I mars avslöjade Ekot att advokater som grovt misskött sitt uppdrag som juridiska ombud i asylärenden anlitats på nytt. Arbetaren avslöjar nu att Migrationsverket förra året förordnat ett och samma biträde 367 asylärenden. Detta trots att ett ärende enligt Migrationsverket självt kräver cirka åtta timmars arbete.
Listor som Arbetaren beställt från Migrationsverket visar att sex av de cirka tusen offentliga biträdena verket anlitade förra året hade över 240 förordnanden. Två står i särklass: en jurist hade förra året 367 förordnanden och en advokat fick 358 stycken. Ersättningen till juristen uppgick till strax över tre miljoner kronor.
– Det låter som orimligt många ärenden. Vi vet att en del har väldigt många ärenden och jag vet inte riktigt vad det beror på, säger Stefan Råhlander, expert på asylfrågor vid Asylprövningen i Solna och ansvarig för Migrationsverket egna utredning i frågan.
Enligt advokater som Arbetaren ringer runt till tar ett asylärende i genomsnitt mellan sex till tio timmar. Något som bekräftas av Stefan Råhlander.
– Mellan tummen och pekfingret skulle jag säga ungefär åtta timmar för ett normalt asylärende. Sen kan det naturligtvis gå uppåt eller neråt.
På Arbetarens begäran görs en sammanställning av 14 olika biträdens bifall och avslag. Urvalet är sex biträden med över 240 ärenden, biträden som Arbetarens källor säger ska vara mycket kompetenta, samt mindre kompetenta. Det biträde med flest ärenden visar sig ha en högre bifallsprocent än genomsnittet i urvalet. Noterbart är dock att detta inte är någonting som Migrationsverket självt för statistik över.
Att verket haft stora problem med sin kvalitetskontroll blir uppenbart när Arbetaren går vidare och granskar samma 14 biträdens inlagor. Inlagorna, där asylskäl ska anges, varierar från en sida till tio. Vissa är uppenbart välformulerade och omsorgsfullt gjorda, några är direkt slarviga. Av advokaternas 33 inlagor saknar 19 stycken hänvisningar till lagrum, det vill säga att vilka lagar som åberopas inte anges.
– Lagrum ska naturligtvis anges. Och det måste stå klart för alla beslutsfattare som får de här ärendena att det är solklart att man ska kontakta biträdena i annat fall och förklara att ”det här är en brist, det här får du göra om. Du får skicka in en ny inlaga med angivande av lagrum”, säger Stefan Råhlander.
Den ytterst ansvarige för migrationspolitiken i Sverige, migrationsminister Tobias Billström säger att han tycker att antalet ärenden låter väldigt många men menar att det är ett generellt problem inom humanjuridiken att ersättningen är förhållandevis låg jämfört med exempelvis affärsjuridiken.
Om det är som du säger, varför höjer ni i så fall inte ersättningen?
– Utvärderingen av den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden håller på att bli klar och vi får invänta den. Men det är inte bara en fråga för mig utan något som berör många statsråd. Jag kan inte här och nu lova att ersättningen ska höjas – det handlar om ganska stora ekonomiska kostnader, säger Tobias Billström.
Migrationsverket har nu efter utredningen ”Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden” (2008) infört nya rutiner med svartlistning och säger sig nu ta bort biträden som är ”uppenbart oskickliga”.
Några fastställda kriterier för att ett biträde ska bli borttaget finns dock inte. Än så länge har 10 biträden förts upp på förteckningen. Samtidigt säger Migrationsverkets rättschef, Mikael Ribbenvik, till Arbetaren att verket för närvarande tittar på att ta fram ett IT-system för fördelning av ärendena.