Dödsdomarna och solidaritetsvågen

I år är det 100 år sedan de italiensk-amerikanska anarkisterna Sacco och Vanzetti dömdes till döden för ett brott de var oskyldiga till. Arbetaren var en framträdande röst i den globala rörelsen för att få dem fria. Johan Apel Röstlund dyker i arkiven och berättar om en tid där strejker, mord och våldsamma arbetsmarknadskonflikter avlöser varandra.

När det small i Malmfälten

I måndags var det 50 år sedan den stora gruvstrejken i Norrbottens malmfält – en av den svenska efterkrigstidens största arbetarstrider – bröt ut. Trots att strejken var ”vild” och spontant uppkommen – samt gick på tvärs med LO-ledningens och det socialdemokratiska etablissemangets vilja – höll arbetarna ut i 57 dagar. Och strejken kom att sätta långvariga avtryck.

Historien om Sveriges brunaste län

Gotland var i flera allmänna val på 1930-talet det län i Sverige där nazisterna var som starkast. Två gotländska lokalhistoriker, Anders R Johansson och Mickael Lundgren, har tagit sig an uppgiften att berätta den ofta glömda historien om det bruna Gotland.

Sista båten från Tallinn

Med jämna mellanrum lyser natten eldröd över Tallinn. Sovjetiska stridsflygplan har under en och samma dag släppt mer än 3 000 bomber över staden. I ett skyddsrum en bit utanför huvudstaden befinner sig Kirsti Valvet. Det är den 9 mars 1944 och hon är 4 år gammal. Kirsti Sjöströms berättar om ett Estland under den sovjetiska ockupationens inledning, och om familjens flykt över Östersjön till Sverige i september 1944.

100 år sedan Nordens blodigaste klasskonflikt

I år är det 100 år sedan finska inbördeskriget rasade. Trots att det bara pågick i några månader är kriget och dess efterspel en av de blodigaste konflikter som någonsin utspelat sig i Norden. Under flera decennier var det dessutom en av de mest missförstådda – och är så på sina håll än i dag.

Kriget som formade ett land

Finska inbördeskriget 1918 utspelade sig mot en fond av ännu brinnande världskrig, nybliven finsk självständighet och samtidigt en närmast ofattbar fattigdom hos landets arbetar- och torparbefolkning. Efter tre och en halv månads krig stod den borgerliga, vita sidan som vinnare. Deras hämnd blev blodig och oförsonlig – och hanteringen av kriget och minnet av det kom att prägla en hel nation.

När grannar mördade grannar

Den vita terrorn direkt efter finska inbördeskrigets formella slut skar genom bygderna. Journalisten och förläggaren Kristian Borg har familjekoppling till offren för den omskrivna mordkampanjen i Jämsä. Här ger han sin berättelse.

Konfrontation i Sundbyberg

Den syndikalistiska rörelsen, i likhet med betydande delar av den övriga svenska arbetarrörelsen, ställde sig solidarisk med den röda sidan i finska inbördeskriget. Samtidigt mobiliserades från borgerligt håll en svensk frivilligstyrka som slöt upp på de vitas sida i kriget. Sammanstötningar även i Sverige blev ofrånkomliga, och fientligheten levde inte sällan kvar flera år efter krigets slut. Sundbybergs lokala samorganisation (LS) av SAC Syndikalisterna hade bildats 1910, sedan uppgått som en sektion i Stockholms lokala samorganisation, men var från 1920 en självständig organisation igen. Den fick, som vi ska se, en tumultartad nystartsperiod.

Joe Hill, Bröd och rosor och arbetarresningarnas USA

Bröd och rosor-strejken i textilarbetarstaden Lawrence i Massachusetts 1912 blev en angelägenhet för hela USA. Den kom också att få betydelse för Joe Hills revolutionära visdiktning. Jan-Ewert Strömbäck berättar om en tid när arbetarkampen satte USA i brand.

”…så ramlar ett kejsardöme i spillror”

Det är i år 100 år sedan det ryska tsarväldet störtades i en revolution som kom att få genklang över hela världen, och vars följder kom att prägla inte minst den internationella arbetarrörelsens fortsatta utveckling, inflytande och självbild. Arbetaren fanns inte 1917, men dess föregångare Syndikalisten hade redan utkommit i mer än sex år. Hur tedde sig det revolutionära skeendet i Ryssland för en svensk syndikalistisk tidning? Vi har gjort några återblickande nedslag.

Fokus