– I hälso- och sjukvårdslagens första paragraf står att målet med lagen är en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det är inget som uppfylls i nuläget, säger BB-ockupanten Barbro Mikaelsson. Foto: Izabelle Nordfjell / TT

Stigande kostnader sedan Sollefteå BB stängde

Det har snart gått sex år sedan BB i Sollefteå lades ned. Regionpolitikerna ville spara pengar, men Arbetarens granskning visar på att kostnaderna snarare stigit. Hur ser förlossningsvården ut i regionen nu?

Maj 2022. Längst ena kortsidan av Kungsbron, precis nedanför Riksdagshuset i Stockholm, står aktivister i gula västar. På ryggen står ordet ”BB-ockupant” tryckt i svart. Det är representanter från BB-ockupanterna i Sollefteå som befinner sig i Stockholm för att prata med riksdagens partier om hur vården ska bli mer jämlik och rättvis för alla invånare i Sverige. De har ockuperat Sollefteå BB sedan den stängdes ned för snart sex år sedan.

– I hälso- och sjukvårdslagens första paragraf står att målet med lagen är en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det är inget som uppfylls i nuläget, säger Barbro Mikaelsson, en av de ockupanter som åkt ned från Sollefteå.

BB-ockupanterna Carina Hellström, Barbro Mikaelsson, Lennart Häggqvist och Helena Gladsaxe i Stockholm för att prata om förlossningsvården med riksdagspolitiker, maj 2022. Foto: Vendela Engström
BB-ockupanterna Carina Hellström, Barbro Mikaelsson, Lennart Häggqvist och Helena Gladsaxe i Stockholm för att prata om förlossningsvården med riksdagspolitiker, maj 2022. Foto: Vendela Engström

Oktober 2016. För att råda bot på ett växande ekonomiskt underskott i region Västernorrland röstar den socialdemokratiskt ledda regionen igenom en insatsplan. Som en del av planen beslutas att förlossningskliniken i Sollefteå, tillsammans med akutortopedin och akutkirurgin, ska stängas. En nedläggning som politikerna förväntar sig ska leda till en besparing på 15,4 till 15,8 miljoner kronor per år.

– Det känns bra att ta ett beslut för att få en ekonomi i balans med bibehållen patientsäkerhet, sade Jan-Olov Häggström (S), vice ordförande i landstingsstyrelsen till P4 Västernorrland i samband med beslutet.

Enligt beslutsunderlaget beräknades att cirka 350 patienter skulle behöva åka från Sollefteå till Sundsvall eller Örnsköldsvik för att föda efter nedstängningen. Något som för vissa kvinnor innebär en resa på upp till 20 mil. Denna förändring antogs förlossningsavdelningen i Sundsvall klara av utan ytterligare åtgärder från regionen. Däremot räknade regionen med att Örnsköldsvik skulle behöva extra läkar- och barnmorskebemanning för att klara av uttag av semester under sommarmånaderna.

Den 1 februari 2017 läggs Sollefteå BB ned. Blivande mödrar i Västernorrlands inland blir från och med nu hänvisade till Sundsvall eller Örnsköldsvik, något som får ABF i Sollefteå att arrangera kurser i bilförlossningar. Bara två veckor innan nedläggningen rankade tidningen Dagens medicin förlossningsvården i Sollefteå som en av de bästa i landet.

Annika Safrani, tidigare förlossningsbarnmorska på Sollefteå BB. Foto: Privat
Annika Safrani, tidigare förlossningsbarnmorska på Sollefteå BB.
Foto: Privat

Annika Safrani arbetade som förlossningsbarnmorska på Sollefteå BB i 30 år, fram tills kliniken stängde. Hon har sett konsekvenserna av nedläggningen på nära håll.

– Det har inte blivit bättre på något sätt. Det finns en stor oro bland föräldrar här i Sollefteå, just graviditet och förlossning är en väldigt känslig del av livet, säger hon.

Hon menar att nedläggningen lett till försämrad patientsäkerhet och till ökad belastning på de andra två förlossningsklinikerna i regionen, vilket i sin tur lett till att barnmorskor har lämnat yrket till följd av en försämrad arbetsmiljö.

