I Bangladesh har strider om hur landets energiresurser ska användas blossat upp på nytt. Enligt regeringen ska utländska företag få utvinna olje- och gasreserver i Bengaliska viken. Beslutet möter hård kritik från vänstergrupper och fackföreningar som vill att resurserna ska möta landets egna energibehov. I samband med protester i förra veckan skadades ett 30-tal personer.
Det var under en demonstration som arrangerades av Kommittén till försvar för olja, gas, mineraler, kraft och hamnar, som består av flera olika vänstergrupper runt om i landet, som sammandrabbningar bröt ut i förra veckan. Demonstrationen med cirka 500 deltagare hade för avsikt att blockera det statliga Petrobanglas kontor för att protestera mot regeringens beslut att ge utländska kraftbolag rättigheterna för att söka efter och utvinna olje- och gasreserver i Bengaliska viken. Enligt aktivister attackerades demonstranterna vid ett par tillfällen av polisen med våldsamma batongchocker som lämnade flera skadade. Demonstranterna svarade med stenkastning och omkullvräkta bilar.
– Vi var på väg från Muktangan mot Petrobanglas kontor vid Karwan Bazar när polisen helt plötsligt slog ned på oss, säger Saiful Huque, generalsekreterare i Biplobi Workers’ Party och en av de som skadades vid demonstrationen, till den bangladeshiska tidningen Daily News.
Polisen å sin sida hävdar att oroligheterna började när de attackerades med stenar av demonstranterna. Efter sammanstötningarna skingrades demonstranterna för att sedan omgruppera sig och fortsätta protesterna på universitetsområdet i staden där de fick stöd av flera vänsterinriktade ungdomsgrupper.
Frågan om Bangladesh energiresurser har orsakat protester under många år. Utländska aktörer finns redan i landet. Men regeringen vill nu – under stark press från främst USA – lämna en stor del av landets naturgasfyndigheter i händerna på stora, utländska företag. Av de tre föreslagna kontrakten ska till exempel två gå till det USA-baserade Conoco Phillips och det tredje till irländska Tullow Oil. Vänstern och de radikala folkrörelserna ser naturresurserna som en nationell tillgång och ett möjligt medel att lyfta Bangladesh ur den extrema fattigdom landet befinner sig i. Många av grupperna i kommittén vill i stället att resurserna används till att elektricitet dras till eftersatta landsändar, och som energi till inhemska fabriker. Ett annat förslag är att naturgas ska ersätta dyr, importerad olja som drivmedel till fordon och maskiner.
– Kontrakten är inte undertecknade än och vi försöker få regeringen att dra tillbaka sitt beslut, säger Pathak Lal Golder i bondeorgansationen Krishok Federation, som ingår i kommittén, till Arbetaren.
– De utländska bolagen är de som får det mesta om förslaget blir verklighet, det är så kontrakten ska skrivas. De får 55 procent i kostnadsersättning och 36 procent i vinst. Bangladesh får bara 9 procent så det är helt emot vårt folks intressen, fortsätter han.
Redan i början av 2000-talet försökte USA aktivt skaffa större kontroll över naturgasrika områden i Bangladesh. Detta har bland annat skett genom förslag på upprättande av så kallade ”humanitära baser” i de södra delarna av landet i efterdyningarna av de stora översvämningarna 1998, och passfrihet för amerikanska soldater. USA har under flera års tid även pressat på för ett ökat uttag av naturgas genom export till Indien via pipelines. Ett uttag som är svårare för regeringen och för Petrobangla att ha full kontroll över än det system med försäljning i tankar och behållare som till största delen använts hittills. Den gången valde regeringen att inte utmana de folkliga krafter som protesterade och de mest långtgående planerna på ytterligare utländsk kontroll lades tillfälligt på is. I takt med att den globala kampen om energi intensifieras, kombinerat med en delvis lugnare politisk situation i landet, kommer förmodligen pressen på den bangladeshiska regeringen att öka. Beslutet att påbörja förhandlingar om att leasa ut gasfält i Bengaliska viken ger en fingervisning om vad som väntar. Det återstår att se om protester på nytt kommer att behålla landets energiresurser under inhemsk kontroll.
Den bangladeshiska regeringens beslut är också kontroversiellt då grannländerna Indien och Burma gör anspråk på delar av de områden som nu är aktuella för exploatering.