Kultur

Tick tack, tick tack

Första gången jag kom i kontakt med begreppet ”den biologiska klockan” var i början av 1990-talet. Då kom Susan Faludis bok, Backlash, och i den avslöjade Faludi en handfull myter som hon menade var ett ideologiskt angrepp på kvinnors frigörelse. Enligt Backlash var ”den biologiska klockan” en myt, liksom att kvinnor över 35 löper högre […]

Första gången jag kom i
kontakt med begreppet ”den biologiska klockan” var
i början av 1990-talet. Då kom Susan Faludis bok,
Backlash, och i den avslöjade Faludi en handfull myter
som hon menade var ett ideologiskt angrepp på kvinnors
frigörelse. Enligt Backlash var ”den biologiska
klockan” en myt, liksom att kvinnor över 35 löper
högre risk att föda barn med Downs syndrom – enligt
boken var risken densamma för kvinnor under 35.

I dag har uttrycket den biologiska
klockan blivit rumsrent och används vitt och brett, utan
ifrågasättande eller problematiserande. Kanske
ser faktaunderlaget annorlunda ut i dag än i början
av 1990-talet, men jag efterlyser ändå Faludianska
analyser i dagens debatt.

Om något borde den biologiska
klockan som begrepp vara på väg att självdö.
Det är framför allt äggens åldrande som
gör att kvinnors fertilitet sjunker. Genom att frysa
ägg, eller annan närliggande teknik, kommer de kvinnor
som vill sannolikt att kunna skjuta uppbarnafödandet
ännu längre i framtiden.

Vissa experter frågar sig om
samhället är redo för detta. Ska kvinnor i
pensionsåldern börja föda barn och ska barnen
tvingas ta hand om sina åldrande föräldrar
så fort de kommer upp i tonåren? Det är naturligtvis
viktigt att etiska dilemman diskuteras när forskningen
erbjuder nya möjligheter. Men över frågeställningarna
vilar också en unken lukt som ger en fingervisning om
att kvinnans kropp och hennes reproduktionsmöjligheter
fortsätter att vara en arena där politiska strider
utkämpas.

Det som män tagit för självklart,
att kunna alstra barn i 60-70-årsåldern, blir
ett etiskt problem om kvinnor skulle ges samma möjlighet.
I artikel efter artikel om frysta ägg utfärdas varningar
om att kvinnor som skjuter upp barnafödandet ändå
riskerar att bli barnlösa och att det bästa är
att bli gravid ”naturligt” helst innan 30 års
ålder. Vissa experter anser att tekniken endast bör
erbjudas kvinnor som på grund av till exempel strålbehandling
inte kommer att kunna få barn senare i livet. Alltså,
en kvinnas önskan att föda barn senare bör
inte vara det avgörande.

Kanske är frysta ägg fortsättningen på kampen för preventivmedel och tillgång till fri abort. Då handlade det om rätten att få välja att inte bli med barn, eller föda barnet, nu om rätten att göra allt för att bli med barn.

Barn är inte en mänsklig
rättighet, vare sig för människor i sin mest
fertila ålder eller för folk som går mot
fertilitetens slut. Frysta ägg kommer inte att ge en
kvinna total kontroll över sitt barnafödande, och
är inte heller någon garanti, men det ger henne
en möjlighet att aktivt göra något för
att öka möjligheterna att få barn.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984