– Dessutom går det inte att tala om nära och jämlik vård när kvinnor kan behöva färdas 10 till 20 mil på oplogade vägar för att föda, säger Annika Safrani.

Frågan är om nedstängningen av BB i Sollefteå har lett till de besparingar som regionstyret menade att den skulle leda till. Arbetaren har tagit del av regionens resultaträkning på kontonivå, där alla intäkter och utgifter finns beskrivna på detaljnivå, för förlossningsvården i regionen mellan år 2016 och 2021.

2016 var nettokostnaden för förlossningsvården i regionen 70 miljoner kronor. Räknar man med inflationstakten fram till 2021 så motsvarar siffran cirka 76 miljoner kronor. 2017 minskade kostnaderna något, i samband med nedläggningen, men därefter har kostnaderna återigen stigit. 2021 låg regionens nettokostnader för förlossningsvården på ungefär 74 miljoner kronor.

Det innebär att förlossningsvården i regionen sparat in totalt 2 miljoner kronor i regionen, alltså långt ifrån de 15 till 16 miljoner som regionens dåvarande styre hade hoppats på. I den här beräkningen har inte andra omkostnader, som exempelvis ökad transport till regionens andra sjukhus, räknats med och det finns givetvis andra faktorer som kan påverka det här resultatet.  

Sollefteå sjukhus. Foto: Izabelle Nordfjell
Sollefteå sjukhus. Foto: Izabelle Nordfjell

Under den här perioden har omkostnaderna för både anställd personal och inhyrd personal stigit. Enligt regionens resultaträkning har kostnaderna för inhyrd personal dubblerats mellan 2016 och 2021. 

Pia Lundin, Sjukvårdspartiet. Foto: Jessica Karlsson
Pia Lundin, Sjukvårdspartiet. Foto: Jessica Karlsson

Arbetaren har försökt nå Socialdemokraterna i regionen, som inte vill svara på frågor i nuläget.

Pia Lundin är aktiv i Sjukvårdspartiet, som vill öppna BB och akutkirurgin i Sollefteå igen. 

– Nedläggningen var helt vansinnig. De trodde att man skulle spara pengar med centralisering. I stället har det medfört en stor personalflykt som nästan uteslutet innebar en utflyttning ur länet, det största hyrbehovet i landet i förhållande till personalkostnader, de längsta vårdköerna och det största antalet överbeläggningar, säger Pia Lundin.

Amanda Nyberg, Barnmorskeförbundet. Foto: Privat
Amanda Nyberg, Barnmorskeförbundet. Foto: Privat

I Sundsvall har kostnaderna för hyrbarnmorskor ökat från cirka en miljon till 3,39 miljoner kronor mellan 2016 och 2021. En kostnadsökning på över 300 procent.

Under 2021 sade 22 barnmorskor upp sig från förlossningskliniken i Sundsvall. Amanda Nyberg, ordförande för Barnmorskeförbundets lokalavdelning i Västernorrland, berättar att uppsägningarna framför allt handlade om lönefrågan, men även om arbetsmiljö och schemaläggning.

– Det har varit svårt för många att kombinera jobb med familjeliv då bemanningssituationen länge varit ansträngd, säger Amanda Nyberg.

Helena Dalin, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Sundsvalls sjukhus. Foto: Privat
Helena Dalin, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Sundsvalls sjukhus. Foto: Privat

Hon berättar att som en följd på uppsägningarna har antalet hyrbarnmorskor ökat på sjukhuset i Sundsvall. Och att hyrbarnmorskorna tjänar mer än de regionanställda barnmorskorna.

– Däremot har regionens löner blivit bättre i år. Sjukvård måste få kosta, vi kan inte ha fabrikstänket längre. Jag hoppas att det här yrket kommer få högre status framöver, säger hon.

Helena Dalin är verksamhetschef för kvinnosjukvården på Sundsvalls sjukhus. Hon betonar att alla barnmorskor inte slutade på en och samma gång, och att det var olika skäl bakom uppsägningarna.

