– Vi hade kanske trott att några blockadvakter skulle gripas och åtalas, men nu handlar det även om personer som bara befann sig i närheten, säger Kristina Granath från Malmö LS.
Det aktuella massåtalet mot de syndikalister som i december 2006 deltog i en blockad mot restaurang Izakaya Koi i Malmö är straffrättsligt både svårt och intressant, menar jurister som Arbetaren talat med. Gunnar Bergholtz är professor i processrätt vid Lunds Universitet och har läst åtalet. Han har svårt att avgöra om det skulle vara politiskt motiverat, men menar också att det egentligen inte spelar någon roll eftersom rätten inte ska ta sådana hänsyn.
– Utan god straffrättslig grund blir det ingen fällande dom, oavsett vad motiven för åtal har varit säger Gunnar Bergholtz till Arbetaren. Och i det här fallet, där de åtalade har försökt hindra folk från att ta sig in på en restaurang, verkar det faktiskt handla om egenmäktigt förfarande, oavsett om det skett i ett fackligt sammanhang.
Frågan om åtalet mot de personer som bara befunnit sig på platsen och inte konkret deltagit i blockaden anser han vara betydligt mer oklart. Centralt för rättens bedömningar i denna fråga blir om de åtalade har deltagit ”gemensamt och i samråd”, även om inte samtliga tilltalade rent fysiskt har utfört någon brottslig handling.
– Rättspraxis går allt mer mot att domstolarna dömer utifrån det gemensamma syftet, även om inte alla åtalade har begått samtliga handlingar. Men det är upp till åklagaren att bevisa att det har varit så, fortsätter han.
Det kan enligt Gunnar Breitholtz definitivt gå trender i hur rättsväsendet hanterar olika typer av brott, vilket han bland annat har sett kring mäns övergrepp mot kvinnor. Han vill dock inte uttala sig kring huruvida det i dagsläget finns några antifackliga strömningar i samhället som skulle kunna påverka rättens bedömningar.
Ett åtal av den här typen kan också väcka frågor kring hur en fällande dom generellt påverkar möjligheten att ta till fackliga stridsåtgärder. Örjan Edström är professor i arbetsrätt vid Umeå Universitet och anser inte att det är rimligt att döma personer för att de bara har uppehållit sig på en plats och ägnat sig åt verksamhet som faller inom ramen för yttrande- och föreningsfrihet. Han tror heller inte att en fällande dom i det här fallet skulle påverka arbetsrätten.
– Då ska domstolen i så fall vidga begreppet för vad som är brottsligt och klassificera nya områden som olagliga, men jag tror inte att det kommer att hända, säger Örjan Edström. Jag har väldigt svårt att tro att en domstol skulle döma någon för att till exempel ha delat ut flygblad i närheten av en blockad, bara för att det handlar om en facklig handling.
Rättegången kan i det aktuella fallet komma att dröja ända till hösten och de åtalade ur Malmö LS håller för närvarande på och sätter ihop en strategi tillsammans med sina jurister. Samtliga åtalade förnekar brott.
– Vi låter advokaterna hantera skuldfrågan men kommer definitivt att använda rättegången som en arena för politisk kamp, säger Kristina Granath.
Bakgrund / Snårig juridik för facklig strid
I fallet med fackliga blockader riskerar två lagar att hamna i konflikt med varandra – arbetsrätten och brottsbalken. Relationen dem emellan är ur en aspekt väldigt tydlig – att man inom ramen för fackliga stridåtgärder inte får begå brottsliga handlingar. Däremot är det inte självklart att fackliga stridsåtgärder anses som arbetsrättsligt olovliga bara för att de innefattat handlingar som strider mot brottsbalken.
Den 21 januari 1982 skulle bolaget Göteborg Stuveri AB påbörja lossning av frukt från fartyget M/S Snow Drift. I missnöje med att företaget hyrt in truckar med tillhörande förare i stället för att använda ordinarie personal lade anställda medlemmar av Svenska Hamnarbetarförbundet ned arbetet och blockerade också en hamnkran under två dagar. När fallet senare kom upp i arbetsdomstolen konstaterade rätten (AD1982:157) att blockeringen av kranen visserligen utgjorde en brottslig handling i form av egenmäktigt förfarande, men att det rent arbetsrättsligt saknades grund för att beskriva blockaden som en olovlig facklig stridsåtgärd.
