Sparpaketet som Irland tvingas till på grund av bank- och finanskrisen är ett hårt slag mot de lågavlönade. Detta menar Paul Sweeney, ekonom på Irish Congress of Trade Unions, Irlands LO.
Förra veckan pågick förhandlingar mellan Irland och EU och Internationella valutafonden, IMF om villkoren för det stödpaket som Irland ansökt om på grund av landets bank- och finanskris.
Det är ett räddningspaketet på omkring 85 miljarder euro – eller 800 miljarder kronor – pengar som framför allt kommer att användas för att stärka de skuldtyngda irländska bankerna och statsfinanserna.
Stödpaketet från Internationella valutafonden IMF är ett lån som förutsätter åtstramningsåtgärder i motprestation, bland annat rekommenderar fonden en sänkning av landets minimilöner. I enlighet med EU:s regler måste även Irlands budgetunderskott på över 30 procent komma ned till 3 procent.
Förra veckan lade Irland således fram sitt fyraåriga sparprogram som innebär besparingar på 15 miljarder euro. Här finns nedskärningar på 10 miljarder euro och skattehöjningar på 5 miljarder euro. Enligt sparprogrammet vill den irländska regeringen bland annat att minimilönen sänks med 1 euro till 7,65 euro per timme.
Även nedskärningar bland offentliganställda som sjuksköterskor och lärare kommer att ske till följd av besparingarna. Enligt sparprogrammet behöver man minska antalet offentliganställda med 25 000.
Även pensionerna för nyanställda i den offentliga sektorn kommer att sänkas med 10 procent jämfört med dagens nivåer och förändringar i socialförsäkringen, för avsedda att ”stimulera till arbete”, kommer att ske.
Paul Sweeney från irländska LO – Irish Congress of Trade Unions, ICTU – är kritisk till åtstramningspaketet och menar att det kommer att ha precis motsatt effekt:
– Regeringen vet ingenting om jobb. De bara fokuserar på konkurrens och de lägst betalda genom att sänka minimilönen och öka skatterna för alla, vilket kommer att drabba de lägst avlönade mest, säger han till Arbetaren.
Med sänkningen av minimilönen kommer de sämst avlönade ha en minimilön på 7,65 euro per timme. Detta i ett land där prisnivån är den högsta i världen efter Danmark.
– Vi från ICTU hade just ett möte med Europeiska centralbanken och IMF där vi tog upp problemet med att sänka minimilönerna. Men vi fick inget gehör för detta, berättar Paul Sweeney.
Han fortsätter:
– Den här krisen har gjort att vi på ICTU svängt i EU-frågan. Vi röstade ju ja i folkomröstningen, men nu är vi väldigt arga för att den enda arbetsskapande åtgärd de kommer med är en sänkning av minimilönen. Vi anser att EU inte tar hänsyn till det sociala Europa.
Paul Sweeney är också kritisk till Sveriges agerande. Han menar att Sveriges regering lånar ut pengar till Irland för att rädda de svenska bankerna, inte av solidariska skäl.
Om uppsägningarna inom den offentliga sektorn säger han ”det kommer att bli tufft”.
– Men det så kallade Croke Parkavtalet från i våras står fast. Det är ett avtal där vi accepterade att genomföra lönesänkningar i offentlig sektor, samtidigt som regeringen lovade att inte sänka lönerna mer eller att avskeda någon, berättar han.
Irlands bank- och finanskris har lett till stort missnöje bland irländarna. Många är kritiska till hur regeringen hanterat situationen. Förra veckan genomfördes flera fackliga demonstrationer och oppositionen kräver nu att den nuvarande koalitionsregeringen avgår och att man utlyser nyval.
Den nuvarande regeringen planerar själv att utlysa nyval i slutet av januari 2011, men inte förrän dess krisbudget budget gått igenom.
– Det är tydligt att regeringen inte har något mandat. Förhoppningsvis kommer nästa regering, som kommer inom kort, inte att genomföra sparprogrammet, säger Paul Sweeney.
Vad är då lösningen på Irlands kris? Paul Sweenery betonar vikten av en högre skatter för höginkomsttagare och mindre nedskärningar i den offentliga sektorn.
FAKTA Irlands kris
• Den ekonomiska krisen på Irland orsakades av ett hårt tryck på fastighetsmarknaden, där priserna steg mycket samtidigt som bankerna fortsatte att låna ut.
• Konsekvensen blev en fastighetsbubbla. I dag står bankerna med gigantiskt stora obetalda skulder och staten har gått in med 45 miljarder euro för att undvika konkurser.
• Landet har nu fått låna motsvarande 800 miljarder kronor av
EU och IMF.
• Lånet är emellertid villkorat mot åtstramningsåtgärder. Irland ska bland annat sänka minimilönen, pensionerna och skära ned på 25 000 arbetstillfällen i den offentliga sektorn.