I söndags höll Stockholm LS av SAC ett uppstartsmöte för organisering inom handel och service. Över 50 personer dök upp – majoriteten migranter som arbetar inom städ.   

För ett år sedan bildades ett byggsyndikat inom Stockholm LS av SAC. Genomslaget blev enormt. I SAC får man vara medlem oavsett migrationsstatus, även som papperslös, och medlemmarna kan få hjälp på flera språk. Bara efter en månad låg medlemsantalet inom syndikatet uppe på 200 personer.

– När vi har haft rysktalande och spansktalande möten för byggsyndikatet har det flera gånger kommit personer som arbetar inom städ. Det handlar om att de vill möta facket på sitt eget språk. Sedan dess har många medlemmar efterlyst en organisering för städare, säger Agnes Lansrot, förhandlingssekreterare på Stockholms LS.

Hur ser arbetsförhållandena ut inom städbranschen?

– För papperslösa migranter som inte talar svenska ser villkoren fruktansvärda ut. Det handlar om väldigt låga löner som inte går att leva på. Ibland betalas lönerna inte ut alls. Framförallt handlar det om migranter vars uppehållstillstånd i Sverige är knutna till arbetet, vilket gör att många står ut med dåliga arbetsvillkor för att inte riskera utvisning, säger hon.  

Byggbranschen är i jämförelse med städbranschen betydligt mer mansdominerad. Inom bygg arbetar man ofta i grupp, medan man inom städbranschen – som är kvinnodominerad – ofta arbetar ensam. När kvinnor arbetar isolerat på arbetsplatserna uppstår andra problem.

– Många har utsatts för sexism och sexuella trakasserier. De erfarenheterna är också viktiga att samlas kring. Det är ofta trauman som många varit väldigt isolerade i. Att då träffa andra som varit med om samma sak kan fylla en väldigt viktig funktion, säger Agnes Lansrot.

På mötet i söndags var Stockholms LS möteslokal fullsatt. Över 50 personer dök upp. Alla förutom en arbetade inom städbranschen.

– Uppslutningen visar på hur viktigt facket är för migranter. Det säger något om skillnaden i arbetsvillkor beroende på språk och migrationsstatus, säger hon.  

Det är vanligt med exploatering inom just städbranschen. Det beror främst på att många inte kan språket och inte fått information om vilka rättigheter de har.

Pamela Otarola, migrantorganisatör på Stockholm LS

Pamela Otarola är migrantorganisatör på Stockholm LS. Hon har själv levt som papperslös i Sverige – och arbetade då som städare.

– Det är vanligt med exploatering inom just städbranschen. Det beror främst på att många inte kan språket och inte fått information om vilka rättigheter de har. Många arbetsköpare ser då en möjlighet att lura arbetare, och de tar den chansen, säger Pamela Otarola.

Framöver kommer möten att hållas varannan vecka, med fokus på utbildning om rättigheter på arbetet.

Vilka lärdomar tar ni med er från byggsyndikatet?

– Vikten av att skapa organisering och gemenskap på branschnivå. En lärdom är även att när medlemmar börjar hjälpa varandra, så blir man mycket starkare fackligt. Det handlar om allt från utbyte av tips på olika städfirmor, att göra gemensamma blockader, till att laga mat till mötena där städarnas behov får styra. Det de vill att facket ska vara – det ska facket bli, säger Agnes Lansrot.