Jämställdhetspotterna har positiv effekt på kvinnodominerade arbetsplatser. Statistik från Kommunal och Handels visar att kvinnorna knappar in på männen. De flesta LO-förbund är för jämställdhetspotter men mansdominerade IF Metall anser inte att potterna gynnar jämställdheten.
– Jämställdhetspotterna är ingen kvickfix men den lönestatistik som vi har fått in visar redan nu att de har haft effekt, säger Anna Thoursie, chefsekonom på Kommunal.
Statistik över den stora majoriteten av Kommunals medlemmar, de som har Sveriges kommuner och landsting, SKL, som motpart visar på en löneökning på 9,7 procent för de som arbetar inom kvinnodominerade yrken och en löneökning på 8,4 procent när det gäller de som arbetar inom mansdominerade yrken. Detta sedan jämställdhetspotterna infördes.
– Därför är det viktigt för Kommunal att fortsätta med jämställdhetspotterna. Om det blir exakt samma modell i kommande avtalsrörelse går inte att säga nu. Vi måste först analysera utfallet mer i detalj, när vi fått in statistik för våra privatanställda medlemmar, säger Anna Thoursie.
Även inom Handels har jämställdhetspotterna visat sig vara effektiva.
– Vår statistik visar tydligt att jämställdhetspotterna har positiva konsekvenser när det gäller att utjämna lönerna mellan män och kvinnor, säger Handels förbundsekonom Stefan Carlén.
Handels lönestatistik visar på en löneökning inom den kvinnodominerade detaljhandeln på i snitt 9,2 procent. Inom den mansdominerade partihandeln är löneökningen 7,5 procent men fortfarande är löneskillnaderna tydliga. Förra året var snittlönen inom detaljhandeln 117 kronor i timmen. Inom partihandeln var timlönen 13 kronor högre.
Handels statistik visar även att lönerna inom detaljhandeln har blivit mer jämställda.
– Att löneskillnaderna inom detaljhandeln har minskat beror inte direkt på jämställdhetspotterna men jag kan tänka mig att det handlar om att fokus på jämställdhet följer med även under lokala förhandlingar, säger Stefan Carlén.
Jämställdhetspotterna infördes efter avtalsrörelsen 2007. De flesta LO-förbunden är för men mansdominerade IF Metall är kritiskt. Enligt Veli-Pekka Säikkälä, som är avtalssekreterare på IF Metall gynnar inte jämställdhetspotterna de kvinnliga medlemmarna.
– Vi kommer att förespråka andra åtgärder, som till exempel att fler män tar ut föräldraledighet och att man ska lyfta lägstalönerna men exakt vad vi kommer att göra för mer jämställda löner vill jag inte gå ut med nu, eftersom vi är mitt inne i en arbetsprocess där vi ska formulera våra mål, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Kvinnor inom mansdominerade yrken täcker inte potterna, menar Stefan Carlén:
– Det finns en viss trubbighet med potterna när det gäller män inom kvinnodominerade yrkesgrupper och kvinnor inom mansdominerade yrkesgrupper men i det stora hela är det en bra metod, säger Stefan Carlén
Inom partihandeln är kvinnornas löneökning lägre än den inom detaljhandeln. Anne-Maj Lindblom, ombudsman inom partihandeln, är dock positivt inställd till potterna men hon är inte helt nöjd ändå.
– Vi behöver potterna men de är inte tillräckliga för att uppnå jämställdhet. Trots de positiva effekterna känns det som att grundtryggheten är på väg att försvinna för oss kvinnor. 74 procent av oss inom Handels är deltidare och de allra flesta deltidare är kvinnor. Nu skärs det ned och många heltidsjobb slås sönder. Med den nya 75-dagarsregeln inom a-kassan försvinner grundtryggheten. En deltidare har att välja på att leva på 75-procent eller att gå arbetslös efter 75 dagar. Nu måste vi framför allt återställa grundtryggheten, säger Anne-Maj Lindblom.
Fakta / Jämställdhetspotter
Jämställdhetspotterna är en satsning på lågavlönade kvinnor, som ligger ovanpå det allmänna lönekravet.
Storleken på satsningen beror på andelen kvinnor inom ett avtalsområde som tjänar under 20000 kronor i månaden.