– Men det har varit en svår tid då kompetens har försvunnit som vi fått ersätta med stafetter. När det var som värst saknade vi 25 procent av våra barnmorskor. Det har givetvis påverkat arbetsmiljön negativt för de som jobbat kvar då många ställt upp och arbetat mer, säger Helena Dalin.

2017 samlades hundratals utanför Sollefteå sjukhus i protest mot nedläggningen. Foto: Izabelle Nordfjell/TT
2017 samlades hundratals utanför Sollefteå sjukhus i protest mot nedläggningen. Foto: Izabelle Nordfjell/TT
Carina Hellström, BB-ockupant. Foto: Privat
Carina Hellström, BB-ockupant. Foto: Privat

Kritiken mot nedstängningen har varit högljudd. Inte minst från de som ockuperat Sollefteå BB sedan den 30 januari 2017. Under de första ockupationsdagarna samlades hundratals människor utanför sjukhuset. Carina Hellström har varit med från början och hon är en av flera som vittnar om en minskad tilltro till politikerna efter nedläggningen. 

– Nedläggningen är ett resultat av att regionpolitiker röstar utifrån där de bor, och inte efter att de ser till befolkningens, personalens och patienternas bästa. Sollefteå BB var minst så därför var det den som rök, säger Carina Hellström.

När det kommer till Sundsvalls sjukhus så har sjukhuset haft problem med överbeläggningar under 2022. Det är något som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, menar lett till att patienter drabbats av allvarliga vårdskador – och därför hotat patientsäkerheten.

I april gick IVO ut med att om sjukhuset inte ökar antalet disponibla vårdplatser fram till den 30 september riskerar regionen ett vite på 15 miljoner kronor. När dagen väl var kommen hade sjukhuset inte lyckats nå kraven, men ett vite har ännu inte krävts ut av myndigheten. Till Läkartidningen säger IVO att ärendet fortfarande är ”pågående”.

– Det handlar alltså om samma summa som skulle sparas in i och med nedläggningen av Sollefteå BB, det hela har varit en ekonomisk förlust, säger Carina Hellström.

2022 har varit omvälvande för regionpolitiken i Västernorrland. Det tog hela 72 dagar efter årets val innan ett nytt regionstyre fanns på plats. Det nuvarande styret består av Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet.

I slutet på november presenterade partierna att de ska utreda framtiden för Sollefteå sjukhus. En utredning som ska vara klar i juni 2024. Enligt SVT Västernorrland finns det tre vägar som kommer att utredas: Utveckla dagens verksamhet, öppna de avdelningar som lagts ned eller lägga ned allt.

Några dagar efter att det nya regionstyret presenterats kallade BB-ockupanterna in till stormöte för att diskutera ockupationens framtid.

– Det här styret innebär en katastrof för Sollefteå. Men vi har bestämt att vi ska fortsätta ockupera och kämpa, även i motvind, säger Barbro Mikaelsson.

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Två män döda efter arbetsplatsolycka i Bergvik utanför Söderhamn
Polisen utreder händelsen som misstänkt grovt vållande till annans död i samband med arbetsplatsolycka. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Två döda efter allvarlig arbetsplatsolycka utanför Söderhamn


Två medelålders män omkom under tisdagen efter en allvarlig arbetsplatsolycka i Bergvik strax utanför Söderhamn. Polisen är fortfarande förtegen om vad som hänt med meddelar att en utredning om misstänkt grovt vållande till annans död i samband med arbetsplatsolycka inletts.

Det var vid 13-tiden som larmet kom från en arbetsplats i Bergvik bara någon mil väster om Söderhamn. Två män hade då skadats i samband med en olycka och både ambulans, polis och räddningstjänst kallades till platsen. De båda männen, som enligt Svt Gävleborg var i medelåldern, fördes akut till sjukhus.

Senare under eftermiddagen meddelades det dock att de bägge dött till följd av sina svåra skador.

”Med hänvisning till förundersökningssekretess kommer polisen inte ge några ytterligare kommentarer om omständigheterna för olyckan”, skriver polisen på sin hemsida.

