Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda ungdomsfängelser. Arbetaren har frågat experter, människorättsaktivister och en som suttit i ungdomsfängelse utomlands: Ska barn sitta i fängelse?
Mariano Zea har erfarenhet av att som sjuttonåring sitta fängslad i Colombia, där frihetsberövandet av ungdomar är draget till sin spets. I fängelset delade Mariano Zea cell med vuxna och de kunde vara upp till femtio personer i samma cell.

– Det var fruktansvärt. Det var en mardröm som jag inte önskar någon, säger Mariano Zea.
Efter att de vuxna allvarligt skadat en av de unga i slagsmål fick de unga sitta i egen cell. När Mariano Zea blivit frisläppt anslöt han sig till ELN-gerillan och kom som vuxen att sitta nästan ytterligare tio år i fängelse. I dag arbetar han brottsförebyggande via kristna Ankarstiftelsen.
Tidöavtalets ungdomsfängelser
Införandet av så kallade ungdomsfängelser var ett av förslagen i Tidöavtalet som togs fram mellan regeringen och Sverigedemokraterna. I förslaget står bland annat att “ungdomsfängelser ska ersätta de särskilda ungdomshem som SiS ansvarar för i dag och där domar på sluten ungdomsvård normalt verkställs”.

I höstas fick Kriminalvården i uppdrag av Tidöregeringen att förbereda inrättandet av särskilda ungdomsfängelser i Sverige, baserat på en utredning som presenterades i augusti 2023.
Utredningens förslag var, i enlighet med Tidöavtalet, att barn och unga ska kunna dömas till fängelse i stället för till sluten ungdomsvård. Detta ska vara en påföljd för barn mellan 15 och 17 år som begått grova brott, som mord, våldtäkt och grova rån.
Utredningen förordar vissa anpassningar för denna verksamhet, såsom att särskilda ungdomsavdelningar bör inrättas där de avtjänar sitt straff avskilda från vuxna. Kriminalvårdens personal måste ha särskild kompetens och erfarenhet och myndighetens skolverksamhet måste anpassas till barn som går i skola.
Kritik mot fängelsestraff för unga

I december lämnade flera aktörer remissvar till utredningen. Många är kritiska till regeringens repressiva politik. Röda Korsets ungdomsförbund är en av dem. Li Nester, förbundsordförande för ungdomsförbundet, skriver i ett mejl att barnkonventionen är tydlig: Alla barn och unga har rätt till bra skola och vård i en trygg miljö.
– Det kommer att bli en stor utmaning för Kriminalvården att anpassa sin verksamhet till ungas behov och rättigheter. Det är viktigt att regeringen tar den utmaningen på allvar och ser till att alla unga i verksamheten får bästa möjliga förutsättningar att bygga ett nytt liv, säger Li Nester.
Tove Björnheden, chefsjurist och biträdande avdelningschef vid Barnombudsmannen, lägger fram ett särskilt yttrande i utredningen. Hon menar att förslagen varken är nödvändiga eller motiverade ur ett barnrättsligt perspektiv. Bland annat hänvisar hon till barns och ungdomars utvecklingsfas, som innebär bristande impulskontroll och konsekvenstänkande, samt att de tar mer skada av frihetsberövande.
Tove Björnheden har forskning att luta sig mot. Studier visar att fängelsestraff för unga ökar risken för att återfalla i brott, i jämförelse med påföljder som elektronisk fotboja.
SiS eller fängelse?
Susanne Alm är docent i sociologi och verksam som lektor vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet. Hon är för tillfället delaktig i ett forskningsprojekt om straffets konsekvenser inom Sverige. Här bidrar hon med en kunskapsöversikt om resultaten av nordisk forskning. Hon säger att faktorer som spelar in är att ungdomar är mycket formbara och har lättare att falla för grupptryck.
– Naturligtvis finns det en risk att man förstärker varandras kriminella kapital på det sättet. Där är ju unga mer sårbara för sådana påtryckningar, säger hon.
Allt beror på vilka grupper man talar om, och förutsättningarna. I dag ansvarar Statens Institutionsstyrelse (SiS) för sluten ungdomsvård för personer mellan 15 och 17 år som dömts för grova brott.
Myndigheten har fått kritik för hur den bedriver verksamheten. Det handlar om övergrepp och en stor mängd återfall. Betyder det i så fall att ungdomsfängelse för grova brott är en relevant påföljd?
– Om alternativet är att välja mellan SiS och fängelse så beror det ju också naturligtvis helt på hur man utformar de här särskilda ungdomsfängelserna, säger Susanne Alm, som vill understryka att hon personligen inte uttryckt kritik mot SiS.
Hur ser möjligheten ut för Kriminalvården att anpassa verksamheten efter ungdomar?
– Jag kan tänka mig att man kanske har kompetens eller kan tillägna sig kompetens, men däremot har man definitivt inte resurserna som det ser ut nu. Man går på knäna, säger Susanne Alm, och syftar på brist på platser för intagna, samtidigt som kriminalvården expanderar och har en press att fortsätta expandera med anledning av straffskärpningar.
Susanne Alm beskriver en situation där Kriminalvården måste dra ner på rehabiliterande insatser som behandling, sjukvård, arbetsträning och utbildning, med mera. Vilka konsekvenserna blir av införandet av ungdomsfängelse beror på upprätthållandet av dessa insatser.
– Och i vilken mån det inte bara blir frågan om att straffa och förvara ungdomarna, för då skjuter man sig själv i foten. Då skickar man ut människor i livet med väldigt dåliga förutsättningar.
Förväntningar och farhågor

