– Det handlar om jämställdhet. Jag blir dagligen kontaktad av minst fem, sex unga tjejer efter att ha besökt olika skolor för att prata om det här. Hedersproblematiken är mycket större än vad många tror.
Det säger Amineh Kakabaveh, vänsterpartistisk riksdagsledamot och grundare av organisationen Varken hora eller kuvad.
Själv är hon besviken på dem som kallar sig feminister och socialister men som hon upplever inte tar ställning för invandrarkvinnors rättigheter.
– Det är sekularism och universalism som ska gälla. Hur kan man kalla sig marxist och sedan inte protestera mot det här? Mot hela synen på att pojkar och flickor ska separeras, mot institutioner som äktenskap och mot det att små barn ska växa upp under olika villkor. Ju mer socialistiska och feministiska rörelser daltar i de här frågorna desto mer bereder de väg för religiösa fundamentalister och rasister.
Vänstern i hela Mellanöstern och Nordafrika står på barrikaderna och slåss mot religiösa fundamentalister, här blir de gullade med.
Amineh Kakabaveh, vänsterpartistisk riksdagsledamot och grundare av organisationen Varken hora eller kuvad
Amineh Kakabaveh menar att rädslan för att bli kallad rasist och islamofob är större än viljan att stå upp för kvinnor i en värld styrd av patriarkala normer byggda på religiös tro. För den ståndpunkten har hon ofta fått mothugg.
Både Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, de två partier inom svensk politik som kanske tydligast säger sig kämpa för kvinnors rättigheter, menar att de arbetar aktivt inom området. Amineh Kakabaveh håller inte med.
– Religion får aldrig bli en del av staten. Varför ska vi över huvud taget stödja religiösa rörelser med våra skattepengar? Så länge man kränker kvinnors och homosexuellas rättigheter så är det bullshit, inget annat. Vänstern i hela Mellanöstern och Nordafrika står på barrikaderna och slåss mot religiösa fundamentalister, här blir de gullade med.
Enligt Varken hora eller kuvads egen studie av situationen bland unga i delar av Stockholms förorter från tidigare i år upplevde 82 procent av de tillfrågade flickorna och 63 procent av pojkarna att de kontrollerades av familj, släkt och grannar. Studien, kallad ”Elvahundra”, bygger på intervjuer med 1100 ungdomar från både kristna och muslimska hem.
Bland annat framkom det att drygt 73 procent av de tillfrågade flickorna inte fick ha sex före äktenskapet och bland båda könen svarade närmare hälften att föräldrarna måste godkänna det framtida valet av livspartner. Många uppgav också att de kände sig begränsade i val av partner utanför den egna etniska eller religiösa gruppen.
56 procent av flickorna svarade att de inte fick delta i sportaktiviteter där även pojkar deltog och många uppgav också att de inte tilläts delta i simundervisning. Även en liknande studie genomförd i Göteborg visar att flickor i betydligt högre grad än pojkar begränsas i sina sociala liv.
– Det handlar om könsapartheid och vår studie är bara en droppe i havet, vi besökte ju bara ett fåtal skolor. Problemet är stort och det går långt ned i åldrarna. Jag träffar sjundeklassare där tjejer inte får sitta bredvid killar, säger Amineh Kakabaveh.
En annan som menar att problemet är större än vad som ofta framkommer är advokaten Elisabeth Massi Fritz, som i många år företrätt unga tjejer som utsatts för hedersvåld- och förtryck. Hon är specialiserad på området och har anlitats av bland annat Barnombudsmannen.
Elisabeth Massi Fritz var själv målsägandebiträde åt den mördade Pela Atroshis syster som bevittnade mordet, vilket utfördes av systrarnas egen pappa sommaren 1999.
– 2014 skriver Carin Götblad i sin rapport att det är 100 000 tjejer och killar som lever med ett hedersförtryck i Sverige. Siffran är lågt räknad. Jag pratar själv med många som inte har polisanmält eller vågat kontakta myndigheter då de är rädda för stora konsekvenser, säger Elisabeth Massi Fritz till Arbetaren.
Hon vill bland annat se att hedersbrott införs i den svenska brottsbalken och menar att straffen för bland annat barnäktenskap är för låga.
Vi måste se över barn- och tvångsäktenskapslagen som trädde i kraft den 1 juli 2014. Lagen skyddar inte alla barn i Sverige i dag.
Elisabeth Massi Fritz, advokat
I dag finns minst 132 barnäktenskap registrerade i Sverige enligt Skatteverket, men mörkertalet tros även där vara betydligt högre. Något som fått bland andra Barnombudsmannen att rikta hård kritik mot Migrationsverket, som i flera av fallen placerat minderåriga gifta flickor tillsammans med sina betydligt äldre män på boenden runt om i landet.
– Vi måste se över barn- och tvångsäktenskapslagen som trädde i kraft den 1 juli 2014. Lagen skyddar inte alla barn i Sverige i dag, säger Elisabeth Massi Fritz. Hon anser också att kunskapen om problemen måste bli större.
– Myndigheter, skola, sjukvård och så vidare måste agera när de får information om att barn far illa. Polis och åklagare måste ha specialistkompetens inom hedersbrott och -förtryck. Vi måste också se till att alla utsatta brottsoffer får ett målsägandebiträde direkt.
