Litteratur

Så föll kommunismen i Polen

Jag minns hur vi var närmare 10 000 personer som stod utanför ambassaden i norra delen av Humlegården i Stockholm med en känsla av sorg och vrede. Banderollerna vajade trotsigt men vi visste alla att det var ett nederlag precis som det hade varit ett nederlag i november 1956 och i augusti 1968. Drömmen om […]

Jag minns hur vi var närmare 10 000 personer som stod utanför ambassaden i norra delen av Humlegården i Stockholm med en känsla av sorg och vrede. Banderollerna vajade trotsigt men vi visste alla att det var ett nederlag precis som det hade varit ett nederlag i november 1956 och i augusti 1968. Drömmen om fria fackföreningar under realsocialismen som hade fötts inne på Leninvarvet i Gdansk under augustidagarna 1980, och som på några månader gav den fria fackföreningen Solidaritet ofattbara tio miljoner medlemmar, hade krossats. Det var den 14 december 1981 och vi hade dagen innan sett hur general Wojciech Jaruzelski hade gjort sig till en östeuropeisk Augusto Pinochet. Runt om i Polen jagade hans poliser och militärer fackliga aktivister och tusentals personer spärrades in under krigstillståndet.

Adelsmannen Jaruzelski såg sig som nationens räddare då alternativet var ännu mer förskräckande: En sovjetisk invasion som i Ungern och Tjeckoslovakien.

Men Polen 1981 var inte Stalins Sovjet, förtrycket var hårt men det finns en skillnad mellan fängelsedomar och nackskott i en källare. Efter några år gav makten upp och våren 1989 uppnåddes en förhandlingslösning. I juni 1989 hölls fria val och polackerna röstade bort Polens förenade arbetarparti från makten.

Peter Kadhammar, en av vår tids främsta reportrar, har med Fru Anna och generalen återigen skrivit en lysande bok. Han har suttit i många timmar med gamla dissidenter och makthavare och rekonstruerar den polska historien. Huvudgestalterna på ena sidan är Jaruzelski och dennes inrikesminister, Czeslaw Kiszczak, och på andra sidan den osannolika gestalten Anna Walentynowicz, mönsterarbetaren vid Leninvarvet, som visste sina rättigheter och tog strid för dem intill sista zlotyn.

Och efter denna bok är det bara att hålla med Kadhammar om att det var en historisk vändpunkt den augustidag 1980 då Anna fick sparken och det socialistiska blocket ”från Elbe i väster till Vladivostok i öster” började krackelera när varvsarbetarna gick i strejk för att kräva hennes återanställning.

Fru Anna och generalenPeter KadhammarAlbert Bonniers Förlag

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984