Inrikes

Den ekologiska skulden ökar

Den ekologiska skuldens dag inträffade första gången 1987. Den 19 december det året var första gången som människan konsumerade mer resurser under ett år än vad som nybildades av ekosystemen.Sedan dess infaller dagen för den ekologiska skulden allt tidigare. 1995 inträffade övertrasseringen av kontot för jordens resurser 21 november. I år börjar kontot visa på […]

Den ekologiska skuldens dag inträffade första gången 1987. Den 19 december det året var första gången som människan konsumerade mer resurser under ett år än vad som nybildades av ekosystemen.
Sedan dess infaller dagen för den ekologiska skulden allt tidigare. 1995 inträffade övertrasseringen av kontot för jordens resurser 21 november. I år börjar kontot visa på minus i dag, måndagen den 9 oktober. Från och med i dag lever vi alltså över våra tillgångar. Detta betyder inte att resurserna har tagit slut. Men det betyder att de från och med nu förbrukas utan att ersättas med nya och reserverna försvinner. Om skogarna avverkas snabbare än de växer upp, blir skogarna mindre för varje år.
Med andra ord tar det nu mer än ett år och tre månader för jorden att återskapa vad mänskligheten förbrukar under ett år. Konsekvenserna visar sig som global uppvärmning, avskogning, artutrotning och vattenbrist.

Den ekologiska skuldens dag instiftades av New Economics Foundation. De räknar fram datumet utifrån mänsklighetens ekologiska fotavtryck – vår förbrukning av ekosystemen – och jämför med den globala kapaciteten att återställa ekosystemen. Förhållandet översätts till kalenderåret.
Varje år bidrar det ekologiska underskottet till en ständigt växande ekologisk skuld. Priset betalas ofta av dem som är minst skyldiga till problemet. Det enda sättet att balansera budgeten är att kräva mindre av planeten.
– Genom att leva högt över våra ekologiska tillgångar och skapa ekologiska skulder begår vi två misstag. För det första förnekar vi de miljoner som redan saknar tillräckligt med land, mat och vatten möjligheten att tillgodose sina behov. För det andra försätter vi planetens förutsättningar för livet i fara, säger Andrew Simms, politiskt ansvarig på New Economics Foundation.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Lås upp alla artiklar!

 

Skriv upp dig på nyhetsbrevet, få en rabattkod som låser upp arbetaren.se i ett dygn