En granskning som Arbetaren gjort visar att flera universitet i år har stått inför så pass kraftiga hyreshöjningar att de påverkat universitetens kärnverksamhet: utbildning och forskning. Flera universitet uppger även att de tvingats till digitala föreläsningar då de inte har råd med kostnaden för föreläsningssalar.
Arbetaren har skickat ut enkätfrågor om det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus till tio av landets största universitet. Nio av dessa har kommit med svar och gemensamt är att universiteten tampas med höga hyreskostnader, i genomsnitt har hyrorna i år ökat med ungefär 10 procent.
Umeå universitet, där Akademiska hus äger 80 procent av fastighetsbeståndet, uppger i enkätsvaret att Akademiska hus höjt hyrorna med 13,6 procent i år jämfört med motsvarande period i fjol.
Enligt universitetet går den kraftiga kostnadsökningen ut över universitets kärnuppdrag och ”det blir ett mindre ekonomiskt utrymme för att bedriva forskning respektive utbildning”.
Hyresökningen urholkar det statliga anslaget
Åtta av nio universitet svarar att hyreskostnaderna påverkar verksamheten negativt.
Luleå universitet svarar exempelvis att hyresavtalet mellan Akademiska hus och lärosätena i praktiken innebär att en ökad andel av det statliga anslaget går till hyra för var år som går och att det därmed blir mindre resurser över till verksamheten.
Stockholms universitet svarar att höga hyreskostnader innebär att ”det blir mindre resurser för verksamheten, det vill säga utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. Det får alltså en direkt påverkan på verksamheten.”
För Örebro universitet hamnar den ekonomiska effekten på personalen i stället, då hyran är ”en relativt stor budgetpost som tar utrymme från annat, främst personalkostnader”.
En effekt av allt detta är att bland andra Stockholms universitet uppger att de börjat se över sina lokalbestånd.
Linköpings universitet svarar att de tvingats höja de interna debiteringarna för lokaler och att ”kostnadsökningen har fått institutionerna att ytterligare fundera kring behovet av lokaler kontra digitala inslag i framförallt utbildningen, men även forskningen. Vår bild just nu är dock att efterfrågan på lokaler för utbildning fortsatt är hög från våra institutioner, men risken är ju stor att de ökade lokalkostnaderna går ut över andra behov (personal, utrustning mm).”
Har inte råd att hyra lektionssalar
Även universiteten i Malmö, Umeå, Stockholm och Uppsala svarar att hyresökningarna lett till att flera institutioner har fått det svårare att ha råd med hyran för lektionssalar.
Det har i sin tur lett till att allt fler universitet tvingats ha lektioner digitalt i stället för campusbaserat, för att spara in på lokalkostnaderna. Trots att kursen studenterna sökte egentligen skulle vara på plats.
Enligt Centrum för universitetslärarutbildning på Stockholms universitet innebär digital undervisning en ökad risk för att studenter hoppar av studierna till följd av en känsla av isolering och att det är svårare för studenter att ställa frågor och få kontakt med lärarna. De pekar även på att digital undervisning kan leda till ökad mängd envägskommunikation, vilket forskning visat minskar möjligheterna för ett bra lärande.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer på Stockholms universitet är en av de institutioner som drabbats. Till följd av den svåra ekonomiska situationen institutionen befinner sig i beslöt institutionsstyrelsen i mars i år att temporärt flytta delar av undervisningen till Zoom för att minska på lokalkostnaderna.
– Det här är ett problem som flera studenter tagit upp. Att de sökt och utlovats en campusbaserad utbildning, som sedan visar sig vara helt digital. Det påverkar så klart den sociala interaktionen mellan lärare och studenter, säger Jacob Färnert, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, och tillägger:
– Det blir mindre och färre ytor för studenterna att vara på, något som får stora konsekvenser för deras studiemiljö.
Universitetens syn på avkastningskravet
En majoritet av universiteten härleder problemet med de höga hyreskostnaderna till avkastningskravet på Akademiska hus. I fjol gjorde det statliga bolaget en vinst på ungefär 5 miljarder kronor, en vinst som alltså består av hyresintäkter från universiteten, och fem av nio av universiteten svarar att de vill att avkastningskravet sänks.
Stockholms universitet är ett av universiteten som anser att avkastningskravet är för högt: ”Regeringen bör överväga att under de kommande åren acceptera en lägre utdelning från Akademiska hus för att möjliggöra en lägre nivå på kommande hyreshöjningar. Detta är extra viktigt i ett läge när inflationen är hög och bidrar till en ytterligare urholkning av anslagen, vilket i praktiken innebär en nedskärning av resurserna till högre utbildning och forskning.”
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.