Ledare #3/2023

Det ”livslånga lärandet” gynnar inte oss

Foto: Axel Green, Duygu Getiren/TT

Det som arbetarna skulle få i utbyte mot den slaktade arbetsrätten blev en tummetott. När vårterminens studier drog igång hade bara en bråkdel av de sökande beviljats omställningststudiestöd. Det skriver Arbetarens tf. chefredaktör Annie Hellquist.

Det var aldrig fråga om en win-win-situation när las försämrades. Men många, däribland LO ville ändå framhålla att det fanns en balans i överenskommelsen som låg till grund för lagändringen som kraftigt ökade arbetsköparnas frihet att sparka människor efter eget behag. Det arbetarkollektivet fick i utbyte mot att lättare kunna sparkas var att kunna studera med 80 procent av lönen.

Nu har endast 350 personer av 23 000 sökande fått ja på sin ansökan och kan börja studera. CSN uppmanar folk att söka vanligt studiestöd i stället. Pengarna avsatta till omställningsstudiestödet kommer inte räcka och handläggningstiderna är för långa. Nu ifrågasätts det dessutom om man verkligen ska få plugga vad man vill under sin omställning. Redan i Tidöavtalet började den blåbruna regeringen att nagga stödet i kanten. De ville att det skulle gå till människor som ville omskola sig till bristyrken.

Lasöverenskommelsen, där de stora facken gick med på försämrad arbetsrätt, innebar bara eftergifter från de som arbetar.

För det första var det inte arbetsköparna som skulle betala för det vi fick i utbyte. Omställningsstudiestödet bekostas av oss alla via skatten, samt av höjda räntor på CSN-lånen.

Givandet och tagandet i las-förhandlingarna var med andra ord en chimär. Arbetarkollektivet gav först via försämrad arbetsrätt och sen via skattsedeln. Arbetsköparsidan gav ingenting och får i stället arbetstagare som är både lättare att anställa (utbildade) och lättare att avskeda.

LO skrev i sitt remissvar att omställningsstudiestödet skulle stärka arbetarnas ställning på arbetsmarknaden. Men anställningsbarhet är inte lika med makt.

Att vara anpassningsbar och flexibel är inte lika med makt.

Det livslånga lärandet, som det kallas, var aldrig för vår skull. I boken Kapitalets automatik lyfter journalisten Mikael Nyberg bakgrunden till begreppets lansering. Han tar oss tillbaka till det tidiga 90-talets diskussioner inom European Round Table of Industrialists, en lobbygrupp för storindustrin, grundad av Pehr G Gyllenhammar, som lämnat stora avtryck på EU:s politik.

European round table ville ställa om produktionen, göra den flexiblare och mer anpassad till konjunktursvängningar, genom planerad underbemanning, där bemanningsanställda och timmisar i stället agerar reservarbetskraft. Detta för ett maximalt utnyttjande av arbetskraften. Nyberg skriver:

”En nackdel med den planerade underbemanningen är att utrymmet för vidareutbildning av personalen minskar. De fasta anställningarna måste därför, förklarade European Round Table, ersättas av ett system för ”livslångt lärande”, det vill säga återkommande arbetslöshet med individuellt ansvar för uppdatering av kompetensen. Företagen skulle få möjlighet att smidigt ersätta anställda som fysiskt eller intellektuellt förbrukats med nya, friska krafter.”

I själva verket är en stark arbetsrätt en bättre förutsättning för utbildning av arbetskraften. Om företagen inte så lätt kan säga upp äldre arbetare när tekniken springer ifrån dem, har de större incitament att själva vidareutbilda folk.

En befriande tweet, som jag genast tappade bort, passerade nyligen i flödet. Någon skrev om ett utvecklingssamtal på jobbet, där denne sagt ungefär: Jag vill inte utvecklas. Det är bra som det är.

Också det borde vara en rättighet.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens rojavasamling

PKK – Hjältar, terrorister eller frihetliga utopister?

Prenumerera på nyhetsbrevet och få vår samlade rapportering om kurdisk frihetskamp i inkorgen.

Klicka här för att stänga