Ledare

Blodigt dilemma

Bakom de rökridåer som fyller Bagdads gator efter den senaste bilbombsmassakern utspelar sig ett drama med minst lika mycket blodigt allvar: kampen om Iraks olja. De senaste månaderna har den gått in i en avgörande fas, när ockupationsmakten stuckit tusen nålar i armen på den irakiska regimen för att tvinga den att driva igenom en […]

Bakom de rökridåer som fyller Bagdads gator efter den senaste bilbombsmassakern utspelar sig ett drama med minst lika mycket blodigt allvar: kampen om Iraks olja. De senaste månaderna har den gått in i en avgörande fas, när ockupationsmakten stuckit tusen nålar i armen på den irakiska regimen för att tvinga den att driva igenom en Lag om Olja.

Innebörden i den föreslagna lagen är enkel: Den irakiska nationen ska avsvära sig all rätt till rikedomarna under sin sand – de enda rikedomar den har – och i stället hälla ut dem i de multinationella bolagens kistor.
Ockupationen har inte heller varit nådig. I januari, i det tal där George W Bush lanserade ”the great surge” – påfyllningen av centrala Irak med ytterligare 20 000 ockupationssoldater – kopplade han åtgärden till den irakiska regeringens duglighet. Denna duglighet skulle mätas mot vissa kriterier, där ett av de viktigaste, med Bushs egna ord, var ”antagandet av en oljelag som gynnar investeringar”. När lagen i början av juni ännu inte hade antagits kallade den amerikanske befälhavaren för Mellanöstern amiral Willam J. Fallon till sig Iraks premiärminister Nouri al-Maliki och krävde snabbare framsteg: ”Ni har makten. Ni måste ta initiativet”, sade amiralen.

Enligt lagtexten får Iraks statliga oljebolag behålla kontrollen över 17 kända oljefält. Resterande 63 ska auktioneras ut till utländska investerare – plus samtliga oljefält som ligger och väntar på att bli upptäckta runt om i landet. Kontrakten ger företagen exklusivt monopol på inköpta fält i 35 års tid, med full frihet att föra ut profiter, utan skyldighet att anställa irakier, dela med sig av sin teknik eller på något sätt samarbeta med inhemska aktörer. Om kontraktstvister uppstår fälls skiljedom inte i irakiska, men väl i internationella företagsdomstolar.

Kan det bli tydligare? ”No blood for oil” – inget blod för olja – var en av parollerna för antikrigsrörelsen 2003. Blod har krigsherrarna fått, från 650 000 dödade irakier och oräkneligt många fler sårade. Ska de också få sin olja?
Nej, säger en överväldigande majoritet av irakierna, och i spetsen för motståndet mot Lagen om Olja har en välkänd makt trätt fram: den organiserade arbetarklassen. Iraks oljearbetarfackförening varnade redan tidigt under ockupationen för den förestående plundringen. Under de senaste månaderna har den förföljts av Iraks marionettarmé, som upprepade gånger försökt arrestera oljearbetarnas ledare.

Ändå tycks facket på väg att lyckas med det som ingen annan kunnat åstadkommit i Irak: att ena sunniter och shiiter, islamister och sekulära, andra fackföreningar tillsammans med imamer och mullor bakom motståndet mot Lagen om Olja.
Såväl Muqtada as-Sadrs shiarörelse som de sunnitiska Lärde och före detta premiärminister Iyad Allawis liberalnationalistiska parti förkastar nu lagförslaget. I skrivande stund ligger det i träda i ett parlament som vägrar att ens ta upp det till behandling. Motståndet är så kompakt, så pan-irakiskt folkligt att ockupationsmakten fortfarande mycket väl kan gå miste om skatten: hela krigsäventyrets själva lockelse.

Men vänta ett tag. Klimatet. Jorden håller på att gå ur led. De fossila bränslen som tas upp ur sanden sår död från Kina till England. Världens tredje största oljereserver finns i Irak. Så ställ dig framför spegeln och pröva att säga det till en irakisk oljearbetare: det viktiga är inte att du får kontrollen över din olja. Det verkligt viktiga är att den över huvud taget inte pumpas upp. Miljörörelsens klassiska dilemma är tillbaka, i mer ödesdiger form än någonsin. Om det handlar nästa veckas ledarkrönika.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984