Kultur

Lagen beh?ver k?nsmaktsperspektiv

N?r nu regeringen har m?jlighet att visa allvar med feminismen och ett tillf?lle att b?rja riva patriarkatet p? allvar, vad g?r man d?? Jo, man utesluter m?jligheten att reformera grundlagen utifr?n ett k?nsmaktperspektiv. I direktivet till den parlamentariska kommitt? som tillsatts f?r att se ?ver Sveriges grundlag st?r att kommitt?n b?r ges vida ramar samtidigt […]

N?r nu regeringen har m?jlighet att
visa allvar med feminismen och ett tillf?lle att b?rja riva patriarkatet
p? allvar, vad g?r man d??

Jo, man utesluter m?jligheten att reformera
grundlagen utifr?n ett k?nsmaktperspektiv. I direktivet till den
parlamentariska kommitt? som tillsatts f?r att se ?ver Sveriges
grundlag st?r att kommitt?n b?r ges vida ramar samtidigt som n?gon
total f?rfattningsreform inte kommer p? fr?ga. I mars h?lls en f?rsta
forskarkonferens med titeln ”Beh?ver demokratin nya spelregler?”
Av de 24 inbjudna professorerna och forskarna i juridik och statsvetenskap
fanns inte en enda med genusinriktning.

Grundlagskommitt?ns arbete ska koncentreras
p? att ”st?rka och f?rdjupa den svenska folkstyrelsen och ?ka
f?rtroendet för demokratin”. Därför ska en utvärdering
och översyn av hela valsystemet göras.

Grundlagen är fundamentet för
all lagstiftning och rättstillämpning i vårt samhällssystem.
Varför inte också göra en utvärdering och översyn
av den maktordning som grundlagen förmedlar?

De olika makt- och demokratiutredningar
– tillsatta av socialdemokratiska regeringar – som gjorts under
1990-talet har gång på gång visat att vi har en
odemokratisk könsmaktordning. Denna insikt och kunskap tas
inte tillvara om den inte tillämpas också i själva
konstitutionen. Domstolarnas maktbefogenheter att skipa rättvisa
kommer ur grundlagen. För fyra år sedan granskade jag
jämställdheten och genuskunnandet i rättsväsendet
samt hur kvinnors rättstrygghet såg ut. (Arbetaren 50/01,
51-52/01) FN:s kommitté för undanröjande av diskriminering
av kvinnor, CEDAW, kritiserade Sverige bland annat för mansdominansen
i domarkåren.

När jag nu åter går igenom
dokument från Domstolsverket är genusperspektivet påfallande
osynligt. Jämställdhetsmässigt är mansdominansen
nittioprocentig bland högre domare och domstolschefer. Bland
notarier och icke-ordinarie domare är kvinnorna fler och på
administrativa tjänster dominerar kvinnorna till 87 procent.

Domstolsverkets verksamhetsplan för
2005 konstateras att det är svårt att förändra
den ojämna könsfördelningen. Jämo konstaterade
i sin granskning av rättsväsendet 2002 att jämställdhetsmålen
är bra men att det fanns få konkreta strategier för
att uppnå dem.

I Domstolsverkets vision Så här
vill vi ha framtiden står inte en rad om genus- eller jämställdhetsaspekter
på rättsskipningen. Kraven på domare innefattar
inte kunskaper om genussystemet eller andra maktstrukturer i samhället.

Både grundlag, andra lagar och hela
rättsväsendet behöver en ”extreme gender make-over”
för att få och behålla medborgarnas förtroende
för rättsstaten. Annars får vi fortsätta att
varje vecka läsa om mål där rätten friat eller
utdömt lindriga straff till män som misshandlat eller
begått sexuella övergrepp på kvinnor och barn.

??Så vill inte jag ha framtiden.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984