Dödsolyckan var den fjärde hittills i år. Förra året omkom minst 52 personer på sina arbetsplatser runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad Uppdaterad
1 vecka sedan
Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill att du ska skaffa fler barn trots att hans regering inte gör något vettigt åt vare sig arbetslösheten, boendekostnaderna eller jämställdheten. Foto: Johan Apel Röstlund, Claudio Bresciani / TT, Håkan Gustafsson

Amalthea Frantz:
Använd kondom tills vi vet om regeringen blir kvar

Kristdemokraten Jakob Forssmed är orolig över att det föds för få barn i Sverige. Men vem vill skaffa en större familj när arbetslösheten är rekordhög och regeringen skiter i klimatkrisen? Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull, skriver Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz.

”Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans”, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens i somras.

Att förbättra just dessa områden är ju dock inte vad regeringen är bäst på. Tvärtom. Är det någon som förknippar nuvarande regering med till exempel rimliga boendekostnader, billiga hyresrätter, höjda löner, fungerande socialförsäkringar eller jämställdhet i hemmet? 

Att regeringen ändå bryr sig beror på att det rekordlåga barnafödandet kommer få allvarliga konsekvenser när arbetskraften och skatteintäkterna minskar. 

En utredning är tillsatt, i vanlig ordning. Ett delresultat ska presenteras nu i januari. 

Samtidigt är skolans sexualundervisning under attack, efter en annan sådan statlig utredning. I värsta fall ser vi snart ännu en nedmontering av ett område som Sverige länge var ett föregångsland inom. 

Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull

Tidningen Arbetaren ser sig tvungen att härmed skicka ut en allvarlig uppmaning: ha kul och ha sex – men inte för att skapa fler arbetare och skattebetalare åt staten. Tvärtom, använd preventivmedel om du är det minsta osäker. Till exempel tills vi vet om vi blir av med nuvarande regering. 

Den regering som skiter i klimatkrisen, vill ge både arbetare och arbetslösa sämre villkor, utvisar arbetare med utomeuropeiskt ursprung och planerar att sätta barn i fängelse.

Och passa samtidigt på att nominera någon kämpe till vårt Ottarpris till minne av Arbetarens medarbetare Elise Ottesen-Jensen som 1933 grundade RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. För att nominera, mejla [email protected]. Skicka med din adress så får du hem ett exemplar av tidernas coolaste kondom.

Nominera någon till Ottarpriset och få Arbetarens kondom! Läs mer

Publicerad
1 vecka sedan
Israelisk militär i Hebron, Västbanken
Trots den så kallade vapenvilan har de israeliska attackerna mot palestinier inte upphört. Israeliska soldater under en räd i den palestinska staden Hebron på det ockuperade Västbanken tidigare i veckan. Foto: Mahmoud Illean)/TT

Israelisk attack mot FN-lokaler


Israel har attackerat och förstört delar av FN:s Unrwa-lokaler i det ockuperade östra Jerusalem på tisdagsförmiddagen. Det rapporterar nu flera internationella medier.

Enligt nyhetsbyrån AFP rullade bulldozrar in på området där Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar, har sina lokaler under tisdagsmorgonen. Inredning förstördes och Unrwa skriver i ett eget uttalande att det utsatts för en ”aldrig tidigare skådad attack”.

Det israeliska  utrikesdepartementet har försvarat attacken och säger att de anser sig ha rätt att ta över och förstöra lokalerna som ligger i det illegalt ockuperade östra Jerusalem.

Samtidigt fortsätter, trots den påstådda vapenvilan, det israeliska våldet i Gaza och på Västbanken. Som Arbetaren rapporterade förra veckan har i snitt i ett barn om dagen dödats av israelisk militär i det sönderbombade Gaza sedan vapenvilan skrevs under i oktober förra året.

Sammanlagt har över 70 000 palestinier dödats i Gaza sedan Hamas attack på Israel den 7 oktober 2023. Många av dessa är barn.

