“Genom att måla upp en bild av de som attackerar konstverken som omogna vandaler, avslöjar samtiden mer om sig själv än om aktivisterna.” Axel Andersson om klimataktivism och attackerna mot konsten.
Vad är värt mer, konsten eller livet? Frågan ställdes av tjugoettåriga Phoebe Plummer från gruppen ”Just Stop Oil” när hon 14 oktober hällde en burk tomatsoppa över Vincent van Goghs Solrosor (1888) på National Gallery i London.
Svaret på frågan kanske inte är lika klart som aktivisten ville göra gällande (livet!). Historien är full av exempel på de som offrat sig för konsten, inte minst konstnärer. Med ett konstnärsideal färgat av romantikens genikult firar vi inte sällan de konstnärer som la allt sitt krut på konsten, för att misslyckas kapitalt med att leva väl (eller ens överleva).
Aktivistattacker med (inte mot) konst med syfte att väcka opinion för kampen mot det suicidala fossilsamhället har under sommaren och hösten inträffat runt om i Europa. Företrädelsevis unga människor har klistrat fast sina händer på ramarna av konstverk eller kastat mat på de skyddande glas som konstinstitutioner sätter framför viktiga verk.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill
