Ledare

Ödesval i Venezuela

På söndag kommer blickarna att vara riktade mot Venezuela när landets invånare har möjligheten att utnyttja en konstitutionell rätt som saknas i många av världens demokratier: möjligheten att halvvägs in i en mandatperiod rösta bort den sittande presidenten. Vägen fram till denna folkomröstning har varit kantad av en rad dramatiska händelser som polariserat landet djupt. […]

På söndag kommer blickarna
att vara riktade mot Venezuela när landets invånare har
möjligheten att utnyttja en konstitutionell rätt som saknas
i många av världens demokratier: möjligheten att
halvvägs in i en mandatperiod rösta bort den sittande
presidenten.

Vägen fram till denna folkomröstning
har varit kantad av en rad dramatiska händelser som polariserat
landet djupt. Oppositionen har protesterat i våldsamma gatukravaller,
man har marscherat i fredliga manifestationer, strejker/lockouter
har genomförts gemensamt av fackföreningar och företagarförbund
och ett kuppförsök lyckades med mer eller mindre aktiv
hjälp av Vita huset i Washington under ett par dagar i april
2002 tvinga bort den folkvalde presidenten från makten. Ingenting
har dock lyckats och Hugo Chávez, hjälten för många
fattiga i Venezuela, har suttit kvar vid makten och förklarat
att hans mandatperiod som folkvald president går ut 2006.

Det mesta pekar på att Chávez
kommer att vinna förtroendeomröstningen och därmed
kan fortsätta att arbeta för sin bolivarianska revolution,
vars idéer den tidigare fallskärmsofficeren utvecklade
efter sitt misslyckade kuppförsök 1992. Efter ett par
år i fängelse kom Chávez ut och satte igång
med att skapa ett nytt fenomen i venezolansk politik, en rörelse
med den latinamerikanske frihetshjälten Simon Bolívar
som förebild. Med hjälp av militärer och vänsterpolitiker
svepte Chávez fram i valen och den gamla oligarkins korrumperade
partier fick lämna ifrån sig makten. Trots Venezuelas
oljetillgångar är landets rikedomar mycket ojämnt
fördelade och andelen fattiga i landet ökade från
36 procent 1984 till 66 procent 1995. Landets bruttonationalprodukt
hade i mitten av 1990-talet sjunkit till 1960-talets nivå.

Efter segern vid valet 1998 var förväntningarna
på Chávez stora bland landets fattiga befolkning i
storstädernas slumområden och på landsbygden där
ett fåtal storgodsägare fortfarande äger marken.
I november 2001 kom Chávez med ett dekret i 49 punkter som
både utmanade jordägarna och innebar sociala reformer
för de fattiga samtidigt som han ville att staten skulle öka
kontrollen över oljeindustrin.

Här ligger en del av konflikten som
stundtals lamslagit Venezuela de senaste åren. De rika vill
slå vakt om sina privilegier. De sociala reformerna har mötts
med rop om kommunistisk diktatur. Detta trots att de flesta bedömare
är ense om att friheten i dagens Venezuela är betydligt
mer utvecklad än under tiden före Chávez.

Den venezolanske presidenten är dock
ingen vanlig politikertyp. Han är en populistisk retoriker,
som varje söndag håller en direktsänd TV-show, ”Hej
presidenten”, där mindre välformulerade meningar
lätt slinker igenom.

Till och med sympatisörer till Chávez
varnar för att auktoritära drag kan utvecklas och han
har under åren förlorat anhängare som protesterat
mot hans ledarstil. De senaste månaderna har en ny lag om
rättsväsendet medfört kritik. Human Rights Watch
har till exempel konstaterat att Venezuela i dag är en demokrati,
men att högsta domstolens oberoende nu hotas och att detta
är ett allvarligt hot mot demokratin. Tidigare i vintras anklagades
också säkerhetsstyrkorna för övervåld
i samband med oppositionens våldsamma demonstrationer.

Oppositionen har den senaste tiden tonat
ned kritiken mot Chávez som person. De stigande oljepriserna,
som på måndagen nådde en rekordnivå i samband
med minskande leveranser från Basra i södra Irak, har
gjort att regeringen kunnat genomföra sociala program som gagnar
de fattiga i Venezuela. I stället har oppositionsalliansen
Coordinator democratica, CD, riktat in sig på brottslighet
och arbetslöshet, men de flesta bedömare är överens
om att de 27 partierna och 40 andra organisationerna i CD kommer
att ha svårt att vinna valet på söndag.

New York Times konstaterade i ett reportage
i helgen att det är svårt för CD att lansera namn
som ur väljarnas synvinkel inte förknippas med de gamla
korrumperade partierna. Förgrundsgestalt i CD har därför
blivit Pompeyo Márquez, en 82-årig veteran som var
med i den första strejken i landets historia 1936 och som tillhörde
kommunistpartiets gerilla på 1960-talet. Márquez var
sedan med och grundade MAS, Rörelsen för socialism, som
från början stödde Chávez, men sedan bröt
med honom och anslöt sig till oppositionen.

Det är mycket som står på
spel den 15 augusti. Venezuela är USA:s fjärde största
oljeleverantör och Chávez har hotat med att bryta leveranserna
om USA försöker intervenera efter valet. Vicepresident
José Vicente Rangel försäkrade på måndagen
utländska diplomater att olja kommer att fortsätta levereras
oavsett valutgången och att våld kommer att förhindras.
Valrörelsen har hittills varit förskonad från allvarliga
incidenter. Detta trots att det hålls jättelika möten,
som i söndags när arrangörerna uppgav att en miljon
hade samlats till stöd för Chávez i Caracas.

Ryktesfloran inför söndagen är
också i full gång. Vänsterdebattörer som den
gamle kommunisten James Petras varnar för att Jimmy Carters
center i Atlanta, som kommer att vara en av de instanser som ska
övervaka valet, kommer att se till att en seger för Chávez
fuskas bort medan andra varnar för att CIA förprogrammerat
datorerna som ska räkna rösterna. CIA anklagas också
för att förbereda planer på att störta Venezuelas
president då man nu ska ha insett att allt tyder på
att han vinner valet på söndag. Den viktigaste frågan
är dock om Venezuelas opposition kan hantera ett nederlag på
söndag eller om man är beredd att driva landet mot ett
inbördeskrig.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984