Med drygt 54 procent av rösterna och ett valdeltagande runt 60 procent besegrade socialistpartiets kandidat, Michelle Bachelet, affärsmannen Sebastian Pinera i utslagsomgången i det chilenska presidentvalet. Hennes kandidatur stöddes av den center-vänsterkoalition som har regerat Chile sedan Pinochetdiktaturens fall. Bachelet är dotter till en flygvapengeneral som förblev lojal med Salvador Allende och därför mördades efter […]
Med drygt 54 procent av rösterna och ett valdeltagande runt 60 procent besegrade socialistpartiets kandidat, Michelle Bachelet, affärsmannen Sebastian Pinera i utslagsomgången i det chilenska presidentvalet. Hennes kandidatur stöddes av den center-vänsterkoalition som har regerat Chile sedan Pinochetdiktaturens fall.
Bachelet är dotter till en flygvapengeneral som förblev lojal med Salvador Allende och därför mördades efter kuppen 1973, och blev själv fängslad och torterad under diktaturen. Hon blev sedemera sjukvårds- och försvarsminister i den avgående presidenten Richardo Lagos regering.
Att som kvinna leda en så machopräglad institution som den chilenska militären blev en medial succé för Michelle Bachelet och kom att fungera som hennes katapult mot presidentposten. Hon är dessutom frånskild, men trots att Chile ofta betraktas som ett värdekonservativt land tycks det inte ha varit till hennes nackdel. Sociologen P Walder påpekar att nästan hälften av alla chilenska barn i dag växer upp med en ensamstående mor och spekulerar i att många väljare kan ha sett Bachelet som en ”heroisk modersgestalt”. Chile blir nu det största latinamerikanska land hittills som haft en kvinnlig president.
Kampanjen har i mycket handlat just om kandidaternas karisma och personliga egenskaper, eftersom det allmänt erkänts att de två huvudkonkurrenternas ekonomiska och sociala program inte skiljer sig särskilt mycket åt. Wall Street Journal konstaterade inför utslagsomgången att ”inga förändringar i de grundläggande ekonomiska institutionerna” var att vänta oavsett utgång. Valet bekräftar också att Chile fortfarande tycks tämligen opåverkat av den vänstervåg som under 2000-talet gått genom stora delar av Latinamerika. Den vänsterpopulistiska koalitionen Juntos Podemos Mas (Tillsammans förmår vi mer) kandidat Thomas Hirsch, som gick till val på ett anti-nyliberalt program, nådde i den första omgången endast runt 5 procent. Den chilenska vänstern har kommit att splittras runt ställningstagandet i den andra valomgången; Kommunistpartiet uppmanade sina väljare att stödja Bachelet, medan Hirsch, Arbetarpartiet och andra grupper förespråkade bojkott.
Valet har dock inte inneburit någon paus i de pågående sociala konflikterna i landet. Den 10 januari utbröt kravaller när inhyrda arbetare försökte blockera ingången till Rancagua-gruvan, med krav på likvärdig behandling med företagets egna anställda, och en dag senare drabbade polis samman med mapuche-aktivister i Temuco.
Följ oss på Mastodon
Följ oss via rss