pettersson, utredare på LO.
Han menar framför allt att skenanställningar inte är det största problemet. I stället är det bristen på kontroll av vilka arbetsvillkor de invandrade verkligen får när de väl beviljats arbetstillstånd.
I dag beviljar Migrationsverket arbetstillstånd till den som har ett erbjudande om arbete och många gånger händer det att arbetsköparen sedan ändrar villkoren. För att lösa detta måste anställningserbjudandet göras juridiskt bindande, enligt Thord Pettersson.
– Vi vill också ha tillbaka arbetsmarknadsprövningen. Att man i första hand matchar de lediga jobben mot den europeiska arbetsmarknaden.
Inte heller TCO tycker att regeringens direktiv är tillräckliga. Enligt Utredaren Samuel Engblom delar organisationen LO:s åsikt att det är arbetsköparna som bör kontrolleras i första hand.
Men han tror inte att återinförandet av arbetsmarknadsprövningen är rätt väg att gå.
– Om en människa kan få ett arbete till svenska villkor ska det mycket till för att man ska säga att den här människan inte får komma hit för att någon gjort bedömningen att andra kan göra jobbet.
TCO menar i stället att kraften bör läggas på lagstadgad kontroll av arbetsköparna, genom bland annat en lag om solidariskt ansvar. Enbart då har regeringen tagit sitt ansvar.
– Jag tror att en regel för solidariskt ansvar för utländska bemanningsföretag skulle kunna komma åt en hel del av problemen. Människor kommer att röra sig och ett öppet system med kontroll av arbetsgivarna är det enda realistiska.
