EU-kommissionen har arbetat fram ett
förslag till arbetstidsdirektiv som ville rucka på
de nuvarande EU-bestämmelserna om max 48 timmars arbetsvecka.
Kommissionen föreslår att arbetstiden undantagsvis
skulle kunna utökas till 65 timmar. Vidare föreslås,
till skillnad från hur det är i dag, att inaktiv
jourtid inte ska räknas in i arbetstiden. Bara jourtid
där verkligt arbete utförs ska räknas.
I Sverige har inaktiv jourtid inte
hört till arbetstiden, vilket har inneburit att exempelvis
många landsting har brutit mot EU:s arbetstidsdirektiv
genom att låta läkare ha jourtid längre än
48 timmar. EU-kommissionen anmälde därför Sverige
till EG-domstolen för brott mot direktivet.
För att undvika att fällas
i EG-domstolen beslöt Riksdagen därför den
16 februari i år att ändra i den svenska arbetstidslagen,
så att den genomsnittliga arbetstiden inte får
vara längre än 48 timmar, och att dygnsvilan måste
vara minst 11 sammanhängande timmar. Lagändringen
träder i kraft den 1 juli.
Riksdagens borgerliga partier röstade
emot, bland annat med hänvisning till att EU-kommissionen
höll på att se över reglerna.
När sedan EU-kommissionens förslag
till direktiv kom behandlades det i en av parlamentets kommittéer,
där ett kompromissförslag togs fram av den spanske
socialisten Alejandro Cercas. I detta förslag skärps
vissa av dagens regler. Inom tre år måste alla
undantag från 48-timmarsregeln avbrytas, vilket främst
Storbritannien har motsatt sig. Jourtid ska även fortsättningsvis
betraktas som arbetstid.
Cercas förslag vann alltså
omröstningen i parlamentet, vilket bland andra LO beskriver
som en facklig seger. ”Genom Europaparlamentets beslut
minskar vi risken för social dumping genom en konkurrens
med långa arbetstider mellan EU-länderna”,
skriver LO i ett uttalande.
Efter EU-parlamentets votering går
ärendet nu vidare till ministerrådet, där
medlemsländerna ska försöka nå en gemensam
ståndpunkt. Därefter kommer förslaget tillbaka
till parlamentet.
Av de svenska partierna i EU-parlamentet
röstade socialdemokraterna och miljöpartiet för
det segrande förslaget, medan de borgerliga partierna
och Junilistan röstade emot. Vänsterpartiet lade
ner sina röster i slutvoteringen.
– Det beror på att även
om förslaget är bättre än kommissionens
förslag är det tveksamt om det i slutändan,
efter nya kompromisser, blir bättre än de regler
som råder idag. Vi ville visa att vi inte är beredda
att ytterligare urvattna de ganska svaga skrivningar som finns,
säger Jonas Sjöstedt, EU-parlamentariker för
vänsterpartiet, till Arbetaren.