Turkiet attackerade under natten till torsdag ett trettiotal kurdiska mål i Syrien och norra Irak. Det här, enligt regimen, som ett svar på onsdagens attack mot en vapenfabrik i Ankara där minst fem personer dödades. Men fortfarande råder stor osäkerhet kring vilka det var som låg bakom attentatet.
Terrorattacken mot vapen- och flygföretaget Turkish Aerospace Industries anläggning strax utanför Ankara på onsdagen kom bara dagar efter att uppgifterna om att den turkiska regimen sade sig vilja fredsförhandla med kurdiska PKK läckt ut i media.
Regimen pekade snabbt ut PKK som ansvariga för dådet, men gerillan har fortfarande inte tagit på sig attentatet. Turkietexperten Paul Levin på Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutet menar dock att man ska vara försiktig med att peka ut någon enskild grupp och ta regimens uppgifter med en stor nypa salt.
– Det är alldeles för tidigt att säga vilka som ligger bakom. Det skulle kunna vara PKK, men det kan också vara inhemska högerextrema eller islamistiska krafter som inte vill se fredssamtal. Eller externa grupper utifrån som vill destabilisera läget, säger Paul Levin till Arbetaren.
Han drar paralleller till det dådet som inträffade i Istanbul hösten 2022 där sex personer dödades och över 80 skadades. Även då anklagades PKK och deras systerorganisation YPG trots att mycket pekade på att det högernationalistiska MHP, med nära band till president Erdoğan, i själva verket hade ett finger med i spelet.
Strax efter attentatet förbjöd de turkiska myndigheterna medier i landet att publicera bilder och ljudupptagningar från platsen. All information skulle i stället gå ut genom regimens talespersoner.
Vill förhindra fredssamtal
Turkish Aerospace Industries är ett av de ledande försvarsföretagen i landet och tillverkar bland annat attackhelikoptrar, drönare och militärflygplan.
Trots osäkerheten om vilken grupp som ligger bakom attacken så menar Paul Levin att det verkar osannolikt att dådet inte kan kopplas till de senaste dagarnas nyheter om eventuella fredssamtal med PKK.
Han förklarar att det både kan finnas grupper inom gerillarörelsen som motsäger sig samtal med den turkiska regimen samt högernationalistiska eller reaktionära islamistiska krafter som vill förhindra eventuella förhandlingar med PKK.
Att den turkiska regimen med president Recep Tayyip Erdoğan i spetsen tvärvänt och plötsligt sagt sig vilja förhandla med ärkefienden PKK har fått stor uppmärksamhet de senaste dagarna och chockat många.
En av anledningarna sägs vara att Erdoğan och hans AKP-parti vill få till en grundlagsändring i landet. Ska en sådan gå igenom krävs stöd från det prokurdiska vänsterpartiet DEM, tidigare HDP.
Hur många som dödats eller skadats vid nattens attacker mot kurdiska mål i Syrien och Irak är fortfarande oklart men Turkiets försvarsminister Yaşar Güler säger i ett uttalande på torsdagsmorgonen att ”32 tillhörande terrorister framgångsrikt har förstörts”.
– Oavsett vilka som är inblandade så är det stora skeenden som händer just nu, men det är som sagt för tidigt att uttala sig om vilka som ligger bakom, säger Paul Levin.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.