Malin Isaksson har nationellt ansvar för barnrättsfrågor inom Kriminalvården. Hon säger att myndigheten redan nu har viss erfarenhet av att jobba med barn och unga, framför allt inom ramen för ungdomsövervakning och även i häkte. Det nya är straffpåföljden i anstaltsmiljö.
Malin Isaksson ser vissa farhågor då det är mycket som ska göras under kort tid, samtidigt som det finns höga förväntningar på en välfungerande verksamhet.
Vad har du för förväntningar om förslagen genomförs?
– Att de ska kunna bli en verksamhet som motsvarar de här förväntningarna. Att en eventuell fängelsepåföljd för ett barn ska bidra till minskad kriminalitet efter ett avtjänat straff. Att det barnet får förutsättningarna att leva ett gott liv, säger Malin Isaksson.
Erik Svensson är docent i straffrätt vid Stockholms universitet. Han deltog som juridisk expert i regeringens utredning och ställer sig bakom förslagen. Han säger att detta beror på “olika saker av juridiskt teknisk karaktär”, varav den han särskilt lyfter fram är att straffen generellt blir längre, samt att den främsta målgruppen för SiS-ungdomshem varit barn och unga med sociala problem.
– Jag tycker inte att det är rimligt att unga människor som har den typen av problem ska behöva sitta tillsammans med ganska mycket äldre personer som dessutom har begått väldigt allvarliga brott, säger Erik Svensson.
Men bortom frågorna av juridisk teknisk karaktär, vad tror han att det här kommer få för konsekvenser för individen och brottsligheten? Erik Svensson har generellt svårt att se att förslagen skulle hjälpa mot ungdomsbrottsligheten. Möjligtvis skulle det bli svårare att rymma, spekulerar han.
– Men jag kanske är desillusionerad när det kommer till straffens möjligheter att förbättra samhället rent allmänt, säger Erik Svensson, som tror att en åtgärd som faktiskt skulle hjälpa på riktigt är villkorlig frigivning även för målgruppen i fråga.
”En skola i kriminalitet”
Att sitta i fängelse som ung har påverkat Mariano Zea på flera sätt. Både negativt och, numera, positivt.
– Det fick mig att sluta tro på mänsklig rättvisa, men det har också haft en god effekt. Det är en tillgång att ha den här erfarenheten när man pratar med ungdomar i samma situation, säger Mariano Zea.
Han blir under intervjun insatt i hur svenska fängelser snart kan komma att inhysa tonåringar som han själv en gång i tiden. Han tror inte det hjälper med fängelsestraff för ungdomar.
– Det är som en skola i kriminalitet och de flesta ungdomar begår brott utan att förstå att det är brott de begår, säger Mariano Zea.
Arbetaren har sökt företrädare från regeringen utan resultat.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.