Inrikes

Letter sparkades efter facklig kontakt

Företaget Bygglett har varit en följetong i tidningen Nerikes Allehanda, NA, under våren. Byggnads besökte i början av april ett byggprojekt i Opphammar där tre letter som anlitats av Bygglett arbetade. Arbetarna hade inga kollektivavtal, de tjänade 80 kronor i timmen vilket är 29 kronor under avtalets mininivå, de hade långa arbetsdagar och det fanns […]

Företaget Bygglett har varit
en följetong i tidningen Nerikes Allehanda, NA, under
våren. Byggnads besökte i början av april
ett byggprojekt i Opphammar där tre letter som anlitats
av Bygglett arbetade. Arbetarna hade inga kollektivavtal,
de tjänade 80 kronor i timmen vilket är 29 kronor
under avtalets mininivå, de hade långa arbetsdagar
och det fanns brister i säkerheten.

Byggnads krävde förhandling
och begärde en inspektion av Arbetsmiljönämnden.
Byggletts ägare Malischa Låsberg, som drivit företaget
i två år, försvarade sig:

– Letterna är nöjda. De
känner sig inte alls utnyttjade, det kan jag lova, och
jag betalar skatt och arbetsgivaravgift som jag ska.

– Man kan ta hand om sina anställda
utan kollektivavtal. Vi står för letternas boende
i en lägenhet. Vi bekostar arbetskläder och skyddsutrustning,
sade Malischa Låsberg till NA.

Men Byggnads ansåg att det rörde
sig om social dumping och krävde avtal. Bygglett vägrade
teckna avtal, så Byggnads förklarade bygget i blockad
och så småningom anslöt sig även Målareförbundet.

Ägaren till huset i Opphammar
var NA:s VD Hans Lartén. Den 19 april sade han till
sin tidning:

– Jag har sagt till Bygglett att jag
vill gärna att det ska vara ett kollektivavtal och det
vill de väl inte gå med på så nu ska
arbetet avvecklas successivt.

De lettiska arbetarna visade sig inte
vara så nöjda som Malischa Låsberg påstått.
Innan de kom till Sverige hade Bygglett sagt att företaget
skulle stå för skatteinbetalningen. När de
kom hit visade det sig att de själva fick betala skatt.

– Med de villkoren hade det inte varit
någon idé att åka till Sverige, säger
Gintz Kaplers till Aftonbladet.

Arbetarna var missnöjda och började
i hemlighet träffa representanter för Byggnads.
Men någon skvallrade för Byggletts chef. Trots
att Kaplers och Matiss hade ett kontrakt på ett halvår
sades de upp direkt, och förlorade då också
sin bostad i Sverige, en lägenhet som de delade med andra
Bygglett-arbetare.

– Chefen sa till de andra killarna
att de inte fick släppa in oss. De lät oss stanna
ett par nätter ändå, sedan fick vi flytta
till en camping, berättar Kaplers för Bergslagsposten.

Blockaden startade men den 2 juni
förklarade Malischa Låsberg för NA att han
inte alls stördes av blockaden, och att han dessutom
inte hade några att teckna avtal för.

– Jag har haft anställda förut
men nu anlitar jag ett bemanningsföretag, Euro4work.
Vilka avtal det företaget har med sina anställda
vet jag inte och det angår mig egentligen inte, sade
Låsberg.

Euro4work består av ett aktiebolag
och nio kommanditbolag som drivs av örebroaren Mats Björnsson.
Affärsidén är att få hit lågbetalda
arbetare från östländer som, för att
kringgå kraven på kollektivavtal, blir delägare
i kommanditbolagen. Björnsson vill ge sig in i inte mindre
än nio branscher: Bygg, vård, lokalvård,
hemhjälp, jordbruk, trädgård, industri, restaurang
och transport. ”Delägarnas” lön blir andelar
av företagets vinst, utöver 18 procent som går
till Björnssons aktiebolag. Tanken är att delägarna
ska räknas som egenföretagare, inte anställda,
och själva ansvara för att skatt och arbetsgivaravgifter
betalas.

Så när det började
brännas för Byggletts anställda blev dessa
i stället delägare i Euro4work Construction KB.
Euro4work har redan drabbats av en skandal när två
lettiska delägare greps för inbrott i två
sommarstugor i Sundsvallstrakten i juni. De blev genast avförda
från delägarlistan av Björnsson.

Euro4works upplägg granskas nu
av skattemyndigheten i Örebro, men Byggnads vägrar
att betrakta de lettiska arbetarna som egenföretagare.

– Mats Björnsson får gärna
kalla det kommanditbolag om han vill. Men vi anser att det
rör sig om vanliga anställningar. Därför
ska det vara kollektivavtal, säger Byggnads ombudsman
Lars-Åke Söderholm till NA.

– De åker omkring i arbetsfordon
som tillhör en uppdragsgivare. De har något som
starkt liknar fast lön. Vi ifrågasätter om
de här gubbarna fakturerar själva, de kan ju inte
språket.

Eftersom Mats Björnsson inte
vill teckna kollektivavtal har Byggnads även förklarat
Euro4work i blockad. NA:s VD Hans Lartén hade ännu
i början av juli inte avslutat renoveringsarbetet på
sitt hus i Opphammar, som han lovat i april. Samma letter
arbetade kvar, och för andra gången sattes arbetet
vid hans hus i blockad. Första gången stod det
Bygglett på varslet, nu Euro4work.

Bättre gick det för de sparkade
byggjobbarna Gintz Kaplers och Oskars Matiss. De blev som
första lettiska arbetare medlemmar i Byggnads. Förbundet
hjälpte dem att få en tillfällig bostad och
stridsersättning att leva på till de kunde få
riktiga jobb.

– Nu arbetar jag i Kumla. Min familj
är här med mig nu och vi hoppas kunna stanna, säger
Gintz Kaplers i Aftonbladet 1 juli.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984