Han har försörjt sig på spekulationer i värdepapper de senaste 20 åren och det har för det mesta gått bra. För ett år sedan trodde han att börsfall väntade, och den som vet vilka instrument man kan använda gör pengar även då aktierna rasar. Han kan mer om optioner, derivat och blankningar än de flesta. Han är en gammal bekant, och när jag träffade honom på en fest nyligen kom vi att prata om finanskris och lågkonjunktur. Hans åsikter om saken kan sammanfattas så här:
Vi står inför den största ekonomiska krisen någonsin. De senaste hundra årens tillväxt kan inte fortgå. Miljökrisen och oljeprishöjningarna kommer att kräva en total omställning av vårt sätt att leva.
Det var som att stå och prata med en aktivist från Klimax eller någon av de mer apokalyptiskt lagda vänstergrupperna. Men jag lovar – den här mannen är snarare en av dem som kommer att se till att tjäna pengar på kraschen.
Han försöker bara att vara realist.
Jag tänkte på honom när jag ett par dagar senare läste en av alla dessa ”hur ska du rädda dina pengar”-analyser som dagstidningarna dessa dagar frossar i. Jag inbillar mig ibland att svensk press delar på en hemlig mall för sådana artiklar, och att de har ett program som ändrar lite oväsentligheter i texten så att de ser nyskrivna ut. Det måste väl vara så? För när DN eller Expressen eller Aftonbladet blir privatekonomiska rådgivare heter det alltid så här: Om du behöver pengarna snabbt ska du placera i sparkonton eller i räntefonder. Om du sparar långsiktigt ska du satsa på aktier eller aktiefonder, eftersom de i längden alltid ger bäst avkastning.
Om mallen finns är den nog skriven av de stora bankerna. Det som tidningarna skriver är exakt samma sak som en rådgivare från Nordea eller SEB berättar för dig om du ringer och frågar.
Men stämmer det inte då? Är inte en väl avvägd aktieportfölj, eller några fonder, trots allt den bästa placeringen du kan göra, om du vill säkra pensionen?
Vilken bankanställd som helst kan visa dig kurvor som tycks bevisa att så är fallet. Och visst, om du placerade dina pengar för 15 eller 20 eller 30 år sedan, hade du tjänat stora pengar på att ha dina pengar i aktiefonder istället för i bästa möjliga sparkonto.
Men kommer det alltid att vara så?
Redan nu finns det skäl att sätta några frågetecken i marginalen till de eviga sanningarna. Om du hade oturen att börja spara i aktiefonder år 2000 har du gått back. Och den stackare som placerade pengar förra året måste nog upprepa orden lång sikt många gånger för sig själv innan hon lugnar ner sig.
Det lite obehagliga är att allt vad media och bankerna berättar för dig om din ekonomi förutsätter att världen inte förändras, att tillväxten inte känner några gränser och att 1900-talets ekonomiska historia utgör ett evigt mönster för människans tillvaro. I så fall kommer förstås kurvorna att vända och pensionerna att räcka.
Men om inte? Vad händer då?
Det vore roligt att åtminstone se den frågan ställas. Någon gång. Men det kanske blir för svårt. Det vore ju att bortse från bankernas mall för korrekt ekonomijournalistik.
