Inrikes

Inte Ericssons ansvar?

Konflikter för ofta det goda med sig att saker och ting klarnar. Floskler flyter upp till ytan. Motsättningar friläggs. ”Det är tillbaka till mänskliga rättigheter och andra frågor och det kan inte vara Ericssons ansvar”. Tydligare kan det inte sägas. Konflikten i det här fallet står mellan vinsterna som finns att göra på den växande […]

Konflikter för ofta det goda med sig
att saker och ting klarnar. Floskler flyter upp till ytan. Motsättningar
friläggs.

”Det är tillbaka till mänskliga
rättigheter och andra frågor och det kan inte vara Ericssons
ansvar”. Tydligare kan det inte sägas.

Konflikten i det här fallet står
mellan vinsterna som finns att göra på den växande
kinesiska marknaden för telekommunikation och det faktum att
landet utnyttjar modern teknologi för att hindra demokratin
och kränka mänskliga rättigheter. Jan Malm, Ericssons
Kina-chef, hade inför tv-kameran precis förklarat att
det nog sitter folk i fängelse lite varstans i världen
efter att de blivit avlyssnade i telefon och avslöjade med
att göra ”mer eller mindre felaktiga saker” (Mediemagasinet
19/2 -2004). Det var på reporterns följdfråga –
om det kunde vara felaktigt att uttrycka sin åsikt – som Kina-chefen
så tydligt deklarerade att mänskliga rättigheter
inte kan vara Ericssons ansvar. Ändå hör Ericsson
till de 14 av Sveriges 20 största företag som på
pappret säger sig stå för just mänskliga rättigheter,
bland annat genom företagets partnerskap i FN:s Global Compact-initiativ.
Hierarkin mellan etik och vinst är därmed klarlagd.

Vad det handlar om är den ”gyllene
sköld” – The Golden Shield – som nu byggs upp i Kina i
en ohelig allians mellan kapitalism och kommunism, där spetsteknologi
från västerländska IT-företag används
av diktaturen för att kontrollera Internet.

Det tog fart i november 2000, på en
gigantisk teknikmässa i Peking med den talande rubriken Security
China 2000. Den kinesiska regimen hade insett att det inte längre
var någon idé att bekämpa den tekniska utvecklingen.
I stället skulle man ta hjälp av tekniken för att
kontrollera den yttrandefrihet som Internet erbjuder. Till mässan
kom 300 företag från över 16 länder. Bland
utställarna fanns jättar som Siemens, Motorola, Sun Microsystems
och Nortel, enligt en rapport från den kanadensiska organisationen
Rights & Democracy. En av de speciellt inbjudna gästerna
på mässan var den kinesiska säkerhetsministern,
Jia Chunwang.

Med hjälp av västerländska
företag bygger nu den kinesiska regimen upp sin gyllene sköld:
ett enormt censur- och övervakningssystem, som ska ”se,
höra och tänka”. Förutom kontroll av Internet
inriktar sig systemet på automatisk övervakning av telefonsamtal,
kameraövervakning och avancerade analyser av tal och bilder.
Landets säkerhetsindustri växer med 15 procent årligen.

Den kinesiska marknaden är i dag Ericssons
näst största. Den står för elva procent av
orderingången och nio procent av försäljningen.
I pressmeddelanden på hemsidan ropar företaget ut alla
de lönsamma avtal man slutit i Kina. Ett enskilt kontrakt kan
handla om många miljarder kronor.

Och efter redovisningen av varje god affär
deklarerar man stolt: ”Med sin teknologiska ledarposition formar
Ericsson framtiden för mobil och bredbandsbaserad kommunikation
på Internet. Ericsson erbjuder nya, kreativa lösningar
i över 140 länder och bidrar till att utveckla framgångsrika
kommunikationsföretag över hela världen”. Och
om de kreativa lösningarna syftar till att begränsa yttrandefriheten?

I Kina är ”internetbrott”
inga småsaker. Cyberdissidenter sitter i fängelse för
att ha publicerat artiklar om mänskliga rättigheter eller
kritik mot myndigheterna. Under det senaste året har regimen
till och med börjat fängsla personer som uttryckt ”olämpliga
sarkasmer” (Mediemagasinet). I värsta fall väntar
dödsstraff för den som använt nätet för
”spioneri”, enligt Rights & Democracy.

Detta är naturligtvis inget som västerländska
företag vill kopplas ihop med. Tekniken är ”neutral”,
försvarar de sig med. De bidrar inte aktivt till några
kränkningar av yttrandefriheten eller andra mänskliga
rättigheter. Men de måste samtidigt vara väl medvetna
om vad de hjälper till att bygga upp med sin teknik.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Lås upp alla artiklar!

 

Skriv upp dig på nyhetsbrevet, få en rabattkod som låser upp arbetaren.se i ett dygn