Jordens regnskogar är inte bara dess lungor – träden binder även koldioxid. När avverkningen sker i så hög takt som den gör nu – på ett år skövlas och bränns en yta motsvarande England, Wales och Skottland tillsammans – frigörs enorma mängder koldioxid i atmosfären. Regnskogsavverkning är, näst energisektorn, den enskilt största klimatboven och står för 25 procent av utsläppen av växthusgaser, visar en studie från Global Canopy Program, GCP, en Oxfordbaserad allians av världens ledande regnskogsforskare.
– När det gäller klimatförändringar är regnskogarna verkligen som elefanten i glasbutiken, säger GCP:s chef Andrew Mitchell till tidningen The Independent.
För att hindra avverkningen från att kasta klimatet in i katastrofen krävs dock ingen ny mirakelteknologi – bara politiska initiativ för att göra träden mer värdefulla med rötterna kvar i jorden, skriver GCP.
Andrew Mitchell bjuder på ännu en metafor:
– Att som nu fokusera på teknisk utveckling i de rika länderna samtidigt som inga som helst incitament erbjuds de fattiga för att sluta avverka regnskog är som att spänna hästen bakom vagnen.
Och incitament – läs ekonomisk kompensation – behövs, till exempel har Papua Nya Guineas regering, som styr ett av världens fattigaste länder, sagt sig inte ha något val annat än att fortsätta avverka om dess befolkning ska överleva.
Trots det räknas inte den regnskog som finns kvar i FN:s klimatpanels, IPCC:s, globala ”koldioxidmarknad” som presenterades i början av april. Skogen nämns inte heller i Kyotoprotokollet. Stern-rapporten, däremot, som fokuserade på de monetära kostnaderna för den globala uppvärmningen, pekade ut stoppad avverkning som ”den enskilt största möjligheten till kostnadseffektiv och omedelbar minskning av koldioxidutsläpp”.
Ungefär samtidigt med GCP:s rapport presenterades en annan, minst lika skrämmande, studie av en grupp forskare från Universitetet i Bristol. Enligt den kan klimatförändringarna redan ha gått så långt att naturen börjat avge mer koldioxid än den binder upp. Forskarna har upptäckt att de förhöjda halterna av koldioxid i atmosfären som uppmätts under fyra av de senaste fem åren inte går att härleda till vare sig ökad fossil förbränning, skogsbränder eller naturfenomen som El Niño. Istället tyder deras fynd på att den globala uppvärmningen minskat träd och buskars förmåga att binda koldioxid, skriver The Guardian.
I nuläget binder växtligheten ungefär hälften av de koldioxidutsläpp som orsakas av människan. Om den balansen förändras ser framtiden mörk ut för planeten – då ökar nämligen risken markant för att klimatet skickas in en självgenererande uppvärmning vilket i sin tur betyder att den inte längre kan stoppas.
Tidigare har man trott att så kommer att ske mellan två och tre graders temperaturhöjning, skulle Bristol-gruppens fynd visa sig vara början på en varaktig förändring kan större delen av mänskligheten hälsa hem.
Då kommer scenariet i organisationen Christian Aids senaste studie, som beräknar att en miljard människor kommer att drivas på flykt på grund av klimatförändringar under åren fram till och med 2050, att ses som en stilla dröm att bedja om.