Publicerad Uppdaterad
4 veckor sedan
Arbetarens redaktion (utan inbördes ordning) siar om framtiden och försöker hoppas på något bättre än samtiden. Foto: Arbetaren / Alaa Abu Asad, Jan-Åke Eriksson, Mika Kastner Johnsson

Skitåret 2025 är äntligen slut. Nu blickar vi framåt – men mot vadå?

Elände
Elände
Elände

Länge lyste den svarta rubriken på Arbetarens gamla löpsedel från årskiftet 2010/2011 från ett hörn av redaktionen. Nu har vi städat bort den. Få kunde väl ana att det 15 år senare skulle se än jävligare ut runt om i världen. Krig, klimatkatastrofer och fortsatt ökade klassklyftor. 2025 är äntligen över och nu är det dags att blicka framåt. Så här tror vi på Arbetarens redaktion om året som kommer.

2025 var allt annat än muntert. Hur lång blir baksmällan?

Johan
– Den har väl egentligen fortfarande inte lagt sig sedan 2024 och knappt ens från året innan det. Så den blir nog dessvärre väldigt lång. Vi lever i mörka tider, ta en återställare!

Amalthea
– Det enda som faktiskt hjälper mot baksmälla är väl att fortsätta vara full, så vi får köra på det.

Josephine
– Enda hoppet är att det är de som festade hårdast får den svåraste huvudvärken.

Vendela
– Det finns inte tid för baksmällor. Organisera dig!

Titta i din inre spåkula. Vad ser du mest fram emot 2026?

Håkan
– Det ska bli oerhört spännande att följa SAC:s stora satsning på migrantorganiseringen på nationell nivå. Solidariska byggare och Solidariska städare har ju vunnit fantastiskt många viktiga strider under de senaste åren, i framförallt Stockholms-regionen. Och om praktiken, lärdomarna och organiseringen kan skalas upp på fler platser och i fler branscher – då kommer 2026 bli ett riktigt spännande år.

– Sedan ser jag också fram emot hockey-OS! I år med NHL-spelare för första gången på länge. Jag ser fram emot att se William Nylander spela i Tre Kronor.

Alva
– Jag såg fram emot att få ta det nya nattåget till Basel, men nu blir det ju inget med det. Och fast jag skäms lite för det så längtar jag efter den svenska översättningen av Knausgårds Jag var länge död. Men förhoppningsvis sker något mer exalterande än det under året. 

Johan
– Att året ska ta slut? Nej. Jag hoppas att Erik Helgeson får upprättelse i Arbetsdomstolen och kommer tillbaka till jobbet och att vi får se någon slags ljusning i helvetes Sudan, Gaza och på Västbanken. Samt att Brynäs rycker upp sig lagom till slutspelet i vår och infriar förväntningarna om SM-guld.

Förutom det kommande valet. Vilka blir de stora politiska och fackliga striderna under året som kommer?

Johan
– Fackligt tror jag just utgången av fallet med Erik Helgeson blir både viktigt och på många sätt avgörande. Politiskt ska det bli spännande att se hur lång tid det tar innan utbrytargrupperna ur Vänsterpartiet bryter sig ur varandra. Valrörelsen däremot, riskerat att bli en direktsänd tågkrasch i slowmotion.

Josephine
– Flykting- och migrantfrågorna. Att våga säga ifrån, studera och rensa ut den ofattbart ökande acceptansen för rasism.

Amalthea
– Inrikespolitiken kommer nog vara en tröstlös blandning av meningslöst käbbel, öppen rasism och hyllningar av auktoritära ledare. Fackligt, om jag ändå ska uttrycka en förhoppning, så tror jag att både syndikalistiska migrantarbetare och missnöjda LO-medlemmar blir fler och att det kommer ge avtryck. Och så klart kommer det bli underbart att se Hamn-arbetsköparna förlora i AD. Eller någon annanstans.

På tal om valet. Hur går det och spelar det egentligen någon roll vilka som bildar regering?

Josephine
– Helt dimmigt i min spåkula just nu, hoppas på att fackliga och andra organisationer vågar stå fria och tvinga politikerna att börja ta ansvar för sitt uppdrag. Att politikernas makt börjar utgå från folket som det är tänkt. Och ett tydligt avvisande av nationalism i valrörelsen – för att i stället presentera alternativen.

Håkan
– Det spelar ju så klart en stor roll. Mycket talar väl för att sossarna vinner enbart för att människor inte vill ha den brutalisering som Tidöregeringen inneburit. Men att döma av hur sossarna just nu bedriver sin opposition så är risken tyvärr stor att de förlorar. Hittills har man till exempel inte presenterat något trovärdigt alternativ för hur man ska lösa arbetslösheten. Och kriminalpolitiskt så har ju sossarna agerat som om de vore ett femte parti i Tidösamarbetet.

Vendela
– Vad jag kan se finns det två troliga utfall: att SD bildar regering med M och KD, eller att sossarna tar hem segern och går i allians med de partier de får med sig. Antingen kommer V böja sig ännu mer för S högervridning, eller så kommer de stå som opposition. De små, splittrade vänsterpartierna kommer inte komma över spärren. Det gör inte L heller. Alla alternativ är dåliga, men SD-varianten är farligast.

Amalthea
– I bästa fall kan en ny regering ge lite andrum, som ger sociala rörelser en chans att ta utrymme och initiativ. Men jag tror att det kommer bli jämnare mellan blocken än vad någon riktigt vill. Ser det inte som omöjligt att S och M båda försöker leka landsfäder och bilda en mittenregering. Än troligare är dock, tyvärr, att hela eller största delen av det borgerliga blocket bildar regering med SD. Båda fallen skulle säkerligen ge katastrofala följder för arbetares rättigheter, sjukskrivna och arbetslösa, mänskliga rättigheter, fria medier och yttrandefrihet, med mera. 

Fritt fram att önska. Hur vill du helst se löpsedeln som sammanfattar 2026?

Alva
– Jag kan inte tänka på löpsedlar utan att se Pontus Lundkvists “Nu kommer el-tortyr i pungen-kylan”.

Vendela
– ”Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär!”

Josephine
– Någonting i stil med: ”Du agerade – vi vände skutan tillsammans”

Johan
– ”Arbetaren avslöjar: 2026 var bara på skämt”

Amalthea
– ”Efter 99 dagars regeringsförhandlingar – folket tröttnade och tog över, vi har hela listan!”

Håkan
– ”Rättvis fred i Palestina” eller ”Ryssland backar ur Ukraina”.

Publicerad Uppdaterad
1 månad sedan

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Bokkafé Angbett är ett frihetligt socialistiskt bokkafé som har rötterna i Skellefteå, men som år 2018 flyttade lokalen och verksamheten till Umeå. I det andra avsnittet av podden Kulturplats möter lyssnarna Lars Axelsson, aktiv i bokkafét.

– Det intressanta är människornas fria skaparkraft, säger Lars Axelsson som är aktiv i Bokkafé Angbett och som länge varit engagerad för DIY-kultur.

I poddavsnittet berättar han om Bokkafe Angbett och om när ockupanter fick hyra lokstallar av kommunen – för en krona om året. Lars Axelsson lyfter även kritik mot hur stadsomvandlingen sett ut i Umeå de senaste åren. Den som vill läsa mer om detta kan bland annat kika på Allt åt allas rapport ”Detta hus ska inte bli någon jävla galleria”.

Här kan du höra första avsnittet av podden Kulturplats

Lars Axelsson utanför Bokkafé Angbett. Foto: Tuija Roberntz
Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett samtal med Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson på Socialistiskt forum i Stockholm 29 november, 2025.

Lyssna på avsnittet i ljudspelaren ovan! (Eller sök efter Arbetaren Radio i din vanliga poddspelare)

Här kan du höra del 1:

Läs gärna våra intervju med Erik Helgeson här:

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
”Om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller”, sade forskaren Christer Mattson i P1 Morgon. Illustration: Toivo Jokkala

”Det gynnar bara Hitler”

Satirtecknaren Toivo Jokkala kommenterar den aktuella frågan om gynnandet av nazister.

