Inrikes #60/2022

“Ingen av oss kommer ha råd att bo kvar”

– Det har aldrig hänt att ett allmännyttigt bostadsbolag höjer hyran med närmare 100 procent. Det är ovanligt att allmännyttan går så här långt, säger bostadsforskaren Dominika Polanska. Foto: Vendela Engström

Den höga inflationen i landet ställer allt på sin spets. Men inflationen är inte förklaringen bakom den hyreshöjning som hyresgästerna i ett kvarter på Södermalm i Stockholm står inför. Där planerar Familjebostäder att höja hyrorna med över 100 procent.

–  Sedan 2014 har Familjebostäder varnat om ett stambyte, vilket vi har varit införstådda med. Oron över vad som ska hända har vi haft i åtta år, men jag har aldrig läst om en såhär omfattande hyreshöjning.

Det säger Peter Roth som är ordförande i den lokala Hyresgästföreningen och bor i kvarteret Draget 1 som ligger på Södermalm i Stockholm. Där har han bott sedan 17 år tillbaka. I samband med ett informationsmöte i våras gick det allmännyttiga bostadsbolaget Familjebostäder ut med att renoveringsbehovet är så pass omfattande att hyrorna kommer att höjas med cirka 100 procent, men att vissa fastigheter i kvarteret kommer att få ett 140-procentigt hyrespåslag.

Peter Roth. Foto: Privat
Peter Roth. Foto: Privat

Fastigheterna i området byggdes vid sekelskiftet och innehar ett antikvariskt värde, vilket gör att Peter Roth tycker är renoveringen känns både oroväckande och sorglig.

– De säger att vi har omfattande renoveringsbehov. Vi har fina lägenheter och renoveringsbehoven hyresvärden pratar om stämmer inte. De vill renovera fullt fungerande kök som är vackra och har tidstypiska detaljer. Det är slöseri, säger Peter Roth.

Förutom hans kritik mot förklaringen som hyresvärden lagt fram, sprids oro och frustration i kvarteret. Enligt planen från Familjebostäder är renoveringarna något som ska sättas igång snart. Hyresvärden menar att hyresgästerna länge haft billiga hyror i jämförelse med andra i området och att nya golv, vitvaror och kök måste sättas in. För Peter Roths del handlar det om lyxåtgärder som är utöver det vanliga, han menar att ett eftersatt underhåll nu blir extravagant.

Trots att grannskapet på Södermalm är omgivet av pubar, trendiga inredningsbutiker och livliga restauranger är de flesta som bor i grannskapet pensionärer, ungdomar eller ensamstående.

– Jag vaknar på nätterna och funderar på vart jag ska ta vägen framöver. Jag tänker på alla jag känner i området. Jag har byggt upp ett socialt liv i här och hur ska det gå med det? Jag är jätteorolig och det är jag inte ensam om.

Möteslokalen Ettan för de boende i kvarteret Draget 1. Foto: Vendela Engström
Möteslokalen Ettan för de boende i kvarteret Draget 1. Foto: Vendela Engström

Tillsammans med andra engagerade i den lokala Hyresgästföreningen, hoppas han på att förslaget rivs upp och att det här lyfts på en bredare politiskt nivå. Renoveringen kommer leda till att många tvingas flytta härifrån, berättar han.

– Under större delen av mitt liv har det funnits en bostadspolitik där man anser att innerstaden inte bara ska vara till för rika människor. Jag tycker fortfarande att det är viktigt att alla slags människor ska kunna bo i innerstaden, det ska inte bli som i London eller Paris, säger Peter Roth.

Ur ett nationellt perspektiv är ”renovräkning” ett allt vanligare förekommande fenomen i Sverige. Begreppet beskriver kraftiga hyreshöjningar i samband med renoveringar som tvingar boende att flytta.

Dominika Polanska. Foto: Privat
Dominika Polanska. Foto: Privat

Bostadsforskaren Dominika Polanska ser däremot hyreshöjningen på den här nivån som ett sällsynt företeelse hos allmännyttiga bostadsbolag. 

– Det här är unikt, det har aldrig hänt att ett allmännyttigt bostadsbolag höjer hyran med närmare 100 procent. Det är ovanligt att allmännyttan går så här långt, och då har jag ändå hållit på med forskningsämnet i flera år.

Hon tror inte att den skenande inflationen förklarar hyreshöjningen som kvarteret Draget 1 står inför.

– För många hyresvärdar finns det ett tydligt vinstmotiv som driver på renoveringarna. Ofta har hyresvärdar inte underhållit sina lägenheter under väldigt lång tid innan en renovering, och då kan företagen få ut mycket i vinst genom att höja standarden och därmed hyrorna, samtidigt dom de tar igen år av underhåll, säger Dominika Polanska.

Konsekvensen är tydlig.

Det som händer är att det blir en fördjupad segregation. De som har lägst inkomst flyttar till bostadsområden med lägre resurser, de som stannar kvar blir mer beroende av bidrag. Bortträngningen påverkar många och resultatet blir mer segregerade städer, säger Dominika Polanska. 

I Hyresgästföreningens rapport Allmännyttan säljs ut – men till vilken nytta? från 2020 undersöks de resonemang och strategier som ligger bakom försäljningen av allmännyttiga bostäder i svenska kommuner. Studien beskriver att kommunerna ofta säljer ut allmännyttan för att bygga nytt, eller vidga andra investeringsbehov.

Peter Roth och hans grannar är uppgivna och hoppas på en framtida lösning. 

– Vi tycker att det här är jätteläskigt, ingen av oss kommer ha råd att bo kvar, säger han.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp