I augusti ska Zimbabwes president Robert Mugabe fira sin tionde bröllopsdag med den 40 år yngre Grace, född Marufu. Den sydafrikanska tidningen Mail&Guardian uppger att tioårsdagen ska firas på parets lantställe i Kutama, cirka 60 kilometer väster om huvudstaden Harare. – Det ska bli ett klassiskt kungalikt firande. Paret kommer att köras från en mässa […]
I augusti ska Zimbabwes president
Robert Mugabe fira sin tionde bröllopsdag med den 40
år yngre Grace, född Marufu. Den sydafrikanska
tidningen Mail&Guardian uppger att tioårsdagen ska
firas på parets lantställe i Kutama, cirka 60 kilometer
väster om huvudstaden Harare.
– Det ska bli ett klassiskt kungalikt
firande. Paret kommer att köras från en mässa
i kyrkan i en öppen Rolls Royce med hästar i täten.
Det är så de vill ha det, uppgav en källa
för Mail&Guardian.
Kostnaderna för jubileet förväntas
bli minst tre miljoner kronor. Därtill kommer de ”gåvor”
som många företag väntas ge till presidentparet
i form av kontanter och varor.
Grace Mugabe brukar jämföras
med Imelda Marcos, den filippinske diktatorns fru, och har
blivit hårt kritiserad för shoppingresor till städer
som Paris. Den här gången ska paret Mugabe resa
till Mellanöstern innan de tar emot gästerna i Kutama.
Enligt Mail&Guardians källor har inbjudningar gått
ut till bland andra Moçambiques förre president
Joaquim Chissano, som var best man på bröllopet,
Sydafrikas förre president Nelson Mandela och flera nu
styrande presidenter i Södra Afrika.
Den 81-årige Robert Mugabe försöker
fortfarande rida på den legitimitet han skaffade sig
som ledare för en av Zimbabwes befrielserörelser,
Zanu, under kampen mot det vita minoritetsstyret i dåvarande
Rhodesia. Vid de första fria valen 1980 vann Mugabe en
jordskredsseger, och allt sedan dess har han styrt Zimbabwe.
Valsegern vid valet den 31 mars i år ifrågasattes
av många bedömare, men Mugabes parti Zanu-PF fick
enligt de officiella siffrorna egen majoritet i parlamentet.
Zimbabwe var en gång i tiden
ett ekonomiskt framgångsexempel i Afrika. Men en kombination
av torka, beordrad åtstramningspolitik från Världsbanken
och IMF och Zanu-PF:s egen politik har lett till en katastrofal
utveckling.
Den 1 juni hade James Morris, chef
för FN:s livsmedelsprogram WFP, ett möte i Harare
med Robert Mugabe för att diskutera hur hjälpen
ska nå de miljoner zimbabwier som beräknas vara
i behov av bistånd för att överleva. Enligt
regeringens egna siffror behöver 2,8 miljoner personer
hjälp. Men hjälporganisationer uppskattar att det
snarare rör sig om uppemot fem miljoner av de 11,6 miljoner
invånarna.
Att Mugabes senaste åtgärder
kommer att förbättra försörjningsläget
verkar knappast troligt. Den 20 maj inledde polisen i Harare
en upprensningsaktion. Enligt polisens egna uppgifter ska
”alla icke-godkända byggnader och marknadsplatser
ha förstörts” den 20 juni.
– En tsunami har drabbat oss, en riktig
tsunami, sade en gatuförsäljare till Mail&Guardian
den 31 maj. Då hade polisen under tio dagar gått
fram hårt i Harares fattiga arbetarstadsdelar: bostäder
som hade uppförts utan tillstånd revs eller brändes
ned och gatuhandlare greps.
Den 5 juni rapporterade Washington
Post att polisen uppgav att 22735 gatuförsäljare
hittills hade arresterats under ”Operation Murambatsvina”
(Operation driv ut skräpet). Oppositionen hävdade
att 1,5 miljoner människor blivit hemlösa i Harare,
medan FN talade om 200000 personer; samtidigt rapporterades
att polisen fortsatte sina insatser på andra håll
i Zimbabwe. I stadsdelen Hatfield Extension hade 6000 personer
blivit hemlösa sedan polisen förstörde områdets
enkla bostäder, affärer och till och med en moské.
– Polisen sade: ”Om du vägrar,
så kommer vi att piska dig”, berättade en
38-årig änka för Washington Post. Hon hade
försörjt sina två barn och sin mor på
inkomster från sömnad, men konstaterade att ”nu
är allt förstört”.
Regeringen har förklarat att
den snabba urbaniseringens baksidor i form av brottslighet,
svartabörshandel, skräp och okontrollerad bebyggelse
måste motverkas. FN:s bostadsexpert Miloon Kothari krävde
i fredags i Genève att massvräkningarna stoppas
och fördömde dem som en kränkning av mänskliga
rättigheter. Många av de vräkta tvingas nu
söka sig till en osäker framtid på landsbygden;
det har rapporterats om utblottade människor som trängs
på bussar från Harare. Andra sover utomhus i ett
Zimbabwe där det nu är vinter.
– Den övervägande majoriteten
av dem som drabbas är hemlösa. Den här typen
av massvräkningar är ett klassiskt fall där
avsikten verkar vara att göra Harare till en stad för
de rika, för medelklassen, medan de fattiga ska drivas
iväg, sade Miloon Kothari.
Vid valet vann oppositionspartiet
MDC i 17 av 18 valkretsar i Harare. MDC har sin väljarbas
i arbetarstadsdelarna i städerna, och i söndags
uppmanade MDC tillsammans med bland andra fackföreningsrörelsen
ZCTU och studentförbundet ZNSU till generalstrejk den
9 och 10 juni. Liknande uppmaningar har tidigare fått
begränsad anslutning, då omkring 70 procent av
zimbabwierna är arbetslösa och de som har arbete
sällan vågar riskera att få sparken.
Polisens talesman Wayne Bvudzijena
varnade på söndagskvällen för att ”vi
kommer att ta hand om alla element som är ute efter att
störa freden i landet”.
De få försök till
motstånd mot polisens bulldozers som de senaste veckorna
har gjorts har hänsynslöst slagits ned av kravallpolis.