”Det gynnar bara Hitler.” Illustration: Toivo Jokkala

– Det är en väldigt olycklig spiral mellan de högerextrema manifestationerna och motdemonstranterna, sade forskaren Christer Mattson, chef för Segerstedtinstitutet, i  P1 Morgon den 2 december, apropå mobiliseringen mot de återupptagna nazistdemonstrationerna i Sverige.

– Så om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller, tillade Christer Mattsson.

Den här satirbilden av Toivo Jokkala publicerades första gången i tidskriften Brand nr 2/2021.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson

Podd: Fallet Erik Helgeson

Varför är fallet Erik Helgeson och hamnstriden avgörande för arbetarrörelsen? Juristen Frederick Batzler och Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett specialavsnitt av Arbetarens podd.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
Arbetsplatsolycka golfbanan Österåker
Polisen utreder nu händelsen som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Johan Nilsson/TT

Död efter arbetsplatsolycka på golfbanan i Österåker


En man har omkommit i en arbetsplatsolycka på en golfbana i Österåker strax norr om Stockholm. Det här sedan han klämts under ett arbetsfordon.

Olyckan inträffade strax efter klockan åtta på tisdagsförmiddagen. Det här i samband med ett anläggningsarbete på golfbanan där mannen av ännu oklar anledning hamnade under sitt fordon och klämdes svårt. Han fördes akut till sjukhus och på onsdagsförmiddagen meddelade polisen att han avlidit till följd av sina svåra skador.

Händelsen rubriceras nu som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Flera förhör ska redan ha hållits med den omkomna mannens kollegor.

Hittills i år har minst 45 personer omkommit i samband med misstänkta arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad
2 månader sedan
– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod, säger journalisten Alexandra Urisman Otto. Foto: Roger Turesson

Alexandra Urisman Otto ny skribent i Arbetaren

I somras sa den prisade klimatjournalisten Alexandra Urisman Otto upp sig från sitt jobb på Dagens Nyheter, i protest mot tidningens rapportering om både Palestina och klimatet. I dag publiceras hennes första text sedan dess – som frilans i Arbetaren. 

Hur kommer det sig att du börjar skriva för oss på Arbetaren? 

– Arbetaren är en väldigt fin tidning som jag både tror och hoppas kommer att nå allt fler läsare med tiden. Jag lämnade Dagens Nyheter efter nästan ett decennium på grund av den ängsliga publicistiska kulturen och att tidningen inte förmådde hålla linjen vare sig när det gällde klimatjournalistiken eller bevakningen av folkmordet i Gaza. 

– Arbetaren har en sund inställning till journalistik och jag märker redan att det är högt i tak på redaktionen. Det är som att tidningens stolta historia av att stå rakryggad i sitt motstånd mot nazismen under andra världskriget på något vis sitter i väggarna här. Jag är stolt över att få vara en liten del av den här tidningen.

Vilken typ av journalistik önskar du se mer av?

– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod. Att man står stadigt i sin syn på vetenskap, fakta och grundläggande, universella mänskliga rättigheter – och att man låter det vara utgångspunkten för journalistiken. Precis det här gör Arbetaren så bra och jag vill egentligen mest se mer av det – fler reportage, intervjuer med intressanta och relevanta personer och granskningar som ställer makten till svars.

– Helt enkelt mer klassisk, god journalistik som ger läsarna möjlighet att orientera sig i den här omvälvande tiden, med accelererande klimatkris och en destabiliserad omvärld med folkmord, krig, konflikter och stora hot mot demokratin.

Du har nyligen släppt en handbok i klimatjournalistik tillsammans med Lisa Röstlund. Hur ser dina planer ut framöver?  

– Jag har ett gäng artikelidéer som jag hoppas kunna få ur mig, och det kommer nya hela tiden. Parallellt skriver jag på en ny bok och tänker mycket på hur jag kan göra mest nytta under de här månaderna och åren när koldioxidbudgeten rinner bort framför våra ögon.

Här kan du läsa Alexandra Urisman Ottos första text i Arbetaren.

Publicerad Uppdaterad